Skola - fritid - framtid analys av en empirisk studie
Inledning
I denna uppsats skall jag göra en metodologisk analys av boken "Skola - fritid - framtid", Studentlitteratur, Lund 1993. Boken presenterar en studie av ungdomars fritids- och kulturaktiviteter och jag skall närmare analysera ur vilket perspektiv studien är gjord, hur frågeställningarna formulerats och hur man utvecklat problemformuleringarna till en konkret empirisk studie.
Den empiriska studien som presenteras i boken kallas "Ungdomars kulturmönster och livschanser" och utfördes av Göran Arnman, Ingrid Jönsson, Mats Trondman och Mikael Palme. Den bygger dels på en enkätundersökning som gjordes våren 1986 där 1 600 högstadieelever deltog och dels på djupintervjuer med ett mindre antal av dessa ungdomar.
De metodologiska begreppen jag använder mig av är hämtade från "Metodboken" av Conny Svenning. Den är kurslitteratur för delkursen Sociologisk metod inom vilken denna uppsats skrivs.
En människas samlade erfarenheter, kunskaper och upplevelser formar det perspektiv ur vilket hon betraktar sin omvärld. Detta gäller även forskare, hur objektiva de än ger sig ut för att vara. Varje kunskap och varje observation, hur vetenskaplig den än är, kan bara uppfattas i relation till en referensram. Kunskap är alltid bunden till en viss tid, plats, kultur, social ordning, ja t o m till ett visst känsloläge och temperament. All kunskap är av nödvändighet perspektivistisk. (Beronius, -94)
Det kan vara på sin plats att påpeka att också jag när jag valde denna bok och i det jag skriver om den är underkastad mitt eget samhällsperspektiv. Resonemanget kan föras ytterligare ett steg; när du nu läser detta gör du det utifrån din privata utgångspunkt, så var noga med vem som säger vad.
Studiens Bakgrund Studien "Ungdomars kulturmönster och livschanser" tar avstamp i tidigare forskning om den sociala segregationen i skolan. Dessa projekt som började i tidigt 70-tal och följde en årskull ungdomar genom skolsystemet visar hur skolan är en starkt bidragande orsak till reproduktion av samhällets sociala skiktning.
Genom att bostadsområdena i våra städer är tydligt segregerade mellan olika sociala skikt är också skolorna på samma sätt segregerade. Trots att man i flera läroplaner fastställt att den svenska skolan skall vara allsidigt socialt sammansatt visade den sig vara relativt socialt homogena. Den sociala homogeniseringen förstärks också i skolans dagliga arbete bl a genom gruppindelningar och elevernas egna val. Då eleverna väljer studieinriktning på högstadiet, ex allmän eller särskild matte och olika tillval som språk, hemkunskap eller teknik blir elevgrupperna mer socialt homogeniserade. På gymnasienivå, där valen är än fler, blir det ändå tydligare.
Skolstudien visade också inte helt oväntat att ungdomars sociala bakgrund samvarierade med vilken inställning man hade till skolan och hur framgångsrik man var. Detta, kom man fram till, berodde på att skolan gynnar barn med "rätt" social bakgrund trots att den har till uppgift att ge alla ungdomar en likvärdig utbildning. Arbetarklassungdomar som inte läser så mycket böcker hemma får det helt naturligt svårare i skolan än akademikerungdomar som är mer vana läsare.
"Då utbildningssystemet till stora delar bygger på och utgår ifrån högre sociala skikts kultursyn och värderingar kommer systemets organisation och pedagogiska aktiviteter att gynna barn med sådan bakgrund." (s 12)
Möjligheterna till positiva upplevelser och framgång i skolan bygger alltså inte enbart på det som ges i skolan utan även på andra erfarenheter. Utbildningssystemet kräver att alla skall ha kunskaper som skolan skulle ha, men inte har, gett dem. (Bordieu -77). Författarna till "Skola - fritid - framtid" sammanfattar;
"utbildningssystemet är den samhällsinstitution som idag främst ger legitimitet åt högre sociala skikts ställning i samhället." (s 11)
Vi kan redan nu genom att studera bakgrunden till studien få en ganska god uppfattning om vilket samhällsperspektiv den företräder. Man utgår från ett konfliktperspektiv och fokuserar på samhällets uppdelning i olika sociala skikt - ett klassperspektiv. Detta är inte på något sätt döljt eller maskerat till något annat, tvärtom är bokens inledning en tydlig varudeklaration av vad som häri finns att läsa. Tycker man klassfrågorna är ointressanta och utan betydelse eller rent av förnekar klassamhällets existens behöver man inte läsa vidare.
Grundläggande begrepp Med ungdomars "kulturmönster" avser författarna framförallt tre aspekter: ungdomarnas existensbetingelser, medvetandeformer och handlingsmönster. Existensbetingelserna är de livsvillkor som ungdomarna växer upp under, både materiella, sociala och samhälleliga villkor. Livsvillkoren är objektiva, de finns utanför individen. Medvetandeformerna däremot avser hur ungdomarna själva upplever och reflekterar över sina livsvillkor, den subjektiva förståelsen av den egna situationen. Ungdomar från olika sociala skikt kan i mångt och mycket leva under samma villkor men upplevelsen av den egna situationen kan ändå variera. Existensbetingelserna och självmedvetandet formar sedan en människas handlingsmönster, d v s de strategier hon använder sig av under sin livsbana. Dessa tre begrepp är undersökningens kärna och bildar tillsammans en människas kulturmönster.
Begreppet "livschans" härstammar från Max Weber och avser de planer och drömmar en individ har och möjligheterna som finns att realisera dessa. Ungdomars existensbetingelser och självmedvetande ger de handlingsmönster som ligger till grund för framtida livschanser. Forskarna menar att kulturmönster och livschanser är viktiga att studera för att förstå den samhälleliga reproduktionsprocessen.
Uppläggning och metod Studien gjordes med hjälp av en enkät som gavs till 1 600 högstadieelever i årskurs åtta vid fem högstadieskolor på tre olika orter i Sverige. Enkäten följdes av återkommande intervjuer med ett mindre antal av ungdomarna, även vissa föräldrar intervjuades. Det övergripande målet med studien var att undersöka hur ungdomars skol-, kultur- och fritidsaktiviteter ser ut och vilken roll de spelar i den sociala reproduktionen.
Forskarna valde att göra undersökningen på tre olika orter med tydligt skild social sammansättning. Orterna benämns i studien Villastad, Mellanstad och Bruksort med hänvisning till högre medelklass, medelklass respektive arbetarklass. Denna uppdelningen gjordes dels av praktiska skäl, författarna fördelade arbetet geografiskt mellan sig. Palme arbetade i Villastad, Arnman och Jönsson i Mellanstad och Trondman i Bruksort. Arbetsfördelningen är självklart inte slumpmässig, Mikael Palme har tidigare studerat överklassen i Sverige och härstammar också själv till viss del ifrån samhällets övre skikt. Mats Trondman har arbetarklassbakgrund och har i tidigare forskning studerat klassresenärer och hur arbetarungdomar upplever högskolevärlden. Göran Arnman och Ingrid Jönssons bakgrund känner jag inte närmare till men de har tidigare arbetat tillsammans bl a i de ovan nämnda skolsegregationsstudierna. Vi kan i alla fall konstatera att åtminstone två av de fyra forskarnas personliga perspektiv gör sig starkt påminda i arbetets uppläggning.
Att förlägga studien till tre skilda sociala miljöer har också en annan avsikt:
"Vi har medvetet förlagt studien till orter och miljöer där skillnaderna i ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden tydligt framkommer"(s 39)
Detta visar återigen att forskarna utgår från ett konfliktperspektiv. Man har varken slumpmässigt eller godtyckligt valt undersökningsmiljöer utan valt de tre orterna för att visa på tydliga skillnader dem emellan.
Villastad är en norrförort till Stockholm som domineras av villor och bostadsrätter. Många som bor här är akademiker eller högre tjänstemän, samhället har god ekonomi och hög sysselsättningsgrad och kommunen är borgerligt styrd. Bruksort utgör motsatsen, det är en landsbygdskommun som styrs av en socialdemokratisk majoritet. De flesta arbetar inom tillverkningsindustrin som domineras av en stor industri. Arbetslösheten är hög, utbildningsgraden är låg och de flesta bor i småhus eller hyreslägenheter. Mellanstad utgör som namnet antyder en mellanvariant. Befolkningen är huvudsakligen sysselsatt inom tjänstemanna- och arbetarklassyrken men det finns också av tradition många småföretagare. De flesta bor i småhus eller bostadsrätter. Utbildningsgraden är relativt låg och de politiska styret har växlat fram och tillbaka de senaste valen.
Med valet av dessa tre orter vill man alltså inte undersöka om skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden finns utan visa att de finns. Det kan verka som om forskarna valt miljöer för att uppnå vissa på förhand bestämda resultat och s a s provocera fram stora skillnader men så är givetvis inte fallet. Man vill studera hur ungdomars fritids- och kulturaktiviteter ser ut beroende på social bakgrund, kön och var i Sverige man bor. För att tydligast få fram skillnader som man sedan kan analysera väljer man denna metod. Enligt min mening är det detta som gör undersökningen så intressant, ytterligheter i vårt land ställs hela tiden mot varandra.
Teoretiska perspektiv I "Skola - fritid - framtid" gör författarna en genomgång av aktuella teorier inom ungdomsforskningen. Sin studie förankrar de sedan i teorier från framförallt tre olika skolinriktningar; Pierre Bordieus kultur- och utbildningssociologi, Thomas Ziehes socialisationsteorier och Birminghamskolan cultural studies. Här följer en redogörelse för innehållet i de tre skolorna och vilka delar av teorierna som de fyra forskarna tar fasta på.
Pierre Bordieu Från Bourdieus kultur- och utbildningssociologi hämtar författarna sitt resonemang om sambandet mellan en människas ekonomiska, kulturella och sociala tillgångar och hennes fritids- och kulturaktiviteter. Bordieu betonar framförallt de kulturella tillgångarnas betydelse i samhällsreproduktionen och för att beskriva detta har han myntat begreppet kulturellt kapital som avser den tillgång en människa har till den legitima kulturen, språket och skolsystemet.
Författarna använder sig också av Bordieus begrepp habitus, klass och livsstil. Varje människa har vissa smakuppfattningar av musik, konst, val av semesterort osv. När dessa smaker bildar mönster som kan relateras till människans livsvillkor talar man om en livsstil. Också Bordieus klassbegrepp utgår från människans livsvillkor. När en grupp människor är underkastade homogena existensbetingelser bildar gruppen en klass. En klass kan således vara ganska löst sammansatt, medlemmarna lever dock under samma livsvillkor och ur dessa uppstår klassens livsstilar, smaker och handlingsmönster.
Det sätt på vilket individen handskas med sina livsvillkor kallar Bordieu för habitus. Habitus utgörs av individens tanke- och handlingsmönster och ligger till grund för skapandet av smaker och stilar. Bordieu menar att dessa processer är misskända. En människa hänvisar till den egna smaken för att förklara varför ex en viss sorts musik upplevs som bra utan att känna till de bakomliggande funktioner genom vilka smaken har formats, att det i själva verket är hennes livsvillkor och sättet att handskas med dessa som formar hennes musiksmak (Bordieu, 1986b).
Bordieus reproduktionsteorier uppfattas ofta som alltför deterministiska. Det är lätt att se människorna i Bordieus värld som helt utan makt att påverka sina egna handlingar och tankar, alla är predestinerade och styrs av bakomliggande faktorer som vi dessutom inte kan bli medvetna om. Bordieu menar dock att habitus på samma gång formar och formas av individen. Detta bevisas inte minst av förekomsten av klassresenärer, det finns alltid möjlighet att avvika från den av livsvillkoren utstakade banan.
Bordieu kritiseras också för att alltför ensidigt betona klasstillhörigheten och bortse från könsaspekten i den sociala reproduktionen. Forskarna bakom "Ungdomars kulturmönster och livschanser" säger sig ta bättre vara på könsaspekten och undersöka könstillhörighetens betydelse för val av fritid- och kulturaktiviteter. Visst ställs frågor kring detta och visst framkommer resultat som tydligt visar att könstillhörigheten är en viktig dimension i samhällets reproduktion men i bokens huvudresonemangen saknas ofta denna dimension. Jag tycker att man även i "Skola - fritid - framtid" alltför ensidigt inriktat sig på klasstillhörigheten.
Thomas Ziehe Tysken Thomas Ziehe är främst socialisationsteoretiker och mer av psykolog än sociolog men hans teorier om senkapitalismens samhällsförändringar och ungdomars ändrade socialisationsvillkor har ändå fått stor betydelse för sociologisk ungdomsforskning.
Ziehe menar att den alltmer utbredda specialiseringen och teknokratiseringen i det västerländska samhället har lett till förändringar i människors, och då framförallt ungdomars, sätt att tänka och känna - en ny mänsklig subjektivitet växer fram. Moderniseringen har gett upphov till en kulturell friställning som innebär en upplösning av sociokulturella normer och värderingar. Människor frikopplas från sederna, religionen, familjebanden och traditionerna. Dessa blir överflödiga i och med samhällets tilltagande rationalisering och kapitalisering. Att detta främst påverkar de unga beror på att de ännu ej är socialiserade och har färre minnen från förr.
Det nya samhället, menar Ziehe, gör att ungdomar känner sig rotlösa och vilsna men det ger dem också mer frihet att skapa sitt eget liv. Man är inte längre lika underkastad invanda mönster och dominerande traditioner utan mer fri att välja livsprojekt. Vuxenvärldens ökade "öppenhet" och mediernas intåg i vårt vardagsliv gör också att ungdomar idag vet mer om världen och tar del av vuxenlivet tidigare. Man erbjuds ett mångfaldigat utbud av livsformer och produkter, omvärlden har avmystifierats och livet ter sig mer görbart än förut.
Av detta resonemang följer att existensbetingelser som klass- och könstillhörighet får mindre betydelse än tidigare, moderniseringen omfattar ju alla. Detta synsätt kritiseras av många. Forskarna i fritidsstudien ansluter sig till Ziehes socialisationsteorier och idéer om det senkapitalistiska samhället men menar att ungdomar med olika social bakgrund har olika möjligheter att tillgodogöra sig förändringarna. I sin studie vill de istället undersöka hur moderniseringen slår inom olika ungdomsgrupper.
"Har klass- och könsskillnader fortfarande någon avgörande betydelse för valet av kultur- och fritidsaktiviter eller spelar andra förhållande i det sena 1980-talets Sverige en större roll". (s 165)
Forskarna försöker alltså prova i vilken utsträckning som Ziehes teorier kan appliceras på Svenska ungdomar under 80-talet. Man skall dock vara medveten om att Ziehes teorier främst talar om medvetandeförändringar, inte om det utrymme som finns att realisera sociala projekt.
Den kulturella friställningen gör att vi ej längre är slavar under föråldrade traditioner men den är på många andra sätt problematisk, identitetskriser uppstår när ungdomar inte lyckas realisera sina projekt, föräldrarna är inte längre några självklara identifikationsobjekt och samhället tvingar ungdomarna att vara "unga" längre när inga arbeten finns och allt längre utbildning krävs för att få ta plats i samhället.
En annan stor samhällsförändring är det som Ziehe kallar kulturell expropriation och som med Habermas ord skulle uttryckas som "systemvärldens kolonialisering av livsvärlden". I denna process som pågått under hela kapitalismens framväxt tar myndigheter och företag en allt större plats i våra privatliv. Detta gör att ungdomar behöver en frizon där de kan utveckla sitt liv fritt från samhälls- och föräldrainflytande. I denna frizon härskar ungdomskulturen och här tar sig ungdomars behov uttryck i alla upptänkliga former. Dessa behov exploateras (och ibland t o m skapas) ofta kommersiellt, men de kommersiella krafterna hjälper också till att kanalisera och visa upp behoven för vuxenvärlden. Ziehe är i grunden väldigt kritisk mot den kapitalistiska samhällsordningen och de förändringar den för med sig men han ser också fördelar och är noga med att man inte skall "beklaga sig utan istället utveckla en pedagogisk och politisk aktionsform som möter de ungas behov". (Fornäs m fl, 1984)
Birminghamskolan Inom Birminghamskolan eller cultural studies-traditionen har man länge fokuserat på arbetarungdomarnas sociala och kulturella villkor. Framförallt studerar man uppkomsten av stilar och subkulturer som uttryck för ett symboliskt motstånd mot den dominerande ideologin i samhället. Man studerar också massmediakulturen som en arena där klassernas kamp utspelas. Den dominerande ideologin kämpar hela tiden för att vinna/återvinna hegemoni och subkulturerna gör symboliskt motstånd, det pågår en "struggle for meaning".
Inom Birminghamskolan studerar man också, precis som Bordieu och Ziehe, hur människan skapar sitt liv utifrån rådande livsvillkor i dialektiskt samspel med sin miljö och sina medmänniskor. Birminghamskolans belackare menar dock att man tillskriver individens motstånd mot de dominerande ideologierna lite för stor potential. Alla subkulturella rörelser ses som latent motståndskraft, jämfört med Bordieu där människorna helt ovetande formas av livsvillkoren.
Tvärperspektiv Sammanfattar vi studiens teoretiska bas upptäcker vi att de tre skolor studien hänvisar till har en hel del gemensamt. Alla tre söker förklara samhällets sociala reproduktion och ser ungdomars val utifrån deras kulturella, sociala och historiska sammanhang. Bordieu fokuserar främst på de dolda, och av individen misskända, delarna av reproduktionsprocesserna medan Birminghamsskolan främst forskar kring ungdomars kulturella och symboliska motstånd. Ziehes teorier berör i sin tur mest en "generellt utbredd modernitet med förändrad inre subjektivitet som följd".
Gemensamt för de tre teorierna är också att de nästan helt bortser från könsaspekten i den sociala reproduktionen. I "Skola - fritid - framtid" ses visserligen könsaspekten tillsammans med den geografiska aspekten (var i Sverige man bor) som en viktig faktor i reproduktionen. Framförallt i den kvantitativa delen av studien framkommer tydliga skillnader mellan flickor och pojkars kulturmönster. Men i intervjuerna utforskar man, enligt min mening, inte tillräckligt noggrant dessa skillnaders kvalitativa och subjektiva dimension, d v s hur flickorna själva upplever skillnaderna och vad detta har för betydelse för framtida livschanser.
Varför har då Arnman, Jönsson, Palme och Trondman valt flera olika teoretiska perspektiv i sin undersökning? När man skall analysera en så komplex process som ungdomars socialisation och samhällets reproduktion är det viktigt, eller rent av nödvändigt, att belysa problemområdet från olika håll. Forskarna anser att:
"Olika teorier fokuserar skilda aspekter av ungdomars liv, vilket gör det svårt för ett enda forskningsprojekt att göra anspråk på ett erbjuda den enda `sanningen`..." (s 15)
Forskarna kombinerar emellertid inte bara teoretiska perspektiv utan också metoder. En kvantitativ hårddatametod, enkäten, följs av en kvalitativ mjukdatametod, intervjuer. De använder sig alltså av metodtriangulering och då främst triangulering mellan metoder. (Enkätens frågor bifogas inte boken men de övergripande frågeställningarna avslöjar att man också använt ett visst mått av triangulering inom metoden). I den kvantitativa studien betraktar man ungdomarna som objekt för att påvisa överindividuella skillnader i kulturmönstren, här ser man också lättare helhet och sammanhang. I intervjuerna intresserar man sig främst för ungdomarna som subjekt för att få djupare förståelse för ungdomarnas egna reflexioner kring sina livsvillkor. Båda metoderna är nödvändiga för att ge en så komplett bild av ungdomarnas fritids- och kulturaktiviteter som möjligt.
Frågeställningar Vi har sett hur undersökningen har sin teoretiska bas i de olikheter och konflikter som finns mellan samhällets sociala skikt. Forskarna använder sig främst av Pierre Bordieus och Max Webers begreppsflora och ansluter sig också till deras idéer om att konflikterna uppstår i samhällets konsumtionssfär. Till skillnad från marxistiska teorier som menar att konflikter uppstår p g a människors olika placering i produktionshierarkierna fokuserar fritidsstudien istället på hur ungdomar använder sina ekonomiska, sociala och kulturella resurser för att nå framgång i samhället.
Också studiens övergripande frågeställningar bekräftar att det rör sig om ett klassperspektiv sprunget ur konsumtionssfären. Genom att kartlägga ungdomars skol- och vardagsliv och helt enkelt ta reda på vad ungdomar gör på sin fritid hoppas man få svar på tre huvudfrågor;
Hur ser skillnaderna ut i fritids- och kulturaktiviteter beroende på social bakgrund, kön och var i Sverige man bor?
Förstärker ungdomarnas val av kultur- och fritidssysselsättningar den sociala homogeniseringen som finns i skolan?
Är också fritiden en investering som gynnar de redan gynnade att nå samhällets högre positioner?
I analysen av enkäten och intervjuerna försöker man sedan att utreda vilka framtida konsekvenser för social reproduktion och livschanser som framstår som rimliga att anta mot bakgrund av de i studien kartlagda kulturmönstren? Man försöker också resonera sig fram till hur förhållandet mellan objektiva och subjektiva livschanser kan se ut?
Kvantitativa Resultat Vad kommer man då fram till? Boken innehåller en genomgång av de svar man fått av enkäten och man har delat in svaren i följande områden; studieval, utbildningsplaner, fritidsaktiviteter och massmediekonsumtion. Ett antal tabeller visar hur ungdomars kulturmönster rent kvantitativt ser ut. Dessa tabeller kommenteras utförligt och visar på förekomsten av klass- och könsmässigt mycket distinktiva kulturmönster.
Ungdomar i Villastad har högre medelbetyg och är mer studiemotiverade än de i Bruksort. Segling och golf som fritidsaktivitet förekommer oftast bland Villastadsungdomar medan brottning och fotboll är vanligast i Bruksort. I Villastad är man mest positivt inställd till teater och kulturliv medan ungdomarna i Bruksort oftast tar avstånd ifrån det, Mellanstad utgör i alla avseenden en medelväg. Generellt så använder akademikerungdomar oftare sin fritid till aktiviteter som de kan få "nytta" av i skolan, d v s de deltar mer i samhällets dominerande kulturmönster. Könsmässigt visar enkäten också på en rad skillnader, bl a så är flickor i skolan mer teoretiskt inriktade än pojkar med undantag från akademikerungdomar där den teoretiska inriktningen är lika stor för båda könen. Trots alla dessa köns-, klass- och geografiskt relaterade skillnader kom man ändå fram till den viktiga slutsatsen att ungdomar...
"...oavsett kön, social bakgrund och bostadsort är engagerade i en rad likartade saker på fritiden /.../ tycker ganska lika om de vanligaste aktiviteterna och /.../ massmediautbudet" (s 74)
Man upptäckte att ungdomarnas fritid trots allt är ganska likartad och de skillnader som framkom är för mig inte speciellt förvånande utan bekräftar bara det som de flesta av oss redan vet. Ungdomsgrupper från alla sociala skikt rangordnar sina favoritsysselsättningar på samma sätt; idrotta, umgås med kompisar, lyssna/utöva musik, slöa.
En avvikelse bland resultaten som jag fann intressant var att akademikerungdomar i Bruksort är något mindre teoretiskt inriktade än akademikerungdomar i Villastad och omvänt att arbetarungdomar i Villastad är mer teoretiskt inriktade än arbetarungdomarna i Bruksort. Detta mönster kunde skönjas inom de flesta områden och visar hur ett samhälles dominerande sociala skikt påverkar minoriteterna i samma samhälle.
Kvalitativa Resultat Efter genomgången av enkätstudien följer en sammanställning av intervjuerna som presenteras ortsvis. Här får man en mycket bra inblick i hur ungdomar från olika sociala skikt känner och tänker. I intervjuerna tydliggörs också distinktioner som inte framkommer i enkätsvaren. Mikael Palme visar exempelvis i sina intervjuer med Villastadsungdomar hur överklassen är indelad i tre poler; en kulturell, en ekonomisk och en anciennitetspol (s 101ff). De som tillhör överklassen främst genom ekonomiska framgångar betraktas av den mer akademiskt och kulturellt inriktade överklassen som "uppkomlingar" med dålig smak. Ungdomar ur den ekonomiska polen har också en mer nyttoinriktad syn på skolan, utbildning är till för att få ett bra yrke med hög lön, medan överklassungdomar ur den kulturella polen oftare betonar utbildning som ett led i den personliga utvecklingen. Den grupp i samhället som tillhör överklassen tack vare sin härstamning har genom åren både minskat i antal och förlorat sin tidigare stora makt.
Efter att ha analyserat kvantitativa och kvalitativa data utvecklar forskarkvartetten sina slutsatser. Med skolstudierna som bakgrund kommer man fram till att den "köns- och klassmässiga reproduktionen fungerar nästan ostört inom utbildningsväsendet både i grundskolan och i högre nivåer" (s 171). Trots att ubildningstillfällena utökats och sociala reformer genomförts för att alla skall ha samma möjlighet till utbildning så har inte den sociala reproduktionen förändrats på ett avgörande sätt (Jonsson 1988). Beträffande ungdomars kulturmönster så kommer dessa även fortsättningsvis konstituera skillnader mellan olika sociala grupper i samhället. Fritids- och kulturaktiviteter fungerar som en "symbolisk kapitalinvestering" som har effekt på de framtida livschanserna. Kulturmönstren fungerar också distinktivt, de skiljer olika ungdomsgrupper åt och skapar ett "vi och dom" förhållande. På följande sätt sammanfattas förhållandet mellan kulturmönster och livschanser.
"På så sätt växer vi upp under på förhand givna materiella, sociala och kulturella omständigheter. Under den primära socialisationsprocessen internaliseras dessa omständigheter som tagen-för-given-verklighet. Under uppväxttiden är det därför rimligt att anta att föräldrarnas kulturmönster tenderar att bli de enda objektivt tillgängliga och möjliga."..."Allt detta kommer naturligtvis att spela en avgörande roll för hur våra liv kommer att gestalta sig och för vilka möjliga livschanser som ges i framtiden..." (s 173)
Politiskt perspektiv I dagens Sverige när allt fler faller för myten om att ökade löneskillnader är nödvändiga för ekonomins tillväxt känns studier av social reproduktion nästan som ett politiskt ställningstagande. I "Skola - fritid - framtid" ges inga tydliga värdeomdömen av det klassamhälle man studerar. Man levererar heller inga recept på hur situationen kan förändras. Måhända har författarna inget recept, kanske ser de det heller inte som sin uppgift att föreslå världsförbättrande åtgärder utan man vill bara visa hur de sociala reproduktionsprocesserna fungerar. Jag menar dock att studien ställer sig på de svagas sida i samhället. Genom att tydliggöra den sociala reproduktionens delvis misskända och okända processer aktualiserar man klassfrågorna, frågor som inte längre är lika heta som de en gång var. När industrisamhället ger plats för informations- och tjänstesamhället förändras också samhällets klassammansättning. När det inte längre finns någon stor och homogen arbetarklass svalnar klass- och jämställdhetsfrågorna på den politiska dagordningen. I sin studie visar forskarna att den sociala segregationen finns och reproduceras trots att vi i Thomas Ziehes senmoderna samhälle är friställda från sociokulturella normer och värderingar. Man kommer fram till följande slutsats:
"Enligt vårt synsätt är det alltså möjligt att tala om generella och genomgripande förändringar i det moderna samhället, samtidigt som klass- och könsskillnaderna består - i nya former." (s 32)
Jag tror senmodernitetens genomslag är en långsam och mödosam process som först kommer ungdomar ur samhällets högre sociala skikt tillgodo. Precis som en gång modernitetens villkor först slog igenom bland borgerlig ungdom är det främst överklassungdomar som har möjlighet att fritt från traditionen skapa sina egna liv. För arbetarklassungdomar gäller fortfarande modernitetens deviser, man skall sköta sig, vara "hel och ren" och inte avvika från mängden.
Innehållsförteckning
Hur man formulerar frågeställning i en undersökning är viktigt för resultatet. Med vaga och dåligt formulerade problem blir reliabiliteten låg och studien kommer inte att visa det den är avsedd att visa. Denna viktiga fas i forskningsarbetet benämner Svenning i Metodboken som undersökningens spelöppning.
Den norske sociologen Ottar Hellevik delar in problemformuleringarna i tre nivåer. Han menar att den första nivån motsvaras av oprecisa frågeställningar och lösa föreställningar om undersökningsobjektet. En sådan undersökning kallas för "explorativ", den ger grundläggande information på studieområdet. Till viss del kan ungdomsstudien sägas vara explorativ. I skolstudiens förlängning vill man nu undersöka ett nytt område - ungdomarnas fritid. Man använder sig däremot av skolstudiens begrepp och definitioner och utgår från dess teorier om social förstärkning och predestionation. Detta motsvarar nivå tre i Helleviks modell. Undersökningen är här kausalanalytisk och forskarna har en ganska bra bild av sambanden inom det undersökta området. Undersökningen blir då hypotetsprövande snarare än explorativ. Man prövar om skolstudiens resultat även gäller utanför skoltiden.
Studien blandar allmänna och explorativa frågeställningar med mer analytiska. Man vill dels undersöka hur skillnaderna i ungdomars kultur- och fritidsaktiviteter ser ut men också, mer tillspetsat, undersöka om den sociala homogeniseringen förstärks även på fritiden och om fritidsaktiviteter fungerar som en social investering. Frågeställningarna är både välformulerade, intressanta och viktiga, däremot tycker jag att studien förbiser några viktiga synvinklar. Könsaspekten behandlas tämligen ytligt och etnicitetsfrågorna lämnas helt därhän. Möjligen var inte invandrarfrågorna lika mycket på tapeten under det "glada 80-talet" som de är nu. En annan orsak till att denna dimension utlämnats är kanske att etnisk bakgrund ofta hör ihop med social bakgrund, invandrare räknas ofta till arbetarklassen när man talar om dem som en homogen grupp (självklart är undantagen från denna förenkling både många och tydliga). Inte heller någon av de tre teoretiska skolorna tar upp denna fråga, jag tror emellertid det hade varit intressant och värdefullt med en urskiljning av olika etniska grupper i studien.
Hur påverkar den etniska bakgrunden ungdomars kulturmönster och livschanser? Är social predestination starkare än etnisk? Vilket är "värst" - att vara från arbetarklass eller att vara av invandrarursprung? Hur samverkar dessa båda faktorer? Listan med problem kan göras mycket längre, att sedan analysera dessa frågor ur ett genusperspektiv skulle skärpa frågeställningarna ytterligare.
Med reliabilitet menar man en undersöknings tillförlitlighet. Samma resultat skall kunna uppnås om och om igen så länge metod och population är desamma. Undersökningens urval utgör därför en viktig faktor. Fritidsstudien ställer sin enkät till samtliga elever i en årskull vid samtliga skolor på de tre undersökningsorterna. Reliabiliteten inom denna population blir väldigt hög. Däremot ger den geografiska begränsningen till bara tre orter reliabilitetsproblem. Orterna har valts för att representera tre sociala skiktningar i samhället. Skalan är dock finare än så. Rimligen skiljer sig ett brukssamhälle i Småland från ett i Norrland. Det finns också andra samhällstyper som inte alls blir representerade. Viktiga fakta kan här gå forskarna förbi.
En annan viktig fråga som fritidsstudien utelämnar är det biologiska arvets roll, man betonar istället miljön och kulturen. Jag är ingen stor anhängare av biologisk determinism, tvärtom, men förmodligen spelar fysiska förutsättningar en roll för vilka fritidsaktiviteter ungdomar väljer. En intressant fråga i det perspektiv är hur ex musikalitet hänger samman med social bakgrund. Akademikerungdomar musicerar mer än arbetarklassungdomar, betyder detta att akademikerungdomar är mer musikaliska? Hur ser sambandet ut mellan kroppslig fysik, kulturell bakgrund och val av idrottsaktiviteter? Dessa frågeställningar är dock snarare psykologiska och medicinska snarare än sociologiska.
Metoden att förlägga studien till tre skilda sociala miljöer finner jag intressant ur många synvinklar. Begreppen Villastad, Mellanstad och Bruksort gör att läsaren lätt associerar till en specifik socialt sammansatt grupp människor. Den generalisering som ortnamnen utgör hjälper författarna att inför läsarna resonera och generalisera kring sina resultat. Läsarna får genom begreppen en bra överblick över studien. Det är också en fara att läsaren uppfattar resonemangen som alltför enkla och svartvita. Det är också viktigt att klargöra distinktionen mellan begrepp som "villastadsungdomar" och "akademikerungdomar", de är två helt skilda ungdomsgrupper, i villastad bor ju alla typer av ungdomar och akademikerungdomar återfinns både i Villastad, Mellanstad och Bruksort. Ibland får jag intrycket av att författarna är otydliga i denna distinktion. Som läsare är det också svårt att förstå om Villastad är en kommun eller bara en stadsdel.
Innehållsförteckning
En annan viktig fas i genomförandet av en vetenskaplig undersökning är övergången från utarbetade frågeställningar till praktisk empiri, dvs hur enkätfrågor, intervjufrågor och insamlingsmetoder utformats. Detta benämner Svenning som tröskelproblemet.
Validiteten är en undersöknings färmåga att mäta det som avses och det finns flera typer av validitetsmått. Den omedelbart upplevda validiteten (face validity) eller den inre validiteten är hög i "Skola - fritid - framtid". Rent generellt visar boken på ett övertygande sätt hur ungdomars val av fritidssysslor är beroende av bakgrundsfaktorer som social tillhörighet, kön och bostadsort. Kopplingen mellan de teoretiska frågeställningarna och det empiriska insamlandet av data är mycket direkt. Man undersöker ungdomarnas fritidssysslor ur alla upptänkliga perspektiv. Genom tabellerna som redovisar enkätsvaren får man en känsla av hur gedigen och omfattande enkäten är. Tyvärr bifogas inte enkätfrågorna till boken, det hade varit intressant att se exakt hur undersökningen designats.
Man kan också se till undersökningens yttre validitet, dvs hur mycket undersökningen avslöjar om samhället i stort. Fritidsstudiens kvantitativa resultaten är av stor generaliserbarhet. Det som gäller studiens ungdomar kan också sägas gälla Sveriges ungdomar. Jag har däremot tidigare gjort reservationen för att urvalet av orter kan visa sig missvisande för de delar av Sverige som inte låter sig schabloniseras som villastad, mellanstad eller bruksort.
Genom att följa upp enkätundersökning med återkommande djupintervjuer försäkrar sig forskarna om en både objektiv och subjektiv förståelse av ungdomars kulturmönster och livschanser. Det ger också en chans att kontrollera enkätresultaten och fånga upp frågor som var felställda och missriktade. Olika attityder till att besvara enkäter påverkar troligen ungdomarnas sätt att svara och intervjuer kan till viss del upptäcka dessa mäteffekter. Intervjuerna kompletterar också enkäten genom att personifiera och exemplifiera. Detta är inte minst viktigt för att läsarna i sin tur, skall kunna generalisera och få en överblick av materialet. Intervjuer är ett tids- och arbetskrävande sätt att höja undersökningens validitet, det för forskarna närmare den verklighet de undersöker.
Vid ett tillfälle stöter Mats Trondman på problem i intervjuerna, han finner att det är svårt att få de yngsta flickorna att beskriva sin framtid. De har exempelvis väldigt orealistiska föreställningar om vilka yrken de kommer att få i framtiden. Detta problem löses på ett mycket kreativt sätt. Trondman visar en videofilm där två äldre tonårsflickor, My med akademikerbakgrund och Eva med arbetarklassbakgrund, samtalar om livet och framtidsdrömmarna. De har mycket olika förväntningar på livet. De yngre flickorna får sedan diskutera det de sett. Kommentarerna avslöjar hur flickorna ser på sig själva och sina framtida livschanser. Validiteten höjs och man överlistar problemet med att de yngre har svårt att relatera till frågor om sin framtid. Man skall dock vara medveten om att denna metod också är behäftad med en mängd faror, man kan lägga orden i munnen på de som ser videon.
Innehållsförteckningen
"Skola - fritid - framtid" är en grundligt genomförd och presenterad undersökning av hur ungdomars kulturmönster utgör en mycket viktig del i samhällets reproduktion. Forskarna visar genom enkätstudier och djupintervjuer att ungdomars fritidsaktiviteter visserligen är relativt likartade men att de skillnader som ändå finns har ett tydligt samband med ungdomarnas sociala-, könsmässiga och geografiska bakgrund. Undersökningen analyserar visserligen vilken betydelse könstillhörigheten har men fokuserar framförallt på klasstillhörighetens betydelse. En aspekt som helt utelämnas är den etniska tillhörigheten.
Det teoretiska perspektivet i undersökningen hämtas framförallt från Pierre Bordieus utbildnings- och kultursociologi och Thomas Ziehes teorier om ändrade socialisationsvillkor i det senkapitalistiska samhället. Man utgår från ett kulturrelativistiskt perspektiv och ser ungdomarnas val av fritidsaktiviteter som ett resultat av deras kulturella och sociala omgivningar.
Innehållsförteckning
"Metodboken", C Svenning, 1996
"Skola - fritid - framtid", G Arnman, I Jönsson, M Palme, M Trondman, 1993
"Ny ungdom, om ovanliga läroprocesser", Thomas Ziehe, 1982
"Moderna samhällsteorier", P Månsson (red), 1995
"Ungdom och media", O Holmberg, 1994
"Bidrag till den sociala undersökningarnas historia", M Beronius, 1994
"Urp, sa överklassen", A Kullenberg
Innehållsförteckning
| Patriks sociologisida | Sociologikursens hemsida |