Sociologi - en introduktion
När man ger sig in Zygmunt Baumans sociologiska tankevärld ger omfånget på de ämnen som boken diskuterar en svindlande känsla. Sociologin kan studera allt från de stora samhällsproblemen som rasism och fördelningspolitik till vardagliga situationer som att göra sin morgontoalett. Vid närmare eftertanke verkar detta fullt naturligt då sociologins värld faktiskt är den samma som vår verkliga värld. Sociologin begränsar sig inte som de flesta andra vetenskaper i omfånget av problemområdet utan till det tankesätt med vilket man angriper dessa problem. Det känns enormt stimulerande med en sådan bredd, det blir svårt att begränsa sig till enskilda frågeställningar och inte flyta ut i allt för allmängiltiga resonemang.
Först skall jag här försöka definiera sociologin som vardagskunskap och akademisk vetenskap. Jag skall sedan ge några korta exempel på sociologiska tankegångar för att slutligen visa på varför sociologin behövs idag.
Hur vi behöver varandra
Sociologin är läran om mellanmänsklig interaktion. Vi är alla sammanflätade i en väv av relationer, en väv som ingen enskild individ kan stå utanför. I vad vi än tar oss för är vi beroende av andra. Denna mänskliga värld av beroenden är det som en sociolog har att studera.
Behöver man då studera våra relationer till varandra? Är de inte självklara? Vi har levt tillsammans och organiserat oss i samhällen i århundraden. Behövs då sociologin för att teoretisera något som vi sedan länge automatiskt praktiserar?
Bauman pekar på att det finns en motsättning mellan det sunda förnuftet och sociologin. Vi vill inte få våra trygga, invanda rutiner ifrågasatta. Sällan funderar vi över våra vardagliga beteenden och deras innebörd. Vi gör "som vi alltid har gjort". Tyvärr är detta resonemang inte alltid en garanti för att det vi gör är bra för oss själva. Ofta är också det som för en människa ter sig som en nyttig handling onyttig för andra.
Sociologen sätter detta vårt vardagliga beteende under sin lupp och placerar in det i ett större sammanhang. Med empati och fantasi sätter hon sig in i människors motiv och handlingar. De sociologiska tankarna hjälper oss "att se det sociala i det individuella och det allmänna i det enskilda." Att få oss att se vår tillvaro i ett vidare perspektiv är en av sociologins allra viktigaste uppgifter.
"Sociologin förfinar den kunskap vi tillämpar i vardagslivet."Enkelt uttryckt kan man också säga att sociologin är ett sätt att "tänka på den mänskliga världen"
Sociologin som vetenskap
Sociologin har människan som forskningsobjekt. Detta faktum har lett till att sociologin kritiserats för att inte vara vetenskaplig. En positivistisk vetenskap skall ha ett helt igenom objektivt förhållningssätt till det som studeras. Något som i sociologin egentligen är omöjligt då det är forskaren som subjekt som skall studera människan som objekt. För att få den erkännande utvecklades sociologiska metoder som skulle uppfylla kraven om vetenskaplighet.
Durkheim hävdade att man genom att studera sociala fakta och normer kunde uppnå den objektivitet som naturvetenskaperna hade i förhållandet till sina studieobjekt. Weber sökte vinna sociologin erkännande genom att noggrant studera människans subjektiva verklighet genom hennes rationella handlingar. Det rationella medvetandet är likartat hos alla människor, menade Weber, och kan därför studeras som ett objekt.
Numer är sociologin en av de etablerade vetenskaperna utan att vara objektiv i ordets naturvetenskapliga betydelse. Man kan inte helt utesluta subjektets inflytande över sociologiska resultat utan får uppnå vetenskapligt erkännande t.ex. genom att vara noggrann i sina metoder.
Idag blåser tvärvetenskapliga vindar. I vetenskapliga äktenskap uppstår nya vinklingar av gamla problemställningar. För mig ter sig ett holistiskt synsätt som den mest fruktbara forskningsmetoden. I helheten hittar man nya sanningar som skulle gå en mer renodlad forskning förbi. Sociologin kombineras med antropologi, psykologi, pedagogik osv... Detta tycker jag är en mycket spännande utveckling.
Jag vill se sociologin som det paraply under vilket de övriga samhällsvetenskaperna, och även de humanistiska vetenskaperna, kan samlas. Den kunskap som dessa vetenskaper frammanar har till syfte att underlätta människans tillvaro. Därför borde ett sociologiskt tankesätt finnas med i all vetenskap som på ett eller annat sätt studerar människan.
Sociologin i humanismens tjänst
En händelse i vår historia som inte lämnar någon oberörd är de ohyggliga judeutrotningarna som ägde rum under andra världskriget. Hur kunde ett helt folk bli så grundlurat av en så totalitär och blodtörstig diktator? Många påstår att de inte förstod vad som hände. Även i vårt land användes detta argument i efterhand som ursäkt för en nazistvänlig politik.
Bauman menar att folk lät den rationella självbevarelsedriften går före den moraliska plikten. Få tyskar protesterade mot judetrakasserierna. Det rationella försvaret av ens egen överlevnad fordrade att man inte motsatte sig judarnas undergång. De som följde sin moraliska plikt och höjde rösten mot nazismen blev avrättade. Etiken gick i det tyska samhället i motsatt riktning mot rationaliteten. Detta blev judarnas och humanismens undergång.
Också Baumans resonemang om att varje ingrupp behöver en utgrupp för att existera blir väldigt tydligt i exemplet med nazityskland. Desto farligare utgruppen kan framställas desto starkare blir enigheten i ingruppen. Hitler var otroligt utstuderad när det gällde att domptera sitt folk. Han finslipade varenda ord och varenda gest i detalj för att hans tal skulle ge honom massans tillit. Den karismatiske ledaren legitimerades av sitt folk och de följde honom blint in i kriget mot de allierade. Genom djupgående sociologiska kunskaper kunde nazismen ta åt sig folkets hela beslutanderätt. Mer om dessa processer skriver Bauman i sin bok "Auschwitz och det moderna samhället".
Idag samlas åter nazister för att demonstrera sina åsikter. Reaktionerna på dessa demonstrationer är väldigt varierande. En del vill inskränka yttrandefriheten för dessa grupper och stänga ute dem från offentligheten. Andra tar till våld i sin frustration över att se nazismen åter sprida sig. Många är också de som vill låta demonstrationerna genomföras men att resten av samhället ska tiga ihjäl händelsen. Jag tror en bättre metod är att tydligt belysa nazismen, förklara vad den står för och visa upp motbilder. Endast genom att studera och analysera varför nazismens ondska fick ett sådant genomslag hos så många människor kan vi se till att historien inte upprepar sig. De sociologiska resultaten av sådana analyser måste medvetandegöras hos alla och envar för att vi ska kunna ta ett steg uppåt på den civilisatoriska trappan. Kanske kan den nu- och dåtida nazismen utgöra en utgrupp mot vilken vi alla kan samlas.
Vår komplexa omvärld
De flesta menar att vi står inför ett paradigmskifte. Industrialismen håller på att övergå i postindustrialismen, eller med ett annat uttryck informations- och tjänstesamhället. Vi känner att vi lever i en brytningstid. Ibland blir man upprymd över detta faktum och gläds åt att man lever i en tid då man får uppleva alla dessa förändringar. Ofta upplevs dock de förestående förändringarna som något obehagligt. Hur ser framtiden ut? Kommer våra arbeten att försvinna? Kommer våra sociala gemenskaper att bestå eller kommer kärnfamiljen och andra sociala institutioner att falla samman?
Detta att leva i en brytningstid är en föreställning som de flesta generationer av människor har haft. De flesta av oss är säkra på att våra liv kommer att skilja sig från våra föräldrars samtidigt som vi planerar som om våra barn kommer att leva ungefär som vi. Detta benämns i Charles Handy¥s bok "Paradoxernas tid" som kohort-effekten - att tro att vår egen generation upplever övergången till ett nytt samhälle som efterföljande generationer sen kommer att leva i.
I sin bok räknar Handy upp nio paradoxer som han anser kännetecknar västvärldens samhällsbildningar. Jag skall inte räkna upp dessa men även Bauman visar på att det sociala livet innehåller en mängd paradoxer. Redan innehållsförteckningen till "Att tänka sociologiskt" presenterar kapitlen i form av motsatspar;
"¥Jag¥ behöver ¥vi¥ för att helt och hållet bli ¥jag¥"Mead använder i sin tolkning av dessa processer uttrycken "I" och "me" medan Freud benämner dem som "jaget" och "överjaget". Detta att på samma gång vara både fri och ofri är enligt Bauman en av våra mest förvirrande erfarenheter.
För mig är sociologin det verktyg med vars hjälp man kan förstå vår komplexa värld. Genom sociologins objektiv kan vi betrakta vår tillvaro utifrån och på så sätt få den förklarad och rensad från förvirring. Det moment 22 som vi ofta befinner oss i men inte kan ta oss ur kan med sociologisk klarsyn upplösas och leda till bättre beteenden och relationer. Paradoxen bryts och får ett lyckligt slut - ett sk. moment 21.
Sammanfattning
Helt nyligen organiserades det i Malmö en föreningarnas dag där invandrarungdomar skulle få chansen att stifta bekantskap med det svenska föreningslivet. Som representant för Amnestys malmögrupper var jag där och informerade om vår verksamhet. Det visade sig emellertid att för många av ungdomarna var föreningsliv något helt nytt och främmande. I många av de kulturer där de kom ifrån sker samvaron endast inom familjens eller bekantskapskretsens ramar. Att betala en medlemsavgift för att få delta i en gemenskap är för mig något naturligt men framstod för vissa av ungdomarna rent av som komiskt.
Sociologin behövs för att vi ska kunna förstå och sätta oss in i andra människors tillvaro. Det är väldigt lätt att definiera hela den mänskliga världen utifrån våra egna normer och värderingar. I ett samhälle där egoismen spirar är det endast ökad medmänsklig förståelse och tolerans som kan leda tillbaka till en mer humanistisk livsvärld. Här har, som jag ser det, sociologin sin stora uppgift.
"Att tänka sociologiskt" ger hela tiden upphov till aha-upplevelser. I såväl de vardagliga som i de mer globala exemplen känner man igen sig. Baumans resonemang ger en, tyvärr tillfällig, klarsyn som känns väldigt behaglig. I den mödosamma och svåra processen att lära sig tänka sociologiskt som vi just påbörjat tror jag att jag kommer att återkomma till Baumans bok för att inte tappa den sociologins röda tråd.
| Patriks sociologisida | Sociologikursens hemsida |