Ericofon.

LM Ericsson kom 1954 med en helt ny typ av telefonapparat, ericofonen, populärt även kallad kobra på grund av sin kobraliknande form. Den väckte uppmärksamhet i hela världen. I Sverige blev den snart införd men endast i begränsad omfattning, nämligen som sidoapparat och detta till en början endast på prov. För att skaffa sig en ericofon måste man alltså förutom denna ha en vanlig telefon som huvudapparat. Apparaten kunde endast fås i elfenbensvit färg. För att ta reda på om ericofonen skulle kunna införas även som huvudapparat gjordes 1958 en undersökning bland 1000 vanliga telefonabonnenter slumpvis utvalda i hela landet. Undersökningen utfördes av Psykotekniska Institutet vid Stockholms Högskola. De utvalda abonnenterna fick ericofonen installerad som huvudapparat på prov. Då ericofonen inte är utrustad med ringklocka monterades även en sådan vid installationen. Resultat av denna undersökning visade att omkring 90% av abonnenterna kunde tänka sig att ha ericofonen som huvudapparat om denna kan väljas i annan färg än svart och att bytet inte medför några extra kostnader. Vad gäller val av färg ville 80% ha den elfenbensvita, 20% ville ha annan färg och de flesta av dessa valde ljusgrå eller grön och resten röd eller blå.

Med ledning av resultatet från undersökningen 1958 beslutade Telestyrelsen att 1959 införa ericofonen (BC610) i det svenska telefonnätet.Den fanns att få i fem färger, benvit, grå, grön, blå och röd. Det blev en oväntat stor efterfrågan, delvis beroende på den publicitet som förekom kring händelsen i bl.a TV-programmet "Aktuellt". Under de tre första åren efter apparatens införande installerades 100 000 apparater. Apparaten har på senare år blivit ett samlarobjekt över hela världen och idag får man i Sverige ge cirka 500-1500 Kronor beroende på färg, i USA $110-$175.

Collecting the Ericofon by Bob Mills. 75 page illustration on the ericofon. BK14...........$21.95 Kan beställas från Phoneco Inc. i USA.

Apparaten är en så kallad "enstycksapparat" alla delar ryms i ett enda stycke: talanordning, fingerskiva och omkopplare mellan signal och tal (klykknapp). För att lyckas med detta har ny mikrofon, hörtelefon och taltransformator tagits fram. Det enda som inte ryms i det pressgjutna plasthöljet är ringklockan, men en sådan kan kopplas in och placeras skild från telefonen på valfri plats. Fingerskivans mekanism bygger i stort sätt på samma princip som användes i tidigare av L.M Ericsson tillverkade telefonapparater. Inkoppling av apparaten sker med propp och jack, en nyhet då som även infördes på Dialogen 1965.

Mer att läsa:

Beskrivning av ericofonen: Ericsson Review 4/1956
Ericofonundersökningen 1958: TELE 1959 sidan 69
Ericofonen införes i det svenska telefonnätet: TELE 1959 sidan 139
Erfarenheter av ericofonen: TELE 1962 sidan 58