| VärnaVälfärden |
|
Vi är en studiecirkel som arbetat med rättvise och fördelningsfrågor. Vi har läst och disskuterat mycket för att se vad som gick fel i det svenska samhället i början på 90-talet. Kan vi verkligen skapa ett gott samhälle för alla grupper genom nedskärningar och besparingar. Hur kan vi ha råd att låta nära 10 % av vår befolkning gå arbetslösa ? Vi måste ju leva i ett av världens rikaste länder. Hur kan akteibörsen gå upp så mycket som den gjort ? ca 70 % på de sista två åren. Är vi verkligen så fattiga så vi måste spara oss ut eller gör vi oss själva så svaga att vi till slut inte kan kontrollera situtationen ?
Källor:
De socialdemokratiska idéerna bygger på hörnstenarna demokrati, solidaritet, rättvisa och frihet. Demokrati måste innebära alla människors delaktighet. En demokrati värd namnet kräver öppenhet och tro på människornas förmåga att ta ställning och fatta (egna ) beslut. En levande och öppen demokrati är den bästa garantin för ett samhälle präglat av gemenskap och solidaritet.
Ernst Wigfors skriver i "Socialism i vår tid" på sidan 16:
"Den som öppet godtagit en demokratisk likvärdighetsprincip
kan inte sedan efter sitt behag begränsa dess tillämpning till
vissa livsområden."
Alla har rätt till utbildning. Skolsystemet ska därför erbjuda alla en likvärdig bildning, oberoende av bostadsort och inkomstförhållanden.
I punkt 26 i partiprogrammet står det, att alla har rätt till utbildning och att skolan därför skall erbjuda alla en likvärdig utbildning och att undervisningen ska främja ett självständigt tänkande och grundlägga en demokratisk livssyn. Därför får det vara slut på besparingarna inom skolan
Höj studiebidraget !
Inför studielön!
Socialdemokratiskt kommunalprogram antaget den 17 - 27 februari 1907. Punkt 7. "Vid inträdande arbetslöshet må kommunen skyndsamt iordningställa sådana offentliga arbeten, som för kommunens räkning behöva utföras, och med bibehållande av gällande arbetslöner. Vid dessa arbeten används med företrädesrätt inom kommunen boende och skattskrivna arbetare."
Arbete åt alla är viktigare än.budgetbalans och minskad statsskuld. Dessutom kommer skatteintäkterna att öka och statens finanser bli bättre om fler människor sätts i arbete.Det går inte att spara sig ut ur en kris. Det är samma sak som om vi säger att vi inte har råd att äta. Till slut orkar vi inte arbeta. Vi svälter oss till armod istället för att arbeta oss till välstånd.
Det är en ökad efterfrågan som skapar förutsättningar för arbete åt alla. Därför måste de ekonomiskt sämst ställda få det bättre.
Vi kräver
Den disponibla inkomsten har enligt senaste siffror minskat med 30 procent för den fattigaste tiondelen av befolkningen mellan åren 1989 och 1995. Genomsnittet av befolkningen bara fått sin disponibla inkomst sänkt med 6 procent. Dessa ökade klassklyftor är en avgörande orsak till den massarbetslösheten. Skattesänkningar som finansierats med höjda avgifter och sänkta ersättningsnivåer har ökat klassklyftorna.
Återinför en starkt progressiv beskattning.
5. STOPPA MÖJLIGHETERNA TILL VALUTASPEKULATION!
Regeringens och riksdagens inflytande över riksbanken måste stärkas. Det är orimligt att makten över valutafrågor och räntepolitik ställs vid sidan av den demokratiska kontrollen och överlåts åt oavsättliga bankdirektörer. Den pågående anpassningen till EMU skall omgående avbrytas.
Bank och kreditinstituten måste själva ta ansvar för sina affärer. Upplös bankakuten.
6.
KRAFTIGT ÖKADE STATSBIDRAG TILL KOMMUNER OCH LANDSTING !
Vården och omsorgerna har försämrats samtidigt som befolkningsutvecklingen kommer att kräva en ökning av antalet anställda i den offentliga sektorn för att uppnå rimliga levnadsvillkor för barn, gamla, sjuka och funktionshindrade. Enligt försiktiga uppskattningar krävs det omkring 130 000 fler anställda inom den offentliga sektorn redan vi ingången till 20:e hundratalet.
Här finns behov, som inte är tillfredsställda. Det handlar således om "riktiga" jobb
För att uppfylla statens ekonomiska ansvar för kommunernas och lands-tingens verksamhet krävs därför ökningar av statsbidragen.
De ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna har drabbats särskilt hårt av besparingspolitiken. Sänkningen av barnbidraget har ju ingen betydelse för höginkomsttagarna men är för de, som redan lever under fattigdomsgränsen en katastrof. Sänkningar av generella bidrag slår också hårdare ju mindre inkomst man har.
Sådana åtgärder har inga andra motiv än att öka klassklyftorna. De är ur samhällsekonomisk synpunkt förödande , bidrar till massarbetslöshet och hindrar tillväxten i landet.
De senaste undersökningarna från LO och Barnombudsmannen visar att den förda politiken fått förödande konsekvenser för barnen och barnfamiljerna. Skattesänkningar som nästan uteslutande gynnar de ekonomiskt mest välbärgade går i högsta grad till sparande eller spekulation på börsen.
Därför krävs en snar höjning av barnbidraget med minst 300 kronor per månad.
Försämringarna av ersättningsreglerna har inte medfört någon samhällsekonomisk besparing. De har bara inneburit att kostnader flyttats och efterfrågan minskats..
Återställ ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen till 90 procent av inkomsten. Ersättningen från arbetsskadeförsäkringen skall höjas för att täcka förlorad inkomst till 100 procent. Slopa karensdagarna. Försäkringarna med undantag av arbetslöshetsförsäkringen skall administreras av försäkringskassan. De s.k. arbetsgivarperioderna skall slopas. Återställ beräkningsgrunderna i pensionssystemet och kompensera pensionärerna.
De avgifter som löntagarna betalar in av sitt outtagna löneutrymme till försäkringssystemen skall självklart och enbart disponeras för sitt ändamål. Det är moraliskt förkastligt att staten använder delar av dessa medel för att betala stora skattesänkningarna åt storfinans och höginkomsttagare.
9. AVGIFTSFRI HÄLSO- OCH SJUKVÅRD !
Alla medborgare bör ha samma rätt till hälso, sjuk och tandvård. Med avgiftsfinansiering gör man vården mindre tillgänglig för de, som har det ekonomiskt sämst ställt. Detta är en stor orättvisa. Vi vet att behovet av sjukvård och mediciner är större ju lägre inkomst man har.
Det finns också ingenting som säger att privat vård skulle vara billigare och effektivare än vård i samhällets regi. I USA som är liberalernas föregångsland kostar vården cirka 12 % av BNP och omfattar knappt 80 % av befolkningen. I Sverige kostar den ca 8 % av BNP och omfattar hela befolkningen.
Det avgörande skälet för avgiftsfinansiering är det politiska intresset av att privatisera den offentliga sektorns verksamheter.
10. ANSVARET FÖR FUNKTIONSHINDRADE !
De funktionshindrade har inte själva valt sin situation. All vård, omsorg och behandling skall tillhandahållas kostnadsfritt för den enskilde. Vården och omsorgen måste alltid utformas med hänsyn till att den enskildes behov och ge han eller henne ett rikt och meningsfullt liv.
Det är samhällets, dvs statens, kommunernas och landstingens, skyldighet att undanröja de hinder i samhället som gör att människor blir handikappade.
Moderna och ändamålsenliga bostäder skall vara rättighet för alla. Alla former av segregation och kategoriboende måste bekämpas. Inför en samhällsägd bostadsbank.
Ekonomiskt bistånd bör i så stor utsträckning som möjligt utformas som ett generellt bidrag - sociallön, som ger en rimlig levnadsnivå.
Socialtjänsten främsta uppgift är att förhindra
social utslagning.
Anslagen till krigsmakten bör ersättas av kraftigt ökade anslag för bistånd till fattiga länder. Enprocentmålet för bistånd bör återinföras från och med 1998/99 års budget. Det internationella samarbetet skall intensifieras och utvecklas.
14. ÅTERINFÖR EN HUMNAN OCH GENERÖS FLYKTINGPOLITIK !
Människorna är alltid en tillgång i ett samhälle och som aldrig får värderas i marknadsmässiga termer.
Sverige var ett av de pådrivande länderna bakom FN,s barnkonvention. Barnens bästa skall alltid sättas i främsta rummet. Sverige är ett glest befolkat land. Vi har plats, Människor som kommer hit borde välkomnas för att de kan berika vår tillvaro och hjälpa oss att göra Sverige och världen bättre att leva i.
Kommunerna bör få statsbidrag för att motverka segregation och isolering av flyktingar. Skolan ges resurser, att skapa trygghet och värme för alla barn.. Flyktingarna ges samma rättigheter till hälso - och sjukvård, som andra medborgare. Folkrörelserna stimuleras, att aktivare arbeta med och bland flyktingar.
Kulturpolitiken skall ge alla människor möjlighet att ta del av och själva vara delaktiga i kulturell verksamhet. Genom en god kulturpolitik ökar vi förståelsen mellan olika grupper i samhället och skapar nyfikna kreativa människor.Det är också av största vikt att det inte skapas åsiktsmonopol i Radio, TV och Press. Vi måste slå vakt om studieförbundens roll i samhället som folkbildare och opinionsbildare.