Länkar:
Vad är AXE?
Historik
Krav och beståndsdelar
Funktioner
Samtalets väg
Betydelse
Framtid
Litteraturlista


 
AXE - spindeln i nätet
 

Vad är AXE? Många skulle säkert svara deodorant eller att de inte vet vad det är. Men vad dessa personer inte vet är att när de ringer så använder de sig av Sveriges största utvecklingsprojekt någonsin benämnt AXE.  Hur går då ett samtal till och hur fungerar detta system som blivit en stor försäljningssuccé?

Vad är AXE? 
AXE är ett datorstyrt växelsystem som bildar knutpunkterna i de allmänna telenäten i många länder. Detta system är utvecklat för både fast och mobil telefoni. AXE innehåller de flesta funktioner som krävs i dagens moderna telenät. AXE består av särskild utvecklad elektronik och en mycket omfattande ständigt växande programvara. Namnet AXE är ingen förkortning utan bara en bokstavskombination ur det system som Ericsson använder på alla sina produkter. På bilden nedan installerar en man kretskorten i en AXE-station.

Upp till toppen
 
Historik en gemensam kraftansträngning 
Genom uppfinnandet av transistorn på 50-talet inleddes datorrevolutionen. Integrerade kretsar innehöll till att börja med tusentals transistorer och består idag av många miljoner transistorer. Enligt Moores lag fördubblas kapaciteten i dataminnen och microprocessorer var 18:e månad. Detta har möjliggjort utvecklingen av mycket kraftfulla datorer. Denna teknikutveckling har varit en förutsättning för att kunna utveckla AXE och liknande system.

På 60-talet började man styra telenäten med datorer. Bell Labs i USA var först med att utveckla ett datorstyrt telesystem. Det sporrade LM Ericsson och Televerket här i Sverige att var för sig utveckla liknande telesystem. År 1970 beslöt de att slå sina påsar ihop. Elemtel Utvecklings AB bildades. Detta var ett lyckosamt samarbete som åtta år eller 1200 manår senare gav frukt då den egentliga introduktionen av AXE ägde rum. Detta skedde när den första stationen togs i drift i Södertälje. AXE var redan från början konstruerat för att vidareutvecklas, ett exempel på det är att under de två efterkommande åren 1978-1980 lades det ner mer än dubbelt så många mantimmar på AXE som under de åtta föregående åren.
Upp till toppen

Krav och beståndsdelar 
När man utvecklar ett växelsystem för telefoni ställer man några grundläggande krav:
 
· Hög tillförlitlighet. Det måste alltid gå att ringa, till exempel nå larmnummer vid en nödsituation.
· Möjlighet till förändringar i systemet utan driftstopp. Detta behövs vid uppdatering och kontroller av systemet då man vill ha bibehållen möjlighet att telefonera.
· Systemet ska vara möjligt att anpassa till framtida behov.
· Enkelt att hantera för operatören.
· Systemet ska fungera i de flesta miljöer, med olika väderförhållanden.

AXE består av en styr- och en kopplingsdel. Styrdelen består av flera mindre regionala datorer och en dubblerad huvuddator. De regionala datorerna styr enkla och ofta förekommande funktioner som att upptäcka när en abonnent lyfter luren, registrera ett slaget numret eller ställa in kopplingsvägar åt kopplingsdelen. Antalet regionaldatorer varierar i en AXE station allt mellan ett tiotal till flera hundra beroende på stationens storlek(antalet abonnenter). Huvuddatorerna utför de avancerade uppgifterna som att beräkna ut rätt kopplingsväg i kopplingsdelen och göra felanalyser. Fördelen med att ha huvuddator och regionaldatorer istället för att ha en mycket kraftfull dator som klarar allt visas enklast på bilden nedan.

 
En enda dator som utför alla uppgifter har som bilden visar en stor del outnyttjad kapacitet. Vilket gör den datorn oekonomisk.  En dubblerad huvuddator gör att systemet uppfyller krav rörande tillförlitlighet och möjlighet till förändringar utan driftstopp. Om en dator havererar fortsätter den andra att fungera. Dessutom kan den fungerande datorn utföra feldiagnostik dvs tala om för reparatören vilken del av den felaktiga datorn som innehåller felet. Det möjliggör snabb och säker reparation. Vid uppdatering med ny programvara kan man ladda ena huvuddatorn medan den andra styr trafiken. När laddningen är klar växlas den uppdaterade huvuddatorn in för att styra teletrafiken. Därefter uppdateras den andra med ny programvara.

Kopplingsdelen är inte bara en kopplingsstation utan har också en signaldel. Signaldelen skickar signaler till andra abonnenter och kommunicerar med andra telefonstationer. Kopplingsdelen kopplar samman samtalen med order från regionaldatorerna i styrdelen. Förbindelserna i kopplingsdelen som tal, data och bild är digitala. Bilden nedan visar schematiskt hur en AXE-station ser ut med styr- och kopplingsdel.

 Bilden visar hur en AXE-station är uppbygd med styr och kopplingsdel.
Upp till toppen

Många funktioner 
Fast och mobil telekommunikation är inte det enda som AXE klarar av utan även:
· Informationsteknologisk trafik som datorkommunikation och uppkoppling till internet.
· Kabeltelevision och videokommunika-tioner.

Det finns bland annat hård och mjukvara i AXE som är speciellt utvecklad för:
· Hantering av upp till 60000 fasta telefon abonnenter, privatpersoner eller företag. Denna innehåller funktioner för att koppla samman abonnenter inom stationen eller koppla vidare samtal till andra fasta och mobila stationer samt även internationellt. Stationen kan hantera tjänster så som återuppringning, vidarekoppling och väckning. I Sverige finns cirka 150 sådana stationer. Dessa stationer heter AXE Local 6 och  kallas för lokalstationer.
· Att koppla samman lokala stationer med stora trafikvolymer över globala nätverk, nationellt och internationellt. I Sverige finns 32 stationer för att koppla samman den nationella teletrafiken samt 4 för att nå de ca 250 internationella teleoperatörer som Telia har samtrafik med. Dessa heter AXE Transgate och  kallas förmedlingsstationer.
· Att effektivt ansluta kunder till internet genom att skilja på internettrafiken och vanlig trafik. Det gör trafiken säkrare och snabbare. Systemet går under namnet AXE Integrated Access System.
· Att koppla till mindre och avlägsna grupper av människor eller företag. För att ge fullständig service till dessa har man gjort det möjligt att flytta delar av AXE-stationerna närmare användarna. Detta systemet benämns  Remote Subscriber Switch.
· Att styra trafik mellan mobiltelefoner samt från mobil till det fasta nätet. Systemet kopplar ihop samtal och heter Mobil Switching Center och kallas mobilstation.
· Radiobasstationer för förmedling av mobila samtal. Dessa hanterar radio signaler till mobiltelefoner inom ett begränsat geografiskt område. Systemet heter Base Station Controler.
· Lokalisering av mobilanvändares aktuella geografiska position dvs till vilken Base Station Controler den mobiltelefonen har bäst kontakt med. Används bland annat för att säkerställa att det finns en abonnent med det nummer som mobil apparaten anger så att korrekt fakturering kan ske. Systemet heter Home Location Register.
· Att hantera olika typer av avancerade tjänster så som exempelvis gratis nummer(020-nummer) och tv tävlingar av typen ring och rösta. Systemet heter Service Control Point.
· Att signalera mellan telefonstationer för att koppla upp telefonsamtal. Detta för att kontrollera om det är upptaget hos mottagaren. Systemet heter Singnalling Transfer Point.
Upp till toppen

Samtalets väg genom AXE 
Bilden nedan visar den väg som signalen går vid samtalen som är beskrivna på nästa sida
 

 
Antag att person A vill ringa från en fast telefon till person C som har mobiltelefon. När A lyfter luren skickas signaler till den lokala AXE-stationen som är utrustad med AXE Local 6. En av stationens regionaldatorer uppfattar att A har lyft luren och skickar en ton som bekräftar att A har kontakt med stationen. När A sedan slår numret analyseras detta av huvuddatorn, som upptäcker att numret inte är en abonnent till den lokala AXE stationen. Då skickas uppgifterna vidare till en förmedlingsstation utrustad med AXE Transgate. Den stationen uppfattar att det är ett mobilnummer och vidarebefordrar signalen till den MSC-station där abonnenten finns enligt en central databas, HLR. Nu kopplar MSC-station fram telefonsamtalet till den BSC-station där mobilanvändaren finns och en ringsignal ljuder i mobiltelefonen. Personen C behöver bara svara och samtalet kopplas ihop.

Person D vill koppla upp sig mot internet via modem. Modemet ringer upp den lokala AXE stationen precis som person A gjorde i föregående fall. Under sifferanalysen ser huvuddatorn att detta är ett samtal till internet och det kopplas till en IAS för att skilja samtalet från vanlig telefoni. IAS stationen kopplar sedan upp person D mot internet.

Person A vill ringa B som visserligen hör till samma lokala AXE station men bor i en liten by ute på landet. Person A lyfter luren och genom går samma procedur som i första exemplet men sedan går samtalet via en RSS ut till person B, detta för att spara kablar. Istället för att ha en kabel till varje person i byn har man flyttat ut delar av AXE stationens regional processorer. Detta gör det möjligt att bara ha en kabel (dock något grövre med större kapacitet) ut till RSS stationen.

Om person A istället väljer att ringa utomlands kommer samtalet liksom det första fallet att kopplas till förmedlingsstationen (RX). Men där upptäcks att samtalet är ett utlandssamtal och det skickas vidare till en annan förmedlingsstation (UX). Här skickas signalen utomlands till ett annat nätverk.
Upp till toppen

Betydelse 
AXE är Sveriges genomtiderna största utvecklingsprojekt och enskilda inovation. Eftersom AXE är plattformen i Ericssons mobila system så hade knappast Ericsson överlevt ensam alla dessa år utan AXE. Sveriges telenät består i huvudsak av AXE. Men det är inte bara sålt i Sverige utan AXE är det mest sålda systemet i värden. Detta med 130 miljoner fasta abonnenter i 125 länder samt 60 miljoner mobila abonnenter i 90 länder. Detta innebär att Ericsson har 40% av världsmarknaden för mobilsystem.
Upp till toppen

Framtid 
AXE är fortfarande en produkt som säljs i mycket stora volymer. År 1998 var det år då man hittills sålde mest anknytningar för fast och mobil telefoni.  I Sverige byggdes den sista AXE-stationen  i Älvros under 1998. Nu har hela Sverige AXE-stationer och kommer så att ha en tid framöver. Detta eftersom en AXE-station beräknas hålla i 10-20 år. På bilden nedan ser vi det för AXE-stationer karaktäristiska röda huset som stationerna står i.

 
Bild på ett rött hus innehållande en AXE-station.
Ericsson satsar mer än någonsin på forskning och utveckling kring AXE systemet. Hittills har man kunnat anpassa systemet till de behov som har uppkommit. En mycket stor del av teletrafiken utgörs av uppkoppling mot internet och det kommer att växa ytterligare under de närmaste åren. Dock krävs större hastigheter vid överföring av bilder och video. Detta kräver större bandredd än vad AXE har. Grundbyggstenen i AXE är 64 kbit/s. En mycket stor utmaning för AXE är kraven på ökad bandbredd. Frågan är om AXE på ett effektivt sätt kan anpassas till bandbredder som är minst 10 mbit/s till slutanvändaren? Med dagens teknik kan man med ett avancerat modem benämnt ADSL, komma upp i överföringshastigheter av 8Mb/s. Via vanlig koppartråd som alla har in till sina telefoner idag.
Upp till toppen

Literaturlista 
AXE: A versatile, open architecture for communications network platforms. Broschyr: Ericsson Infocom Systems, Business Unit Public Networks Backgroung Information. Inget årtal.

Melander, Pernilla, Press Relations Manager, Business Unit Public Networks; "AXE facts". http://www.ericsson.se/axepress/facts.html

Meurling John och Jeans Richard: A switch in time. An Engineer´s tale. Chicago 1985.
Nationalencyklopedin band 2, uppslagsverk. Bra böcker AB 1990, Höganäs.
 
Vedin, Bengt-Arne: Tekniskt revolt. Det Svenska AXE-systemets brokiga framgångshistoria. Stockholm 1992.

Werkelin, Jan "Sista AXE-stationen på plats i Älvros i Härjedalen" http://www.telemuseum.se/historia/alvros/alvros1.html
Upp till toppen