Ond, bråd död"Du har väl tittat i dagstidningar från tiden" fick jag som svar när jag kastade ut en fråga i Rötter om hur jag skulle ta reda på mer om ett självmord 1887. Ett förträffligt tips! Framförallt när det gäller ond, bråd död är tidningar från 1800-talet och början på 1900-talet mycket givande. Bloddrypande detaljer om mord och självmord är vanliga och hamnar ofta snabbt i tidningen. Min mormorsmorfarsfar begick självmord söndagen den 17/7 1887, dagen efter kunde man läsa om det i tidningen. (Se historien om Anian och Sofia.) Dödsannonser och nekrologer var också raskt i tryck, oftast inom ett par dagar efter dödsfallet. Däremot innehöll dödsannonserna sällan så många namn på sörjande som dagens annonser gör, det var vanligt att underteckna bara med "barnen". Språket!Här kan du läsa en nekrolog från 1910. Dess högstämda retorik tycker jag är ett ljuvligt exempel på det svulstiga språk som förekom i tidningarna. Märk också att man hittar en hel del matnyttiga fakta om den avlidne. Var hittar man tidningarna?På Kungliga Biblioteket i Stockholm! Men även lokala bibliotek kan ha en del samt förstås tidningsredaktionerna själva när det gäller ännu "levande" tidningar. På KB går man ner i mikrofilmsalen där det är självbetjäning som gäller, man hämtar rullfilmer med tidningar och sätter igång att bläddra. "Risken" är att man blir sittande länge, länge - förflyttad till en annan tid, fascinerad över språket, nyhetsurvalet, annonserna etc. På KB:s hemsida finns en förteckning över mikrofilmade tidningar, där står också var mikrofilmerna finns. |