LITEN BLEV STOR
…
I början av augusti 1994 föddes
han tillsammans med tre
syskon.
Jag såg honom första gången när han bara var några
dagar - och blev förälskad. Snabb bestämde jag mig för att
”han” skulle bli vår! Han var ju dessutom en ”produkt” av
mina egna britter.
”Tjabo” som han till vardags
kallas växte, upp och blev en mycket personlig katt med ett
sagolikt temperament.
Hans utställningskarriär började,
när han vid tre månaders ålder ställdes ut första gången och
gick upp i panel.
Sedan dess har det bara
fortsatt. I
skrivande stund är han utställd 49 gånger och har nominerats
till panel 40 gånger. Därav 26 Best in Show , 4 gånger Bäst
i motsatt kön, 10 gånger nominerad, där han flera gånger
förlorat på lotten.
Han var den ende okastrerade britten som
kom med på Årets Katt-lista 1995, även om det bara var på
19:e plats. 1996 låg han på elfte plats och därmed bästa
britt och bästa korthår vuxen. 1997 kom han på ”bronsplats”
och bästa korthår. 1998 och 1999 bästa korthår. Hans sista
"framträdande" i EC-klass var på Järva Kattklubbs
utställning i oktober 2001 där man också arrangerat en
"brittspecial". Han blev bästa britt total och Best in Show
vuxen.
Dom sista två åren har han förutom avelsklass även tävlat i Seniorklass - katter fyllda 7 år där han år 2001 blev
Best in Show sju gånger och under år 2002 fem gånger.
Två år i rad har han också blivit årets avelshane i kategori
3.
Vad
som
är
så
fantastisk
är
att
han
hållit
hela
vägen
från
ungdjur
till
vuxen
och
faller
de
flesta
domarna
i
smaken.
Han
älskar
verkligen
utställningar
och
får
han
bara
en
vippa
”i
handen”
är
lyckan
fullkomlig.
Men
utställningar
är
trots
allt
inte
det
viktigaste.
De
måste
vara
katten
i
sin
hemmiljö
och
där
är
"Tjabo"
kung.
Nu tackar han för sig och går i pension! Det känns skönt att veta att många av hans fina egenskaper gått vidare till
barn och barnbarn.
|
