      
|
Födelsedagen Barnmorskan Anette la dig på mitt bröst. Du var alldeles kladdig av fosterfett och du luktade sött. Där låg du mot min hud och jag fattade knappt att det var sant. Jag och pappa beundrade dig. Du var så slät och fin i hyn.
"Pär," sa jag. "Vad blev det?" Han visste inte. "Titta efter då," sa jag. Han
tittade och såg att det var en flicka. "Tror du att det är en Hedda?" undrade Vi hade väntat så länge på dig, Hedda, och nu var du äntligen här! Det går inte att beskriva känslan jag hade när jag såg på dig som var vårt barn. Ingen annans. Du var vår egen lilla Hedda. Fan- tastiskt. Jag tackade Gud för dig då.
Ur Mammas dagbok |
| Nyheter med Hedda | |
|---|---|
|
|
Han visste inte det heller, men vi funderade ett tag och visst var du en
Hedda! Efter ett tag frågade Anette om du hade tio fingrar och tio tår.
Men det hade inte mamma och pappa kollat. Vi var bara så glada och lyckliga över att du
äntligen var hos oss, så det spelade liksom ingen roll! Men det var ju skönt att
du såg ut som du skulle!