”Välkommen vänner” på zulu

Sydafrika

Sydafrika har sedan länge haft en plats i våra hjärtan. Redan i kyrkans ungdomsrörelse jobbade vi mot apartheid, lärde oss mer om situationen och sjöng sånger från södra Afrika.

Bli kamrat med södra Afrika
1984-85 arbetade jag (Louise) på Isolera Sydafrika-kommittén, ISAK. Där föddes en längtan att resa till Afrika vilket förverkligades 1986 när jag deltog i ett utbyte med Lutherska kyrkan i Swaziland. Bli kamrat med södra Afrika hette projektet som var en resande folkhögskolekurs i Svenska kyrkans regi. Då var jag sex månader i Swaziland, som ligger mellan Mocambique och Sydafrika.

Engagemanget levde kvar i olika kontakter med sydafrikaner på besök i Sverige.

Kristna studentrörelsen
Bosse och jag träffades i Kristna studentrörelsen, KRISS, där vi skapade ett utbyte med vår sydafrikanska systerorganisation, FEDSACS. 1994 reste jag (Louise) till Sydafrika tillsammans med min vän Mari Bergquist för att förbereda utbytet. Det var bara en månad före det första demokratiska valet så det var en euforisk tid.

Ambitionen med utbytet mellan de två kristna studentörelserna var att det skulle vara uppbyggt på ett så jämlikt sätt som möjligt. Det skulle inte vara ett biståndsprojekt. Utbytets syfte var att lära känna varandra, lära oss mer om varandras länder och demokratiska utveckling och dela vår kristna tro med varandra. En grupp studenter i vardera land utsågs att planera projektet och besöka varandra.

Hösten 1995 besökte Nkhangwe Maudu oss som en del i utbytet. Hon läste i Lund och jag (Louise) var hennes värd. Hon är en mycket god vän till oss som vi fortfarande har kontakt med och längtar efter att träffa igen.

Besökte varandra
1996 var det äntligen dags för den stora gruppen på elva KRISSare att resa till Sydafrika. Under fyra veckor reste vi runt och besökte studenter, kyrkor, organisationer och politiker. Det var en fantastisk upplevelse för oss båda.

Till julen 1996 välkomnade vi tolv sydafrikaner som under fyra veckor gjorde motsvarande besök hos oss. Naturligtvis fick de prova på att åka skidor och de firade jul hemma hos våra familjer. De fick till och med diplom för att ha åkt häst och släde i 26 minusgrader!

Sydafrika självklart val
Alla dessa erfarenheter gjorde det självklart för oss att välja Sydafrika när frågan om adoption blev aktuell. Det känns som att flera trådar i våra liv knyts samman nu på ett sätt som ingen hade kunnat ana. Det känns bra att vi kan en del om landet. Vi känner stolthet och glädje för att Sydafrika nu blir en del av vår familj. Den känslan hoppas vi kunna dela med oss av till vårt barn.

Senast uppdaterad: 12 april 2002