I 9:e klass var det tid att tänka ut vad man skulle ha för yrke i framtiden. Eftersom min far var 1:e fyrvaktare på Öl.N:a Udde, så växtse jag och min närmaste (i ålder) brorsa upp med havet som granne. Jag hade tänkte jag skulle bli Kustuppsyningsman, men först sjöpratik. Efter avslutad grund och även Sjömanskola i 5 mån i Kalmar,fick jag då min 1:a anställning (obef. Jungman) på Trojaland, Broströmsred. Far och mor var med till Kalmar Jvg.-Station, där jag steg på tåget till Malmö. Det var dags för sista sonen att flyga ur sitt bo och jag minns än speciellt far ,hur hans ögon var fyllda med tårar. Så började sjömanstiden. Nån Tullare blev jag aldrig. Jag var L.R.A.T.anställd och meningen var att jag skulle in och läsa sjöbefäl sen, men så blev det icke.
Jag stannade bara i Broströms t.o.m. Kungsholm, slutade där av personliga skäl. Tänk då vilken skillnad på bemanning det var då på sjuttiotalet. Det var då upp emot 23 mans (mässflickorna inkl) besättning. 1Jungman, 2Lättmatroser, 3 Matroser, basen på däck (Timmerman) 2:an j.r 2:ansr. Försten Skepparen. I maskin även full styrka. På dagens båtar är dom ju inte mer än 4 matroser osv. Denna hemsida innehåller lite upplysningar, trad och en del foton..Från Isfahan och Timmerland har jag inga foton,då jag inte hade någon camera med mig.

Mycket nöje!

Här ligger Trojaland och lastar Apelsiner i Aschdod, Israel. Inte långt från hamnen låg badstranden.Om vi låg någon helg passade vi på att åka in till Tel-Aviv, med kollektivtaxi.