Göteborg var en seger för EU- motståndet

Låt mig först slå fast: Göteborg var en seger. Men inte, som exempelvis Jan Guillou hävdar, för "terroristerna" eller för "ledarskribenterna på Svenska Dagbladet och andra finans- tidningar". Nej, Göteborg var en seger för EU-motståndet. 

Den demonstration som alla trodde skulle bli den minsta, den demonstration som hade den tydligaste politiska udden, den demonstration som utgör det största hotet mot alla EU-entusiastiska icke-demokrater här i landet lockade flest deltagare. På fredagen den 15 juni tågade inte mindre än 16.000 demonstranter under parollerna "Sverige ut ur EU" och "Nej till EMU". Väl framme vid Götaplatsen var vi 20.000. Undra på att de icke-demokratiska EU-förespråkarna är oroliga, ja, rent av panikslagna. Undra på att Smedjans hemsida med sina välbetalda radskrivare ljuger som en häst travar. Undra på att hela "vänstern", vad det nu är för något, utkrävs ansvar för vad ett hundratal huliganer ställde till med på Avenyn.

Stilistiskt är mitt uttryck "icke-demokratiska EU-förespråkare" naturligtvis en tautologi, fullt jämförbart med uttrycket "flyttningsbenägna nomader". Förespråkar man EU är man per definition inte demokrat. De skribenter som förespråkar EU är inte demokrater. Hade de varit demokrater så hade Anna Lindhs uttalande efter Irlands nej till Nice-traktaten oroat dem mycket, mycket mer än den sönderslagna Avenyn. För vad är det vår utrikesminister säger tillsammans med de övriga utrikesministrarna i Europeiska Unionen? Jo: Låt oss pissa på vår egen konstitution. Låt oss ge fullständigt fan i våra egna lagar när de inte tjänar oss. Det är en laglös överhet vi nu ser formera sig (och som den som hade ögon att se med kunde uppfatta redan 1992 efter det skämt som kallades Edinburghuppgörelsen då danskarna "röstat fel"). Det är rena medeltiden.

Vad bör då göras? Göteborg gav svaret. Flest människor samlar man under entydiga paroller: Sverige ut ur EU! Nej till 

EMU! Flest människor samlar man genom god organisation i demonstrationer med maskeringsförbud (ett statligt maskeringsförbud är däremot av ondo; kommer ett sådant på förslag bör det bekämpas). Flest människor samlar man när man låter bli att svara på överhetens provokationer. Och provokationerna har inte varit så få eller så oskyldiga som vissa inbillar sig; den 21 april fråntogs 250 medborgare sin grundlagsstadgade rätt att demonstrera under EU-toppmötet i Malmö. I Göteborg greps och skadades oskyldiga.

Nu kräver man av mig och andra fredliga demonstranter att vi ska "ta avstånd" från huliganismen på Avenyn. Det är inget politiskt oskyldigt krav. Genom att ställa detta krav försöker man måla in oss i ett 

hörn. För mig är det lika absurt att tvingas ta avstånd från stenkastarna som det vore för den ordinäre fotbollssupportern att tvingas ta avstånd från fotbollshuliganerna, eller som det vore för den äkta man som aldrig någonsin burit hand på sin hustru att tvingas svara ja eller nej på frågan: Har du slutat slå din fru? Vi har ju genom hela vårt agerande redan tagit det avståndet. Den gränsen är redan dragen. Nej, nu är det istället dags att dra den andra gränsen, den mot de laglösa makthavarna i vår regering, den mot de lydiga skribenterna i våra medier. Ja, låt oss dra en gräns mot dessa demokratins dödgrävare: Sverige ut ur EU! Nej till EMU! Kampen fortsätter!

Henrik Skrak

(Nyheter om EU Nr 11 Augusti 2001

Tillbaka