Ägge bårte katta (1982)Tillbaka till Björns Euskefeurat-texterHär är alla texterna till den här skivan. Dra dig bara neråt och läs dem,
Efter varje visa finns en knapp för komma tillbaka hit (”Till början”), Skriv gärna ut allt du vill behålla. Ända sen mitten av sjuttitalet har hotet om ned- läggning hängt över ASSI:s boardfabrik i Piteå. Nu verkar det som om den får vara kvar. Vi hoppas att denna sång aldrig mer ska bli aktuell. EUSKEFEURAT
C F G C
Just där som Pitälven når havets vik,
F G C
där ligger Lövholmens boardfabrik.
F C G C
Där jobbar drygt etthundra man
F C G C
som sliter o svettas o svär o går an.
G C
Ref: O hä jär korven o smolanedi.
G C
Hä jär schweittes o våra tjeurat
F C
o åller nanschtin vart man ledi
G C
så jär hä konschtit man vaaL euskefeurat.
Där gör man plattor av allra bästa sort.
En del blir kvar i landet, en del går på export.
En del blir perforerade, en del blir det ej.
Men att det är prima plattor det kan jag lova dej.
Ref:
Men så kom det några herrar från Stockholm en da’,
upp till fabriken o kan du tänka vad dom sa:
- Ja tyvärr måste vi meddela att som ett led
i företagets expansion, ska fabriken läggas ned
Ref: O hä jär korven o smolanedi.
Hä jär schweittes o våra tjeurat
o nö sko man vaaL permittäre
så jär hä konschtit man vaaL euskefeurat.
O här hade man trott att i en statlig industri,
tar man ansvar för sina jobbare, herregu, det trodde vi.
Men man börjar ju fundera lite till mans
när man ser hur dom hellre investerar utomlands.
Ref:
Men än några år får fabriken va’ i drift
men sen blir det nog dags att gå av sitt sista skift.
O om dom höga herrarna får härja i fred
så kommer snart hela Norrbotten att läggas ned.
Ref: O hä jär korven o smolanedi.
Hä jär schweittes o våra tjeurat
o nö sko man vaaL deportäre
så jär hä konschtit man vaaL euskefeurat.
Text: R. Eriksson
Musik: "K. Schravlevold"
Till början
Till förklaringarna Till huvudlistan
MUTTA HERRA JUMALA G Em Bor du i södra Sverige o saknar sommarstuga, C G kör då E 4:an norrut med tält o barn o fruga. Em O när du känner hur det börjar lukta s-k-i-t, C G kan det antingen vara ungen, eller så är du i Pite D Ref: Mutta herra jumala. G Dö jär väLkömen hijt. C Dö jär väLkömen hijt, G D G väLkömen hijt dell Piit. O gillar ni att sola, åk en mil utanför staden, där kan ni parkera tält o bil o baden-baden. Men då krävs det att ni har en god ekonomi, ty där är det bara solen som än så länge är kostnadsfri Ref: O är ni religiösa, då har ni funnit ert himmelrike, ty här finns så många bönhus att ni aldrig sett dess like. Men så saknar stan både sex o synd o ondska, ja, jag tror till o med Gud Fader själv pratar pite-bondska Ref: Men om ni är såna att ni fullständigt ger katten i världspolitiken o i samhällsdebatten. Om ni dessutom ogillar kultur o vänstervridning då kan vi lugnt rekommendera ortens egen tidning Ref: Men kanske trivs ni så bra här, du o dina kära att ni vill stanna för gott här vid Norrlands riviera. Men den enda arbetskraft snart som Norrbotten behöver är folk som kan köra flyttbussarna som går söderöver. Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan Mycket väsen o lite ull, som Beda Larsson sa när hon klippte grisen. LILLPITEVISAN C I heit Jan-Karlscha-Manne F o jär frå bonnalanne G o pappa men heit Janne C o jär åofantlit rijk. Ini feuse ha vä kräka F tohunnra får som bräka o fjoårtan kåo som lä’ka C ini eitt gösseldijk. F O ingar männisch kan väl tråo C vo bönnren få gå an o gnåo G för mjöLk en trättan, fjåortan kåo C hä går nu it så jett. O söstra men, a Emma hon kom sä öti kLämma ja reint eut i dilämma så neu jär morsa gaarn. Som ång o präkti fåor’a bort att tjeen ein bätter herrskapssort så tjällinga sa -"Håva jä hort hon fåor åt huvustan." Men ätt i år tråo i nä var då komme na heim vä i twillingpar o a Emma sa att ångas far han gåode så kwickt förswann. En Nicklas-Karlscha-Franse o je vä våor o dansche ein kwel då hä eutspann sä ein strid på liv o död. I fLåsa just ein schottis o låsse våra fLott kis då raaLe nä -"HÄLLPOTTIS VO DÖ NEU SKO FÅ BLÖ". Då snoL i fjäll ini e hörn o raaLe som ein såre bjärn -"KARL-AXEL LÄS NÖ FORT EIN BÖN" o snoL den tarmen eut. I sövd’n vä ein sinkadeus som om en våor ein litta leus sen la i in ein hekto sneus o dansche som föreut. I Lellpit sko jä veta, träffd a Sara-Greta, ein kwel, oj vo hon streta emåot men i geck an. Ini fårstugon eut vä kLive o i tåo’a runt om live o sa -"Hä står no skrive opi stjärnen neu minsann att deu som freu sko vaaL mä kär." Då sad’a -"Kom mä it så när dö hav sa dåLi atmosfär så kors i åll men tij." Men om i å sneus it få må väL så schwelt i heller reint iheL. Så därför sa i kwickt -"FarväL", o fåor åt Swensbojn heim. Text: Thorsten Nyberg. (Orig. Byskevisan) Vi har lärt visan av Fingal Åström från Pålmark och måhända är det han som översatt visan till "Ärans och hjältarnas" språk. Musik: M. NilssonTill början Till förklaringarna Till huvudlistan Det finns dom som säger att det var bättre förr. VAGGVISA C Sov, min lilla slåttardräng. E7-9 Am7 Vila från din slåtteräng. Gm C Fmaj7 Sömnen och en egen säng Em Am är som gudagåvor. C Håret ditt av solen blekt E7-9 Am7 när du arbetat och lekt Gm C Fmaj7 och ditt ansikte så vekt Em Am och öppet när du sover. Am Em Am Inte är det länge sen Dm Am som jag var barn som du, min vän Dm Am och rädslan var en följesven G Am man ständigt skulle bära. Em Am Snorig, liten, rädd krabat. Dm Am Många ungar, ont om mat, Dm Am lungsoten som sängkamrat G Am och döden alltid nära Åtta syskon, kammarn trång. Nån som hostar natten lång. Vems blir turen nästa gång? Vem ska döden välja? Fyra gånger fick min mor sätta på sitt svarta flor. Tre små systrar och en bror såg hon jorden svälja. Vila nu din späda kropp. Tiden vandrar i sitt lopp. Tids nog ska du växa opp och ha din egen plåga. Sommarvinden, mild och ljum, dansar utanför ditt rum, långt från sanatorium och dödens matta låga. Text: R. Eriksson Musik: Egon Fredriksson/ tradTill början Till förklaringarna Till huvudlistan Fritt efter en ljugarhistoria som Sten Larsson från Bodträskfors en gång berättade. Sen TV:n kom har ljugar- traditionen alltmer försvunnit. Nu finns det inga ljugare, bara lögnare. För ljugaren är ljugandet en konst, för lögnaren är det ingen konst att ljuga. BONDEN O BJÖRN D G D Nu ska jag berätta en sann episod A7 som handlar om styrka o hjältemod, D G D som handlar om styrka o hjältemod A7 D o ett hiskeligt äventyr. G D Det var vinter o kallt o gnistrande snö A7 o bonn’ han for för att hämta hö D G D ja bonn’ han for för att hämta hö A7 D ifrån sin slåttermyr. Baki skrindan satt bonn’ me vadmalsblusen men ändå så känd’han sig bottenfrusen, ja, ändå så känd’han sig bottenfrusen det var minus trettiett. Framför skrindan där gick kraken o fast han var alldeles naken ja, fast han var alldeles naken så ånga han av svett. Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallan - lej Snart fick dom se hur ladan stod där men fast den var full utav hästa-foder, ja, fast den var full utav hästa-foder gjorde hästen genast halt. O bonn’ han smacka o mana på men se hästen stod still o vägra gå, ja, hästen stod still o vägra gå o göra som bonn’ befallt. O plötsligt vart allting hoven-droven för hästen han tog o vände på hoven, ja, hästen han tog o vände på hoven o satte iväg som en rem. O bonn’ for av o for opp o ned o han låg där i snön o svor en ed ja, han låg där i snön o svor en ed medan hästen rusa’ hem Faderio........ Men efter den allra värsta svadan så loma bonn’ iväg emot ladan, loma bonn’ iväg emot ladan o nästippen var vit. Men när han kom in genom ladu-gluggen blev han stående som om han var huggen, stående som om han var huggen ut ur ett block granit. O upp emot skyn for hans ögonbryn ty emot honom kom det en hiskelig syn, ja, emot honom kom det en hiskelig syn, galen av raseri, i flygande fläng kom en väldig björn o bonn’ han fick sig en redig törn, ja, bonn’ han fick sig en redig törn men björn han for förbi. Faderio........ Men snabb som en vessla var bonn’ på’n o tog ett livtag bakifrån, ja, tog ett livtag bakifrån o lyfte den björnen opp. O bonn’ han tänkt’va i jessu namn gör man när man står med en björn i famn, ja, vad gör man när man står med en björn i famn, vad finns det då för hopp? Ja, det finns inte många alternativ när man varken har gevär eller kniv, när man varken har gevär eller kniv som ni nog kan förstå. O klockan den började närma sig fem o det var fem kilometer hem, ja, det var fem kilometer hem så det var bara att börja gå. Faderio....... O bonn’ han glömd’ alldeles bort att han frös för björn han slogs för att ta sig lös, ja, björn han slogs för att ta sig lös för allt vad han var värd. O bonn’ han bar o han svor o slet båd’ av rädsla o envishet, ja, båd’ av rädsla o envishet, ja, det var en märklig färd. O tro’t om ni vill men bonn’bar björn ända hem till farstudörrn, ja, ända hem till farstudörrn så för bonn’ så gick det väl. Men för björn gick det sämre för han tog han in i vedbon där han slog han, in i vedbon där han slog han med yxan sin ihjäl. Ja nu vet ni precis hur det gick till. Ni får väl tro det om ni vill, ja, ni får väl tro det om ni vill men efter vad jag förstår så nog finns det mången riksdagsherre som kan ljuga mycke värre, som kan ljuga mycke värre än jag nånsin förmår Faderio......... Text: R. Eriksson Musik: Kenneth TorstenssonTill början Till förklaringarna Till huvudlistan SOMMARENS SISTA KVÄLL Am Dm Am Det känns som om allt håller andan, sa gamle Emanuel. Dm Am Han hade vitskjortan på sig och det var sommarens sista kväll. E7 Am Vi satt på soffan inunder rönn’ E7 Am och kände en aning av höst. E7 Am Vi satt där och tittade ut över sjön Dm när han plötsligt sa, liksom högt för sig själv E7 Am och med eftertänksam röst. E7 - Ett liv är kanhända Am att liksom en slända G C E7 få flyga en enda, skälvande dag. Am Sen blir det afton Dm och man tappar kraften E7 Am och känner sig gammal och svag. Det liv som jag själv fick att leva var som en lång arbetsdag. Så nu känns det skönt att få sitta ner för att vila ett slag. Då börjar tankarna vandra, tillbaks längs den väg man har gått. Då minns man alla dom andra som också slogs för en bättre tid fast det mesta var fattigt och smått Och man faller ifrån men livet går vidare och hur man har brukat sin tid, bestäms utav vilket sorts liv som man lämnat efter åt dom som tar vid. Dom drömmarna som vi bar på var inte om ära och guld. Nej, vi drömde om människovärde, för barnens och barnbarnens skull. Och visst var det bra det som hände, att den ständiga hungern försvann, att vi slapp allt bostadselände, men det kan inte hjälpas, ändå så känns det som om drömmen aldrig blev sann. Fast några kom ju att leva hela livet med vitskjortan på. Och fast jag slet ont och for illa vill jag inte byta ändå. För sviker man dom som står nära, sa gamle Emanuel, då blir skymningen bitter att bära och vi satt på soffan inunder rönn’ och det var sommarens sista kväll. Text: R. Eriksson Musik: R. ErikssonTill början Till förklaringarna Till huvudlistan Gammal, folklig danslek från sågen på Lövholmen. BÅKASPÄNNARN G Först tar du pickarn i högerhandn D7 G o tittar så sågarn har såga klart. Sen skickar du ner båkave’n på bande, D7 G he är inte så svårt så du lär dej snart. Tar du ett litet steg tillbaka D7 G o sätter opp vänster hand till skydd för om du sticker fram din haka D7 G får du åka till doktorn o bli sydd Nu har du lärt dig den första (andra osv) vändan D7 G den var väl inte så svår min vän o sen tar du bara tummen ur ändan D7 G o börjar om på nytt igen Sen dansar du åtta timmar om dagen o när du har dansat i tretti år med bruta o termoskaffe i magen då vet du nog hur turerna går Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan HAND I HAND C Här i vårt land har vi rösträtt. D7 En röst har varje person Dm G C A7 o min röst har jag nu tänkt bruka D7 G till att ta mej ton. C O sjunga en liten visa D7 till en välkänd melodi. Dm D7 G I min visa vill jag prisa, Am D7 G arbetslivets demokrati. C F C Ty medbestämmandelagen F C har gjort så att företagen F Fm C A7 numera sköts, av parter som möts Dm G C HAND I HAND. F C Ja nu får alla va’ med och bestämma, F C ja, nu känns det precis som där hemma F Fm C A7 där husfriden rår o alla går Dm G C HAND I HAND E7 Ja, nog är det den största reformen A7 sen rösträtten blev aktuell, D7 nu för tiden så stillar vi stormen G med hjälp utav MBL. C F C O skulle vi ha skilda "viljer" F C finns arbetsdomstolen som skiljer F F C A7 oss åt som en far som ger o som tar Dm G C HAND I HAND Strejker o demonstrationer som hörde till när seklet var ungt sånt är passé nu sitter vi ned o samråder sakligt o lugnt. Ty det är ju samma intressen som vi i grund och botten har o det är bara i vänsterpressen som ordet klasskamp lever kvar. Nej, låt dom få bråka o skrika, inför lagen är vi alla lika så visst är det då riktigt att gå HAND I HAND O höjden utav samförstånd är ju när vi får löntagarfonder ty då vandrar vi, i full harmoni HAND I HAND O när denna våran telning blir verklighet en dag då blir LO underavdelning i AB Statsföretag. Då har vi nått så långt som vi drömt om. Då lägger vi händerna ömt om din hals käre vän, o klämmer igen HAND I HAND Text: R. Eriksson Musik: H. WoodTill början Till förklaringarna Till huvudlistan Borta bra men hemma bra nog mycket bättre. HEM TILL ALTERSBRUK Dm Tjufem minuter över fem, solen står i väster C Am o nu ska man hem till Norrland på semester. Dm Hem med barn o fru, flickan hon är tolv o C Am pojkarna är sju o bilen är en Volvo årgång sjuttitre året före de’ att vi flytta ne’ C Am med möblemang o palter Dm Bytte plog o harv o går’n vi fått i arv o korna mot en svarv C Am men nu ska vi hem till Alter Dm ref: En, två, tre, fyr, fem nu lägger vi på en rem C Am o ökar takten så vi nån gång kommer hem Dm HEM TILL ALTERSBRUK Genom Alingsås, för nu ska vi fara hem igen gunås, snart är vi i Skara. Håller högsta fart, vill iväg från "Götet", drömmer om att snart sitta bakom flötet vid en fiskesjö, sitta slapp o slö, slippa att få dö av bly- och svavelhalter. Slippa alla krav, slippa doften av fabriker o av hav för nu ska vi hem till Alter Ref: Så vid tioti’n, lampan börjar blinka, fyller på bensin o passar på att pinka. Ingen rast o ro, nej vi bara dammar genom Örebro o genom Hallstahammar. Kör som en besatt fastän det är natt o man är trött o matt o vägarnas asfalt är vattendränkt o hal o sikten den är skral men man har inget val för nu ska vi hem till Alter. Ref: Genom Gästrikland o genom Hudiksvall o stopp i Härnösand där ena däcket small. Ut med allt gepäck for som bara den o sedan skifta däck o fort iväg igen. Genom Örnsköldsvik, morrongymnastik på radion o musik, en bit med Andrew Valter. Herre Gud o tack, hittade en mack, tankade o stack för nu ska vi hem till Alter. Ref: Åh vad vi står på, det går så "snörovasst" o så i Bureå där åker vi så fast i en fartkontroll, jädrar vilken röta, kortet i behåll, behöver bara böta. Allt är frid o fröjd, måste vara nöjd, slapp ju bli fördröjd o slapp ju straffanstalter. Som en projektil flyger nu vår bil i mil på mil på mil för nu ska vi hem till Alter Ref: Så i Jävrebyn o vi ropar "Ära vare Gud i skyn, himmelen är nära" Över Bersikbron men sedan i rondellen kom en explosion o sedan efter smällen blev det plötsligt stopp, motorn har gett opp o i samlad tropp så vandrar fem gestalter under stort besvär, vi sliter o vi bär men ropar sisåhär - Att nu ska vi hem till Alter! Ref: Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan Ett stycke norrbottnisk historia. Vill man veta mer kan man med fördel läsa Sigurd Klockares bok " Svenska revolutionen 1917 - 1918 ". SESKARÖVISAN C F C F Det är nittonhundrasjutton, det är vår på Seskarö C F C och nyss har isen gått o lämnat plats för öppen sjö. F F Kvar är ännu hungersnödens beska andedräkt C F Am o kvar är än den ilska ransoneringen har väckt. C Ref: I vår kamp för rätt F att äta sig mätt G C där skulle du varit med. Potatisen var slut, så även kött o tålamod men bröd det fanns det gott utav, i handlarns lagerbod. Det brödet var ej tänkt för oss som nästan svalt ihjäl men vi stega in trehundra man o handlade likväl. Ref: Då sändes två konstaplar ifrån fastlandet hitut ty överheten ville lära oss att veta hut. Dom tog till förhör, fyra utav våra män, men hunger, det är inget brott så vi fritog dom igen. Ref: Då kom kapten Ventzel hit, den trettionde maj o la till med femtio man vid Läppeniemi ångbåtskaj. Så togs ännu fler utav de våra till förhör men vi var nog nästan tusen, stod o ropa utanför. Ref: Kaptenens franska nerver tålde inte våra rop. Han gav truppen order att med vapnen skingra allihop. Soldaterna var arbetare o visste för vad vi slogs o vi tog utav dom bössorna o jaga dom till skogs. Ref: Än en gång visa sej överheten värda allt vårt hat. Dom sände ännu fler soldater hit i stället för mat. Ja, ön den blev belägrad utav makt o överhet o det vapen som vi hade var vår solidaritet. Ref: Till slut fick vi vårt bröd o vår potatis o vårt kött o det växte kraft o tillförsikt ur kampen som vi fött. Det vapen som vi hade var vår solidaritet o det vi lärde då blir våra barns erfarenhet. Ref: I deras kamp för rätt att äta sig mätt där måste du gå med Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan Han var så stark att han aldrig kunde plocka lingon. Han nöp bara sönder dom. FOLKE G C Pojken henars Svea jär ein mötje krafti bijt. D G Han jär ståor o stadi som i vedaheus. G C G Han arbeit o han slijt o hav mötje bra aptijt D G o åller att’n gnäll o kreum o kreus. D När’n pLöj då stjeut’n pLåogen. När’n röj då breut’n skåogen. G När’n meure tåo’n slijpstein som låod. C Ja åt pojken henars Svea G D finnsch it kLea opa rea G C D G men som teur jär jär’n saktmåodi, mild å gåod D Ref: Så vad ni gör ( Vad ni gör) G Tänk er för ( Tänk er för) C För’n Folke han jär snell G D men skull hä bära dell G C D G så kan en Folke håva i helsikes humör. Ja pojken henars Svea jär saktmåodi, mild å gåod. Hä jär reint så man kan tråo att han jär frälst. O läeng, mötje läeng, kan en håva tålamåod men ändå it vöre läeng som helst. Nu ha’n vorte så förbanne opa döm som stoir i lanne att nö kan hä no snart vaaL na handgemäng. Så a Svea hon var mon om o få laan men telefon för o reng o tåLa vä’n Nicoläng Ref: att vad ni gör..... O pojken henars Svea jär it ängsli sko jä tråo o se`da få hä våra vom hä vell. Roiss ell amrikanar så håål’n sä it för gåo så här jär lijkest att döm åller ämen dell. Men a Svea hon jär nerveus att hä sko bråka leus. Hon jär rädd för hon veit att n Folke vaaL så heit. Så hon stjicke i brev o sa åt’n Bresjnev i Moskva o åt’n Reagan i United States Ref: att vad ni gör..... Ja pojken henars Svea jär it särskilt pratoför men han veit mötje väL vo n vell. Han vell it at nagen sko jäkles o förstör o han gell it döm som jamt sko stoir o ställ o jävles vä döm ader o tåLa fint o pLadder o se`da jär hä lögden ållt döm seg. Nä då vaaL hä halligalli för då vaaL en Folke fali o han jär ståor o stärk, bara nalta minner än jeg Ref: Så vad ni gör..... Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan Tillägnad det arbetande folket som burit historien fram till idag. Om historien har nått ända hit, varför skulle då inte vi bära den vidare, långt, långt vidare? NAMNLÖSAS HÄR Cm Bb Cm Gm Cm När vi sprattlar som fiskar i missmodets garn Bb Gm Cm och vi känner oss som Tomas Tvivlarens barn. Bb Eb Gm När isen inte brister men inte heller bär. Cm Bb Cm Gm Cm Då vill vi sjunga en sång om dom namnlösas här. Vi är förankrade, med navelsträngen som tross, i den historia som skapats av folk före oss, folk som har slagits mot svält och misär och gett sina liv i dom namnlösas här. Vem betvingade jorden med hacka och plog o vem gick i vatten till knäna och slog myrarnas starrhö. Jo, kamrater det är ett verk utav dom i dom namnlösas här. Och vem slet i skogen med yxa och svans och vem tog fiolen och spela upp till dans. Jo, det gjordes av dom, vars arv vi nu bär. Dom som levde sina liv i dom namnlösas här. Och vem slet i gruvornas gångar och schakt och vem skapade herrarnas storslagna prakt. Knappast dom själva, som skolan oss lär. Nej, det gjordes av dom i dom namnlösas här. Och vem slet på bruket i sitt anletes svett och vem fick ta hand om herrskapens tvätt. Inte dom själva, nej, jag lovar och svär att det gjordes av dom i dom namnlösas här. Vilka var det som drömde om en ljusare tid och slöt sig samman för att kunna ta strid. Vilka sveks av dom egna ledarnas begär efter maktens sötma, jo, dom namnlösas här. Ja, dom har burit historien ända fram till vår tid och nu har det blivit vår tur att ta vid och vem skulle väl kunna hindra oss när, vi har stöd ifrån alla i dom namnlösas här. Text: R. Eriksson Musik: Trad.Till början Till förklaringarna Till huvudlistan |