(Källor: Grammatik från grunden, s. 21-25, Allmän grammatik, s. 33-35.)
I svenska grammatikor talas det för det mesta om följande ordklasser:
Konjunktionerna har i denna indelning två undergrupper, samordnande och underordnande. En del författare (Erik Andersson hör hit.) anser att de underordnande i stället bör bilda en egen ordklass, subjunktionerna. Andersson menar även att verbens participformer bör bilda en egen ordklass. Jag har dock valt att beskriva den klassiska indelningen ovan.
Ordklasserna, oberorende av vilken indelning man väljer ovan, indelas i sin tur i öppna och slutna.
Öppna ordklasser är sådana där antalet ord ständigt utökas efterhand som samhället utvecklas. Då nya apparater utvecklas blir nya substantiv nödvändiga för att ge namn åt dem. För att beskriva vad det är apparaten håller på med, måste också nya verb skapas. Kanske krävs det t.o.m. adverb för att beskriva hur apparaten gör det den gör; det räcker inte längre att säga att det går snabbt eller smidigt. I takt med att parfymindustrin skapar nya lukter och i takt med att exempelvis nya läskedrycker uppfinns, måste man också skapa adjektiv för att beskriva de nya lukterna respektive smakerna. Språket förändras ständigt!
Vissa ordklasser är dock stängda, och i dem tar man inte in några nya ord. De är redan fullständiga, och några nya ord behövs helt enkelt inte där. Dessa ordklasser kallas slutna ordklasser.
Uppdelningen i öppna och slutna ordklasser ser ut så här:
| öppna | slutna |
| substantiv | prepositioner |
| verb | konjunktioner/subjunktioner |
| adjektiv | räkneord |
| adverb | pronomen |
| interjektioner |
Ett ord som tillhör en viss ordklass kan avledas med en viss ändelse. Då får man fram ett nytt ord, som hör till en annan ordklass. Exempel på sådana avledningsändelser är -het, -ning och -ig:
ny (adjektiv) — nyhet (substantiv)
skriva (verb) — skrivning (substantiv)
bus (substantiv) — busig (adjektiv)
Utanför ordklasserna finns en del ord som man faktiskt inte för till någon speciell sådan. Dessa är de bestämda och obestämda artiklarna, infinitivmärket att samt verbpartiklar.