Se till den som liten är…

Uppfostringshjelp

med fokus på

Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma

Då jag skrev boken om Laxmans Åkarps historia fann jag att Hans Pehrsson och Ingar Larsdotter på nr 4 fick tvillingparen Olof och Måns år 1814 och Jöns och Gertrud år 1817. Gertrud avled år 1818. I husförhörslängdens vänstermarginal fanns en sifferbeteckning för vart och ett av barnen och i högermarginalen stod det att de ”uppbar barnehusmedel”. Detta var något nytt för mig! Min okunnighet har resulterat i denna skrift där jag har försökt redogöra för hur fattiga barn på olika sätt fick hjälp förr i tiden. Fokus ligger på nuvarande Lomma kommuns fyra socknar: Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma. I övrigt har jag försökt redogöra för hur det sett ut i Skåne fram till slutet av 1800-talet.

Redan de gamla grekerna och romarna tog hand om föräldralösa barn, men det var de kristna som på allvar började ta sig an dessa barn. Till en början genom att barnet inackorderades i enskilda familjer.

Inackorderingssystemet skyddade inte barnen för olämplig och inte sällan grym behandling, därför började man på 1500-talet uppföra särskilda barnhus och i slutet av 1600-talet fanns sådana i de flesta större europeiska städer. Det vanligaste sättet att finansiera dessa barnhus var genom frivilliga gåvor. Det var först på 1700-talet den åsikten kom att det var statens och kommunernas skyldighet att dra försorg om fattiga föräldralösa barn. I Sverige fanns ett flertal barnhus som underhölls av allmänna medel, men även så kallade barmhärtighetsinrättningar som till exempel Frimurarnas barnhus. I slutet på 1700-talet var de flesta barnhusen för stora för att varje enskilt barn skulle kunna få bra omsorg och det var nu man återgick till systemet att inackordera barnen.

Först på 1900-talet har fosterbarnen tillförsäkrats bättre vård och då bland annat genom omsorgsfullt val av fosterföräldrar som fick bra betalt. Dessutom kontrollerades fosterhemmen genom besök.

Boken skildrar främst det skånska omhändertagandet av fattiga barn (inte bara föräldralösa) – från den danska tiden och fram till slutet av 1800-talet. Fokus har satts på hur det såg ut i nuvarande Lomma kommun, dvs Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma församlingar.

Boken gör inte anspråk på att vara ett totaldokument över hur fattiga barn fick hjälp utan jag vill ge en bild över hur det sett ut fram till ca 1895. Den är alltså beskrivande inte problemlösande. Jag har försökt få fram händelser, namn och årtal, vilka kanske kan användas som en källa för andra forskare. Barnens öden har varit av stort intresse och jag försöker kortfattat beskriva vad som hände med ett flertal av barnen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (Boken är på 283 sidor med flera färgbilder)

Inledning

Lagstiftningen

Barnhus

Pyroman på barnhuset

Sjuka barn

Från barnhus till lantliv

Barnhem

Råby räddningshus

Presentation av församlingarna

Kommunalnämndsprotokollen

Barn med bidrag från socknen

Barn på socknarnas fattighus

Fosterbarn i Lomma kommun

Spår i Borgebys nekrologer

Oäkta barn fick också uppfostringshjälp - ibland

Flädiesaken

Fosterbarn invecklade i husstrid

Oönskade barn

Nils Malte Holger Jönsson

Berättelser om fosterbarn

Avslutning

Bilagor:

Lista: fosterbarn i Lomma kommuns församlingar

Register över barn som förekommer i de olika kapitlen

Källförteckning

Boken utkom i februari 2010 och kostar 175kr + frakt 55 kr. Är du intresserad av den? Kontakta mig då via mail för fler uppgifter.