I Audiowhore #1 publicerade jag inte några direkta recensioner.
Dom finns här. Jag lägger in lite recensioner då och då, när det
kommer grejer som jag tycker är värt att uppmärksamma.
Det ska väl bli lite ordning på det här också, vad det lider. Det
är ju höst, för fan. I Audiowhore #2 kommer det att finnas en
del recensioner, så håll till godo med detta så länge.
BAD DREAMS ALWAYS - Another body Murdered EP BDA från Fagersta har ju rensat ett bra tag nu, och
eftersom jag aldrig tagit mig riktigt med tid till bandet
tidigare måste det ju bli läge nån gång.
Denna lilla EP tar jag gärna åt mig, även om det är
lite väl meckigt för min smak, det går lite väl mycket
åt metal-hållet, tycker jag. Men det är väl för att jag
ägnat mig för mycket åt replokals-stökig punk på sistone.
Bra är det i alla fall, och det är en mycket lyckad version
av Discharge-dängan Hear nothing, See nothing,
Say nothing som avslutande spår.
BRICK - Pistol 7"Brick öser igen. det var ett tag sen man hörde
nåt nytt från gruppen men nu är de plötsligt
ute med en ny singel på Jönköpingsbaserade
bolaget Beauty Resources.
Här öser i alla fall Brick på som vanligt, i sedvanlig
Jesus Lizard-anda, nåt som är ett ett ärofyllt uppdrag
efter Duane Denisons död.
Nån måste ju föra traditionen vidare. Fult omslag.FIRST DEGREE MURDER - The Revolution EP
Skön råpunk från Borlänge, släppt på Hard To The Core.
Det man främst reagerar på här är den varierade sången
eftersom man växlar en hel del mellan sångarna vars röst-
karaktärer skiljer sig rätt rejält. Tyvärr är inte alltid den
instrumenatla biten lika bra. Jag tycker inte om att i
recensioner analysera ljudbilder, men om det som i detta
fall är en tungt vägande bit för helhetsuppfattningen
om skivan går det inte att bortse ifrån. Trummorna
och basen låter bra men gitarrerna ger ifrån sig någon
form av mjäkdistortion, vilket inte passar sig till den i
övrigt råa ljudbilden. Tråkigt att man ska irritera sig
på sådant, men så är det.PP7 GAFTZEB / AGATHOCLES - Split 7"
Denna split är släppt på TPOS, en label som ligger
bakom en massa coola släpp, bl a kassetter med Charles
Mansons musik, David Koresh, Reverend Jim Jones
och GG Allin.
PP7 GAFTZEB har tidigare släppt en split med GG, ett
släpp som inte direkt är någon höjdare musikaliskt
sett, men ändå är en fruktansvärt grym grej som
förmodligen väcker avundsjuka hos många punkers
som aldrig hann tänka tanken att man skulle ha kunnat
brevväxla med GG. Det gjorde dock mannen alias
PP7 GAFTZEB, som alltså resulterade i detta släpp.
Nog om det. Denna lilla skiva innehåller tre spår med
PP7 varav låten "Independent Jenny" är en helt okej,
men dock ordinär punklåt. "I hate you" är nån rutten
calypsogrej som jag inte på några villkor vill förstå
mig på. Det avslutande diktmantrat "Djävla Midsommar"
gillar jag verkligen, dylika produktioner kan verkligen
sätta färg på produktiner som denna.
Belgiska bandet AGATHOCLES är så jävla dåliga att
jag inte ens orkar såga dem.PROTESTI - 8-track EP
Det här är en liten historia som först gavs ut på
kassett 1983, och efter det pressats på nytt i omgångar.
Denna gång av amerikanska bolaget Havoc, som också ligger
bakom ett par US-släpp av D.S.-13.
Detta är en finsk råpunk-duo av riktigt snabb kaliber med
riktigt schyssta texter, som framförs på finska men
är skrivna i konvolutet på engelska, så man ska fatta
budskapen, som är av sedvanlig punkkaraktär. Man
blir glad av det, helt enkelt.SHELLAC - 1000 Hurts CD
Detta är ett vackert band. På skivan står det "number 11" och
syftar till att detta är det elfte släppet med Shellac, varav tre
stycken är fullängdare och resten singlar.
Detta är alltså den tredje fullängdaren, en liten historia som
inte kompletterar de föregående. När man lyssnade på dem
såg man dem nästan som en enhet, istället för två skilda plattor
släppta med några års mellanrum. Däremot har man flippat ut
lite mer på singlarna, man har bl a använt moog-synth, något
som man tidigare trodde skulle föraktas som nazister av denna
combo. Inte. Shellac har gjort det mesta med finess och vass
intelligens, allt ifrån omslagen till trumbreaks och bassolon.
Jag älskar det. Men vad är det med denna platta egentligen?
Varför slingar jag mig istället för att hugga in på innehållet
lika respektlöst snabbt som jag högg skivan när jag såg den?
Helt enkelt för att den inte är gamla vanliga Shellac som man
ville ha när man såg skivan. Shellac har blivit svårare, kräver
mer av sina fans som måste lyssna och ha allt med gruppen
de sätter ribban högt och krokbenet välriktat så att man till-
slut faller för skivan, det måste man ju till slut göra. Fan, det
är ju Shellac, det här.
TOTALITÄR - Dom lurar oss 7" Ganska ny singel med Totalitär som dock spelades in
1998. Deta är renspunk av klassiskt snitt där det
mesta håller hög klass.
Det enda dåliga spåret är avslutande "Intolerans", ett
långsamt alster me oi-körer som inte alls faller mig på
läppen. Annars rör sig musiken i samma mallar som
Totalitärs musik brukar.
Det är med kuslig säkerhet som präglas av rutinerad ilska
som texterna framförs och spelar en övertygande roll i
musiken, vilket är en styrka som långt ifrån alla punkband
besitter. Detta tackar man djup för utan att dra på smilbanden
vilket bevisar att musiken står sig och kommer att så göra
under en lång tid framöver.V/A - Straight outta Burbank
En skiva som jag håller som en förra årets absolut bästa är
denna samling, innehållande en 25-årig sammanfattning över
skivbolaget Bomp! samt en introduktion till systerbolagen
Voxx, Alive och Total Energy.
Det handlar om en dubbel-CD på 45 låtar som späner över
hela bolagens totala livslängd vars gemensamma nämnare är
kvalitet.
Bakom Bomp! ligger den otrloigt ambitiöse mångsysslaren
och idealisten Greg Shaw, som förutom detta drivit skivaffär,
distribution och dessutom ligger bakom Pebbelssamlingarna
och mycket annat. Idag är som sagt bolaget knutet till hans
andra bolag, Voxx samt de senare tillkomna Alive och
Total Energy som en annan eldsjäl ligger bakom, Patric
Bossiel.
I Shredding Paper beskrev Mel C Straight outta Burbank
mer som en skivsamling än en skiva och jag är helt benägen
att hålla med. En hel del för mig okända artiskter finns med,
vilket är förbannat kul, bolagen har ju släppt en del plattor...
här finns mycket att upptäcka om man gillar garage/punk/
powerpop.
Grupper som Streetwalking Cheetahs, Pepg!rls, Dils,
Dead Boys, Jeff Dahl, Germs, Swell Maps, Smogtown,
Deviants, för att nämna några, går inte av för hackor.V/A - Bargain Bin Bestsellers
Detta är en samling från bolaget Vanishing Vanity Music,
stationerat i Nyköping. Som jag förstått ligger bolagsfolket
själva bakom musiken.
Musikaliskt sett har man inte profilerat sig till någon
specifik genre, på denna samling samsas elekroniska ljud-
mattor med skev lo-fi, punk, Depeche Mode-pastischer
och en massa andra lösa tongångar.
En gemensam nämnare är dock produktionen som håller
hög klass på nästan alla spår. Det går också att urskilja en
gemensam, enhetlig ljudbild. Som sagt kan jag dock inte
finna någon musikalisk enlighet på denna samling, vilket
förstås ger en något splittrad bild.
Hur som helst Bargain Bin Bestsellers en bra bild av
bolaget Vanishing Vanity Music, vilka visar på en hög
ambitionsnivå och ett ideal långt ifrån enkelspårighet.
Den inställningen stöder jag till fullo.
De bästa låtarna på samlingen är MC Bomb:s lagom
CP-skadade "Nameless, Tasteless" och Fredrik Svenssons
ambienta komposition "Hildesheim, Niedersachsen".
Här kan nog de flesta individer hitta nåt dom gillar.ZEKE - Dirty Sanchez CD
Faktum är att Zeke är ett av de bästa punkbanden
sedan urminnes tider, då punkrocken uppfanns och
jag är övertygad om att många håller med mig.
Detta är fjärde plattan med dessa fängelseveteraner
och man väntar sig vid det här laget ingen direkt
musikalisk utveckling, bara ytterligare högoktanig
punkrock av samma höga klass som tidigare. Det får
man också, fast i i en lite mer hysterisk tappnnig än
tidigare. Tidigare har det varit snabbt och hårt men
detta är lite råare producerat, vilket gör sitt till. Bra
som fan är det i alla fall. Några titlar: "Lets get drugs"
"I don´t give a fuck" "Drunk". Totalt femton låtar
som klockar in på lite drygt 21 minuter. Missa inte
konserten 30 maj för allt i världen.
