Det började nån gång på 80-talet då en liten bouviertjej kom in i våra liv. Hon hette Hilda. Hilda var en härlig hund, hon fick fyra kullar med lika härliga valpar. En valp blev våran dotter särskilt förälskad i, hon fick heta Ajja. Förälskelsen resulterade i en vänskap och Ajja fick stanna hos oss. Åren gick och som ni vet så varar ingenting förevigt. När både Hilda och Ajja gått vidare till de sälla jaktmarkerna så kändes det som om vi ville prova på nån annan ras, det gjorde vi. Nu är vi tillbaka till Bouvier des flandres igen. Vi insåg att ingen annan ras kunde mäta sig med den.