(Källor: Grammatik från grunden, s. 25-26, Allmän grammatik, s. 33-35, 143-145, Nya Språket och vi, s. 218, 236.)
Orden delas in i ordklasser beroende på hur de kan kombineras med andra ord i en sats eller mening. Man kan alltså ta vilket ord som helst, och säga att det tillhör en viss ordklass. Ett enskilt ord kan inte tillhöra flera olika ordklasser. Däremot — och detta är viktigt — kan flera ord, som ser likadana ut (stavas och uttalas lika), tillhöra olika ordklasser. Ett exempel är orden var, var och var. För att förklara skillnaden, måste vi nästan sätta in dem i meningar:
Var är Kalle? (adverb)
Hur var det med Olle? (verb)
Det är var i såret. (substantiv)
Satsdelen anger till skillnad från ordklassen ordets verkliga funktion i en viss bestämd sats. För att förklara skillnaden mellan var-orden ovan, tvingades jag sätta in dem i meningar, men det var ändå inte frågan om några satsdelar. Det var ordens egna egenskaper som diskuterades, inte vilken funktion de hade i sammanhanget.
Ett ord kan tillhöra olika satsdelar beroende på hur meningen där det förekommer ser ut, och ett ord kan inte sägas tillhöra en viss satsdel utan att det står i ett sammanhang. Däremot kan man utesluta vissa ord från vissa satsdelar. Exempelvis kan ordet inte aldrig fungera som predikat, däremot utan problem som satsadverbial.
Orden delas in i olika ordklasser beroende på egenskaper de har. I många språk finns t.ex. en grupp ord som kan böjas olika för olika tidsrelationer. Man kan säga skriver eller skrev. Detta ord är ett verb. Ett annat ord, brev, kan inte böjas på detta sätt, trots att brevet kanske inte existerar längre. Ett brev som var aktuellt igår skulle kunna skrivas *brevte, men någon sådan böjning existerar i alla fall inte i de språk jag känner till och tar upp här. På det här sättet kan man sortera in orden i olika språkliga fack, ordklasser.
Det är den del av grammatiken som kallas formlära som behandlar ordens uppdelning i olika ordklasser. Syntaxen, eller satsläran, handlar om satsdelar och ordens funktioner i givna sammanhang.