Se till
den som liten är…
Uppfostringshjelp
med fokus på
Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma
Då jag skrev boken om Laxmans Åkarps historia fann jag att
Hans Pehrsson och Ingar Larsdotter på nr 4 fick
tvillingparen Olof och Måns år 1814 och Jöns och Gertrud år 1817. Gertrud avled
år 1818. I husförhörslängdens vänstermarginal fanns en sifferbeteckning för
vart och ett av barnen och i högermarginalen stod det att de ”uppbar barnehusmedel”. Detta var
något nytt för mig! Min okunnighet har resulterat i denna skrift där jag har
försökt redogöra för hur fattiga barn på olika sätt fick hjälp förr i tiden. Fokus
ligger på nuvarande Lomma kommuns fyra socknar: Borgeby, Fjelie,
Flädie och Lomma. I övrigt har jag försökt redogöra
för hur det sett ut i Skåne fram till slutet av 1800-talet.
Redan de gamla grekerna och romarna tog hand om föräldralösa
barn, men det var de kristna som på allvar började ta sig an dessa barn. Till
en början genom att barnet inackorderades i enskilda familjer.
Inackorderingssystemet skyddade inte barnen
för olämplig och inte sällan grym behandling, därför började man på 1500-talet
uppföra särskilda barnhus och i slutet av 1600-talet fanns sådana i de flesta
större europeiska städer. Det vanligaste sättet att finansiera dessa barnhus
var genom frivilliga gåvor. Det var först på 1700-talet den åsikten kom att det
var statens och kommunernas skyldighet att dra försorg om fattiga föräldralösa
barn. I Sverige fanns ett flertal barnhus som underhölls av allmänna medel, men
även så kallade barmhärtighetsinrättningar som till exempel Frimurarnas
barnhus. I slutet på 1700-talet var de flesta barnhusen för stora för att varje
enskilt barn skulle kunna få bra omsorg och det var nu man återgick till
systemet att inackordera barnen.
Först på 1900-talet har fosterbarnen
tillförsäkrats bättre vård och då bland annat genom omsorgsfullt val av
fosterföräldrar som fick bra betalt. Dessutom kontrollerades fosterhemmen
genom besök.
Boken skildrar främst det skånska
omhändertagandet av fattiga barn (inte bara föräldralösa) – från den danska
tiden och fram till slutet av 1800-talet. Fokus har satts på hur det såg ut i
nuvarande Lomma kommun, dvs
Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma församlingar.
Boken gör inte anspråk på att vara ett totaldokument över
hur fattiga barn fick hjälp utan jag vill ge en bild över hur det sett ut fram
till ca 1895. Den är alltså beskrivande inte problemlösande. Jag har försökt få
fram händelser, namn och årtal, vilka kanske kan användas som en källa för
andra forskare. Barnens öden har varit av stort intresse och jag försöker
kortfattat beskriva vad som hände med ett flertal av barnen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING (Boken är på 283 sidor med flera färgbilder)
Inledning
Lagstiftningen
Barnhus
Pyroman
på barnhuset
Sjuka
barn
Från
barnhus till lantliv
Barnhem
Råby räddningshus
Presentation
av församlingarna
Kommunalnämndsprotokollen
Barn med
bidrag från socknen
Barn på
socknarnas fattighus
Fosterbarn
i Lomma kommun
Spår i
Borgebys nekrologer
Oäkta
barn fick också uppfostringshjälp - ibland
Flädiesaken
Fosterbarn
invecklade i husstrid
Oönskade
barn
Nils
Malte Holger Jönsson
Berättelser
om fosterbarn
Avslutning
Bilagor:
Lista:
fosterbarn i Lomma kommuns församlingar
Register
över barn som förekommer i de olika kapitlen
Källförteckning
Boken utkom i februari 2010 och
kostar 175kr + frakt 55 kr. Är du intresserad av den? Kontakta mig då via mail
för fler uppgifter.