Historik
Indelning
av onormala födoämnesreaktioner
Immunförsvaret
och allergi
Ärtflighet
och allergi
Förekomst
av föroämnesöverkänslighet i Sverige
Komjölksproteinallergi,
laktosintolerans
Sojaproteinallergi
Äggallergi
Fisk-
och skaldjusallergi
Nötallergi
Spannmålsallergi
och celiaki
Frukt-,
bär- och grönsaksöverkänslighet
Allergiska
korsreaktioner
Allergi är inte något nytt problem för mänskligheten utan har rapporterats sedan länge. Den egyptiske faraonen Menes dog cirka 2600 f Kr av en allergisk chock till följd av ett getingstick och Hippokrates rapporterade cirka 400 f Kr att komjölk kan förorsaka både nässelutslag och kräkningar. Termen allergi myntades av läkaren Pinquet när han sammansatte orden allos (andra) och ergon (handling eller energi). Under 1960-talet lyckades forskare isolera och identifiera ett speciellt protein av stor betydelse för de allergiska reaktionerna, detta protein kallades för immunoglobulin E.
Indelning av onormala födoämnesreaktioner
Men indelar så kallade ”onormala födoämnesreaktioner” i två huvudgrupper – de med immunologisk grund och de utan. De med immunologisk grund är de som räknas till allergi medan de övriga benämns med den övergripande termen överkänslighet. Allergin kan sedan vidareindelas i atopisk allergi där antikroppar av typen IgE är involverade och icke atopisk allergi där inte IgE-antikroppar är involverade.
Till de icke-immunologiska reaktionerna – överkänslighet – räknas kemisk känslighet (t.ex. reaktioner mot citrusfrukter), enzymbrist (t.ex. laktosintolerans), metabol rubbning och aversion.
Symtomen kan likna varandra vid icke-immunologiska reaktioner och immunologiska med den skillnaden att icke-immunologiska reaktioner inte kan leda till anafylaktisk chock (ett allvarligt tillstånd som i värsta fall kan ha dödlig utgång).
Ett antigen är något främmande för kroppen och som kan inducera bildandet av antikroppar. Antigen, eller allergen som det också kallas, är vanligen proteiner och kan vara från pollen, mögelsporer, födoämnen, insektsgift mm. Antikroppar bildas av B-lymfocyter (en del av vårt immunförsvar). I allergisammanhang är det antikroppstyepn IgE som är av intresse eftersom denna antikropp kan binda till mastceller. Mastceller finns i vävnader där skadliga ämenen kan tänkas komma in i kroppen (t.ex. hud, ögon, näsa, mag-tarmkanal, luftvägar) och de innehåller histamin. När en antikropp av IgE-typ binder till mastcellen släpps histaminet ut och orsakar den allergiska reaktionen.
Det finns en ärftlig komponent i allergiutveckling och i västvärlden beräknas 40-50% av befolkningen bära på anlag för allergi. Risken att utveckla allergi är om bägge föräldrarna är allergiska med samma typ av allergi 70% medan det för barn till icke-allergiska föräldrar är 10% risk för allergi. Vid stor risk för allergiutveckling finns särskilda råd att följa (t.ex. undvik rök, husdjur, damm, ägg och fisk under första levnadsåret/åren).
Förekomst av föroämnesöverkänslighet i Sverige
Av barn mellan 3 och 15 år föreligger det någon form av astma, eksem eller överkänslighet hos 20%. Vad gäller födoämnesrelaterad överkänslighet förekommer det hos 10% av barn 0-6 år. Sm barn, under ett års ålder, reagerar vanligen mot komjölk, ägg och fisk. När barnen är i förskoleålder reagerar de mer och mer på nötter och jordnötter och i skolåldern är nötallergi den dominerande allergiformen.
Komjölksproteinallergi, laktosintolerans
Det är viktigt att skilja på
de två begreppen komjölksproteinallergi och laktosintolerans.
Vid en komjölksallergi
har man en allergi mot proteinerna i mjölken mot vilka den allergiske
reagerar med sitt immunförsvar. Detta innebär att en komjölksproteinallergikerna
kan reagera med allergis chock om han/hon får i sig komjölk
i någon form. Vid en allergi mot komjölksprotein måste
därmed allt som innehåller detta uteslutas ur kosten. Prognosen
för mjölkproteinallergi är god, allergin brukar växa
bort när barnet är mellan 2 och 3 år men kan vara livslång.
Vid en laktosintolerans saknas tillräcklig mängd laktas (laktas är det enzym som bryter ned mjölksockret, laktos) i magtarmkanalen. När laktosen passerar icke nedbrutet genom tarmarna ökar bakteritillväxten i tjocktarmen eftersom laktosen är bra näring för bakterierna. Genom bakteriernas tillväxt minskar tarmens förmåga att ta tillbaka all den vätska som egentligen behövs. Detta leder då till diarré och gasbildning.
Laktosintolerans är vanligt förekommande på jorden, 80% av de vuxna har denna intolerans. I Sverige är det dock endast några få proxent som har intoleransen.
Vid laktosintolerans tolereras oftast en liten mängd mjölk per dag. Mjölkprodukter som påverkats av diverse mikroorganismer så som filmjölk och yoghurt brukar i allmänhet tolereras bättre. Lagrad hårdost innehåller ingen laktos och kan därmed ätas fritt. Det finns även laktastabletter på apoteket som intas tillsammans med mjölkinnehållande kost som för en del laktosintoleranta kan fungera bra.
Sojabönan ingår i familjen baljväxter/ärtväxter. I samma familj återfinns bland annat jordnöt, ärter, bönor, linser, bockhornskäver (huvudingrediens i de flesta currysorter) och lakrits. Sojaproteinet är liknande komjölksproteinerna i sin struktur varöfr hela 20-30% av komsjölksproteinallergikerna utvecklar även en allergi mot sojaprotein.
Sojalecitin används som emulgeringsmedel i t.ex. margarin och kakor. Sojalecitin innehåller inte sojaprotein varför sojaallergiker kan äta även sojalecitin (obs, väldigt känsliga sojaallergiker kan reagera mot sojalecitin).
Äggallergi är vanligt hos små barn och kan vara så pass kraftig att barnet till och med reagerar på äggdoft eller damm från äggkartonger. Extremt äggallergiska personer kan också reagera mot höns och kyckling. Äggallergi försvinner som regel med ökande ålder.
Fiskallergi är inte lika vanlig som fiskallergi men tillhör ändå en av de vanligaste födoämnesallergierna. Fiskallergi är två och en halv gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. En del fiskallergiker reagerar även på fiskdoft. Vid fiskallergi är det troligt att allergi inte föreligger mot all fisk men om någon fisksort ska ätas krävs noggrann utredning. Fiskallergier har ofta dålig prognos och växer sällan bort.
Nötallergi är den vanligaste allergiformen bland skolbarn. För många nötallergiker räcker det med mikroskopiska mängder nötter för att en allergisk reaktion ska inträffa. Föreligger nötallergi är det klokt att undvika alla nötter (observera att jordnöt, muskotnöt och kokosnöt inte tillhör nötfamiljen).