God jul önskar Tomtarnas Spelgille hela året runt!

Tomtekuriosa

Här följer allt du behöver veta om tomten eller tomtar kanske jag ska säga.

En tomte är till skepnad en något ålderstigen man, icke större än ett fyra eller fem år gammalt barn, och oföränderligen klädd i grå kläder med en röd toppluva. Hans uppehåll är mest i stallet, på logen och i ladan; der går han och pysslar både dag och natt samt vakar öfver ordnigen inom huset och i gården.
Tomten omtalas såsom till lynnet egensinnig, snarsticken och fåfäng, men ytterst ordningsam och renlig; dertill är han ock öfvermåttan stark, så att icke ens den styfvaste dräng kan stå för hans örfilar. Ty Tomtagubben är en sträng husbonde och vakar noga öfver god ordning och snygghet. Har stalldrängen försofvit sig och ej gifvit hästarne ottefoder i behörig tid, eller ryktat och vattnat dem, så kan han vänta sig att bli tuktad af Tomtagubben, om icka af någon annan. När drängarne skola bittida ut på logen, så väcker tomten dem; likså vid qvarnar och kolmilor, när det nattetid händer att qvarnen går torr eller milan vill fatta eld.
Bygges det i gården, så plägar Tomten om nätterna hjelpa till med arbetet, och då kan man höra, natten igenom, huru han bygger och bultar på det nya huset. Likaledes vid qvarnar och vattenverk. I alla hus, der det går väl till, tror man att det är Tomten som drager till gården eller som drager till bys. Men der husets folk emot honom brista i aktning, eller fela i god ordning och snygghet, der drager han ifrån gården, så att alt blir odrygt i lada och kornbinge, kreaturen vantrifvas och bonden sjelf blir utfattig.

Stycket är taget ur: Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof, Wärend och Wirdarne : ett försök i svensk ethnologi. Stockholm 1863-1864.