Crystal Earth
Tillhör ni dem som ännu ligger vakna om nätterna och oroar er för att era krukväxter ska dö?
Tillhör ni dem som ideligen tvingas slänga era nyköpta skjortor för att ni fått bläckfläckar på dem?
Sådan var jag men är inte mer.
Äntligen har jag fått kabel-TV. I vår nya fria värld får jag välja mellan
tio olika kanaler.
Den bästa kanalen är Nordic Channel.
Faktum är att jag runkar till Nordic Channel.
Jag har två favoritreklamprogram.
Det ena är Didiseven, det andra är Crystal Earth.
Didiseven är ett fläckborttagningsmedel som är verksamt mot precis allt. Didiseven är den hittills
okända orsaken till att dinosaurierna dog ut.
Michael Jackson lär bada i det.
Didiseven-demonstrationen leds av en fikus - i en bisats vill jag gärna skjuta in
in att jag inte personligen har något emot fikusar även om jag tycker att de är
ÄCKLIGA ÄCKLIGA ÄCKLIGA - som är så otäck att när man ser honom vill man genast
gifta sig och skaffa barn.
För att visa hur effektivt medlet är fläckar han ned en mans skjorta och slips
med bläck, målarfärg och jod.
Sedan gnuggar han bort alltsammans med Didiseven på ett fikusaktigt vis. Ingen
av fläckarna går bort helt.
Stoltast är fikusen över att Didiseven tar bort jod.
Känner ni någon som någonsin har spillt ned sig med jod?
- Attans otur, nu fick jag jod över hela mig!
Är det någon som någonsin kommer i kontakt med jod (förutom via salt, men det fläckar ju inte)?
I Didiseven-programmet verkar det som om mänskligheten inte gör annat än häller
jod över varandra i stora tiolitersdunkar meden världens samtligen fikusar
springer omkring och gnuggar Didiseven på fläckarna.
Crystal Earth är något ännu otäckare.
Det programmet leds av en kvinna med hästbett som måste ha rymt från någon
sluten psykiatrisk avdelning.
Hon vill få oss att använda Crystal Earth istället för vanlig blomjord.
Crystal Earth är kristaller, en slemmig plastgegga som man ska stoppa ned sina växter i.
Fördelen lär vara att man bara måste vattna en gång var tredje vecka istället
för varje.
Crystal Earth kostar tio gånger mer än vanlig blomjord, men vad gör man inte för
att slippa vattna!
Ringer man inom femton minuter får man dessutom tre småflaskor karamellfärg på
köpet.
För man kan färga den här slemmiga geggan också.
Hurra!
Denna lycka som vederfarits oss. Det finns en Gud!
Rosa, grön, gul för att inte tala om rosa, grön och gul!
Vilka granna blomsterarrangemang som nu blivit möjliga, ni kan inte ana.
Kvinnan med hästbettet stoppar ned halvvissna tulpaner i grönfärgad plastgegga
och ropar: Isn't it beautiful?
Tulpanerna står där i geggan och slokar som tulpaner gör.
En medelålders man springer bredvid och ropar: Yes! Yes! It's fantastic!
Och då går det för mig.
Det är bättre än porrfilm.
Som jag vet att jag inte är emot tillräckligt mycket.
Faktum är att jag är mer emot burkchampinjoner än jag är emot porr.
Burkchampinjoner är en kränkning av varje mänskligt värde som finns.
Burkchampinjoner gör världen surrealistisk - burkchampinjonerna utger sig för att vara
champinjoner men är det inte.
Vilket material de är gjorda av vet jag inte, men de är garanterat cancerframkallande.
Troligen är de en slaggprodukt till en Crystal Earth.
Ett ondskefullt geni skapade Crystal Earth och burkchampinjoner när han var på
sitt grymmaste humör, sanna mina ord.
Någonstans i en underjordisk grotta sitter han och skratter sitt galna geniskratt, och bredvid
honom ligger James Bond ihjälskjuten - för mot detta onda genius hade agenten
inte en chans.
Och jag sitter kvar vid Nordic Channel.
Tackar Gud för yttrandefrihet i vår nya värld där allt är gott, och alla fläckar går bort och
blomsterarrangemangen är vackra, vår nya värld där jod inte längre utgör något problem.
(ur ETC 1991-1992)
