|
Inledning
"An
argument is a connected series of statements intended to
establish a proposition". (Michael Palin i Monty Pythons
berömda sketch Argument Clinic.)
Vi
har alla – tack och lov – olika uppfattningar. Och i vår
omgivning försöker många övertyga oss
i diverse frågor av exempelvis religiös, politisk,
ekonomisk eller principiell natur. Kännedom om de vanligaste
misstagen inom argumentationskonsten, är till gagn
framför allt när man formulerar sina egna argument,
men de är också oumbärliga verktyg i kritiskt
tänkande.
Anledningen
till att jag så långt som möjligt har använt
mig av de latinska namnen, är att underlätta sökning
efter mer information. Att använda vedertagna begrepp
är en stor hjälp framför allt på internet.
Kan
man dessutom, i en eventuell debatt, nämna misstagen
vid dess latinska namn, brukar det resultera i icke försumbara
stilpoäng...
Misstagens
indelning följer i huvudsak Stephen Downes Guide
to the Logical Fallacies. Jag har dock försökt
att hitta mina egna förklaringar och exempel, även
om min återkommande läsning av Stephen Downes
utmärkta engelskspråkiga webbsida förmodligen
satt viss prägel på texten. Eventuell kritik
skall ändå riktas mot mig och du är välkommen
att skriva om du har synpunkter. Perspektivet är för
övrigt att betrakta som populärfilosofisk och
inte akademiskt.
[upp]

Distraherande faktorer
Falskt
dilemma
Den
som gör sig skyldig till detta misstag, förutsätter
att antingen det ena eller det andra påståendet
måste vara sant, när möjligheten finns att
båda är falska. Till exempel:
- "Antingen
är du med oss, eller mot oss."
- "Antingen
tar din pojkvän examen vid universitetet, eller så
är han illitterat."
- "Antingen
följer du med till puben ikväll, eller så
får du sitta hemma resten av ditt liv."
Tyvärr
gör vi lite till mans misstaget att antingen se saker
i svart eller vitt, det vill säga vi tar bara hänsyn
till extremerna i en sammanhängande enhet av mellanliggande
möjligheter. Man får dock akta sig för att
tillämpa resonemanget på fall där alternativen
bara kan vara två: "Antingen lever han, eller så
är han död" , är till exempel ett minst sagt
rimligt antagande.
[upp]
Argumentum
ad ignorantiam
Detta
argument är en "vädjan till okunnighet" i så
måtto att något påstås vara sant
bara för att det inte bevisats vara falskt, eller vice
versa. Men "frånvaro av bevis är inte bevis på
frånvaro" (Carl Sagan). Egentligen är detta en
variant av "falskt dilemma", eftersom det antas att något
bara kan vara sant eller falskt. Ett par exempel:
- "Det
förekommer inga bevis för att Gud finns, alltså
är han bara påhitt."
- "Ingen
har kunnat motbevisa Guds existens. Därför måste
han finnas!"
Inom
exempelvis vetenskapen måste bevisbördan rimligtvis
ligga på den som gör ett antagande eller lägger
fram en hypotes. Det är dock inte samma sak som att
postulera att det obevisade är falskt. Däremot
räknas omvänd bevisbörda som ett med
"argumentum ad ignorantiam" närbesläktat misstag.
Detta med anledning av de principiella svårigheterna
att bevisa en nullitet.
[upp]
"Det
sluttande planet"
Denna
argumentationsmiss innebär otillbörlig extrapolering,
det vill säga det påstås att en händelse
ovillkorligen följer på en annan, utan att något
bevis läggs fram. Ofta följer flera steg på
varandra mellan de påstådda "oundvikliga" händelserna.
Till exempel:
- "Om
vi ger dem lillfingret, tar de hela handen."
- "Om
vi sänker skatterna det allra minsta, kommer mycket
av verksamheten i den offentliga sektorn att kollapsa
och vi får det snart lika stora klasskillnader som
i USA."
- "Om
vi förbjuder privatbilismen i stadskärnorna,
kommer nästa steg bli att även nyttotrafiken
förbjuds. Det blir det definitiva slutet för
handlarna i våra städer."
(I
många fall är det naturligtvis vara så
att en händelse mycket väl kan leda till en annan
som i sin tur leder till en annan och så vidare. Det
är när sambanden felaktigt påstås
vara oundvikliga, det vill säga om extrapoleringen
är otillbörlig, som ett misstag är begånget.)
[upp]
Sammansatta
frågor
Frågor
som framförs som vore de enkla, trots att de är
sammansatta av flera icke relaterade påståenden.
Frågeställaren försöker felaktigt ge
sken av att samtliga påståenden skall accepteras
eller avvisas. Om något påstående är
felaktigt, kan frågan egentligen inte alls besvaras.
Till exempel:
- "Har
du slutat att slå din fru?"
(Detta
är klassikern bland de sammansatta frågorna.
Här ställs egentligen två frågor:
"Har du slagit din fru?" och "Har du slutat?")
- "Var
har du gömt varorna du stal?"
(Ett
typiskt fall, säkert inte ovanligt i polisens
förhörslokaler, som innefattar både
påståendet att den misstänkte begick
stölden och att han har gömt stöldgodset.)
- "Skall
vi minska stödet till dockteatern och göra våra
barn till barbarer?"
(Genom
att "bunta ihop" båda dessa påståenden,
försöker frågeställaren ge sken
av att minskat stöd till ett speciellt kulturellt
ändamål gör våra barn till "barbarer",
vilket inte med nödvändighet måste vara
sant. I politiken är detta sätt att uttrycka
sig mycket vanligt.)
[upp]

Vädjan
till bevekelsegrunder utan förankring
Argumentum
ad baculum (våld eller rädsla)
Det
här handlar helt enkelt om skrämseltaktik; det
gäller att poängtera de ödesdigra konsekvenserna
av att inte acceptera en ståndpunkt. (En eventuell
användning av våld behöver inte nödvändigtvis
härledas till personen som argumenterar.) Till exempel:
- "Du
gör nog bäst i att och tro på Gud, be
dina böner och gå i kyrkan, annars kommer du
att få utstå helvetets plågor!"
- "Våra
myndigheter bör se till att vargstammen reduceras,
annars kommer befolkningen i vargtäta områden
själva att skjuta av vargarna – vad naturvänner
och storstadsbor än säger."
- "Om
du inte gör som jag säger så skvallrar
jag för mamma."
- "Stanna
eller jag släpper hunden!"
- "Om
du inte sänker musiken skall jag se till att du blir
vräkt!"
Det
här är maktens sätt att argumentera, en så
allvarlig form av argumentationsmiss, att vi av naturliga
orsaker, på flera punkter, till och med har lagstiftat
mot den: Olaga hot och utpressning är till exempel
straffbara former av "argumentum ad baculum". Den som argumenterar
med utgångspunkt i motståndarens rädsla,
bör därför se till att ha ordentligt på
fötterna – en regel vi kan hoppas att exempelvis polismyndigheten
efterkommer.
[upp]
Argumentum
ad misercordiam (medkänsla)
Den
som vädjar till vår medkänsla, vill få
oss att komma till en särskild slutsats eftersom det
annars finns anledning att tycka synd om honom/henne. Till
exempel:
"Du
måste ge mig godkänt på min uppsats,
annars får jag inte åka till Alperna för
mina föräldrar."
[upp]
Ogynnsamma
konsekvenser
Med
detta menas ett försök att vinna poäng genom
att peka ut de ofördelaktiga konsekvenser som skulle
följa om man hade fel.
"Telepati,
prekognition och andra paranormala fenomen måste
existera, eftersom det skulle vara fruktansvärt glädjelöst
att leva i en värld där allt gick att förklara
vetenskapligt."
[upp]
Argumentum
ad populum
Vädjan
till folket, ofta med känslomässigt språkbruk.
Detta räknas som ett misstag eftersom ett påstående
naturligtvis inte behöver vara sant bara för att
det stöds av en stor grupp.
- "Regeringspartiets
opinionssiffror visar att den ekonomiska politiken är
bra för landet."
- "Eftersom
75 % av befolkningen tror på reinkarnation, någon
form av högre makt, eller övernaturliga händelser,
måste du väl hålla med om att det är
du och alla andra skeptiker som är inskränkta."
[upp]

Byte
av subjekt
Argumentum
ad hominem
Ad
hominem betyder "mot personen" eller "mot människan". Misstaget
består i att någons anspråk eller argument avvisas, inte
med anledning av brister i personens argumentation, utan
med hänvisning till dennes egenskaper, ageranden eller andra
personliga omständigheter (till exempel att någon talar
i egen sak). Misstaget har två beståndsdelar: Den första
är personangreppet. Den andra är att de angivna omständigheterna,
egenskaperna eller handlingarna som anges i personangreppet,
tas som bevis mot det framlagda anspråket eller argumentet.
Några exempel:
- "Debattinlägget
är författat av en person som har miljöfarliga
flygplan som sin stora hobby. Därför behöver
vi inte lyssna till hennes åsikter i frågor
om jakt, naturvård och rovdjurens antal."
- "Den
tilltalade är en känd tjuv och måste därför
dömas för brottet."
- "Vad
jag har förstått så är Josefsson
jude, så vad han säger om krisen i mellanöstern
är fullständigt irrelevant."
- "Så
klart att du anser landsorten vara missgynnad, du är
ju själv hallänning!"
- "Varför
skall jag släcka min cigarett? Jag har faktiskt sett dig
röka cigarr!" (Också känt som ad hominem to quoque
- "du lever inte som du lär".)
Det
kan också vara på sin plats att ange några
exempel som inte uppfyller villkoren för ad hominem:
"Din
förbannade skitstövel!"
(Detta
må vara ett grovt tillmäle, men innehåller
ändå inget logiskt fel. Det är inte
ens ett argument.)
"Det
som Anderssons sagt, framför allt hans föraktfulla
åsikter om att personer med afrikanskt ursprung
och överhuvudtaget mörk hy är mindre värda,
avslöjar honom som rasist."
(Den
som sprider rasistiska åsikter, får räkna
med att bli kallad rasist.)
Om
man på goda grunder ifrågasätter någons
trovärdighet gör man sig inte automatiskt skyldig
till en logisk miss, men gränsen kan vara hårfin.
Avgörande är främst om personangreppet nyttjas
som bevis, eller bara presenteras som en besvärande
omständighet:
"Vi
kan inte tro honom, eftersom han har ljugit förr."
(Detta
är en logisk miss. Att någon är känd
som en notorisk lögnare, bevisar inte att dennes
utsagor är falska. Det förändrar inte
heller korrektheten i logiska argument som framförs.)
"Han
har ljugit förr, så frågan är om
han verkligen talar sanning."
(Ju
mindre tvärsäkert uttalande, desto mindre
risk att begå ett fel i logiskt hänseende.)
[upp]
Argumentum
ad vericundiam
Detta
misstag ligger i att man söker otillbörligt stöd
för ett argument med hänvisning till någon
auktoritet (alltså motsatsen till "argumentum ad hominem").
Carl Sagan gör en intressant reflektion: "Inom vetenskapen
finns inga auktoriteter, på sin höjd finns det
experter"[1]. Men naturligtvis är det inte det använda
epitetet som skall avgöra. Vad Carl Sagan åsyftar
är att vetenskaplig metod inte gör skillnad på
person.
Ändå
kan det ibland vara på sin plats att hänvisa
till vad någon har att säga inom sitt specialområde.
Misstaget kan sägas uppstå:
- När
den man hänvisar till inte har erforderliga kvalifikationer
eller eventuella kvalifikationer är inom något
annat område
- När
experterna är oeniga
- När
kunskapsområdet inte är legitimt eller överhuvudtaget
är tveksamt
- När
en auktoritet är partisk
- När
auktoriteten av någon annan anledning inte är
trovärdig (personen kanske bara skämtar)
- När
auktoriteten inte är identifierad
Rykten
och hörsägen är andra varianter av argumentum
ad vericundiam.
Med
anledning av alla rättmätiga invändningar
som kan göras, är det svårt att betrakta
en hänvisning till auktoriteter som fullständigt
legitim; det är med andra ord alltid ett svagt argument.
Några
exempel:
- "Du
borde också träna Tjing-tjong. Jag läste i
tidningen att forskare funnit att utövarna får ett långt
liv."
(Hänvisningar
till anonyma vetenskapsmän är inte mycket
värda.)
- "Gör
som den världsberömde sångaren Sigge Stjärndamm,
använd Luktagott!
(När
samband med den berömda personens eventuella
sakkunskaper saknas, vilket i reklamens värld
definitivt inte är ovanligt, är argumentationsmissen
ett faktum.)
- "Du
kan lita på vad Linus Pauling har sagt om vitamin
C; han fick ju faktiskt två Nobelpris."
(Ett
exempel med verklighetsbakgrund: Linus Pauling hävdade
att mycket höga intag av vitamin C har positiva
effekter på vår hälsa. Ledande experter
på nutrition menar dock, med stöd i ett
antal vetenskapliga undersökningar, att påståendet
saknar grund [2]. Pauling var för övrigt
inte medicinpristagare. 1954 fick han kemipriset för
sin forskning om kemiska bindningars natur och 1962
fick han Nobels fredspris för sina insatser mot
kärnvapenprov. Han brukar räknas som en
av vår tids främsta vetenskapsmän,
men det innebär inte med automatik att alla hans
hypoteser måste varit riktiga.)
[1] C. Sagan, The Demon-Haunted World,
Science As A Candle In The Dark (Headline, 1996), s.
197.
[2] S. Barrett, The Dark Side of Linus
Pauling's Legacy (Quackwatch
homepage, 2001)
[upp]
Att
beakta yta mer än innehåll
Trovärdigheten
i ett argument bedöms efter sättet det framförs
på. Till exempel:
- "Den
här webbsidan har en väldigt proffsig och snygg layout,
så den är absolut tillförlitlig."
- "Inte
kan väl denne välartade unge man vara skyldig."
- "Vilken
snygg flaska, det måste vara ett gott vin."
- "Skall
du rösta på Inge Järn? Jag skulle aldrig
lita på någon som inte kan stryka en skjorta…"
[upp]

Induktiva
misstag
Förhastad
generalisering
Slutledning
gjord på alltför litet urval, till exempel:
- "Jag
tror inte att oppositionen vinner i valet. Alla jag känner
tänker rösta på regeringspartiet."
- "Min
fästman bedrog mig, så alla män är
otrogna."
- "Lundberg
måste vara ett vanligt namn i Örebro. Du är
den andra Lundberg som ringer därifrån idag."
[upp]
Icke
representativt urval
Urvalet
skiljer sig från populationen i stort. Till Exempel:
- "Nativiteten
sjunker i länet, så det är ingen mening
med att bygga daghem här i Gökarbo."
(Födelsetalen
kan mycket väl vara höga i Gökarbo
även om det inte gäller för länet
i övrigt.)
- "95
procent av de tillfrågade var för folkomröstningar
via internet."
(Ponera
att detta resultat uppnåddes genom att besökare
på en hemsida kunde rösta…)
[upp]
Falsk
analogi
Att
jämföra eller likna två företeelser
som kan ha vissa likheter, varefter en felaktig slutsats
görs att ytterligare samhörighet föreligger.
Till exempel:
- "En
yacht med fulla segel är som en vacker kvinna. Precis
som segelbåten behöver en kapten, fordrar kvinnan
någon som styr."
- "Män
är som pojkar. Båda behöver en mamma som
bestämmer."
- "Hjärnan
är som en datamaskin. Precis som en datamaskin mår
bra av att få hårddisken rensad med jämna
mellanrum, bör hjärnan blåsas ut då
och då. Skål!"
[upp]
Felaktig
utelämnande
Utelämnande
av viktiga bevis som skulle urholka ett induktivt argument.
Till exempel:
"Imitera
Industrier AB har en ny strålande affärsidé,
varför deras aktie kommer att bli en vinnare nästa
år."
(Vi
kan tänka oss att detta fiktiva företag har en
oerfaren företagsledning, står inför anklagelser
om patentintrång, har gjort riskfyllda investeringar
eller är extremt sårbart för en kommande
räntehöjning. Vid anmärkningen måste
dock göras gällande att den utelämnade informationen
ändrar den föregivna slutsatsen.)
[upp]

Orsaksmässiga
misstag
Post
hoc ergo propter hoc
Latin
för "det hände efteråt så det var
orsakat av".
- "Sedan
jag börjat knyta högerskon före vänsterskon,
har mina tider på 100 meter blivit riktigt vassa."
- "Jag
botade min förkylning med Doktor Waltbäcks biologiska
multivitaminelixir."
Misstaget
cum hoc ergo propter hoc är närbesläktat
och uppstår då man hävdar ett irrelevant
samband med anledning av samtidigt uppträdande/inträffande.
[upp]
Att
ignorera en gemensam orsak
Om
"post hoc ergo propter hoc" innebär att dra slutsatsen
B eftersom den föregicks av A, så kan man säga
att detta misstag innebär att dra slutsatsen B på
grund av A, då båda egentligen beror på
C.
"Hästarna
blev nervösa eftersom grannens hundar skällde
så intensivt."
(I
själva verket kanske både hundarna och hästarna,
med sina känsliga sinnen, reagerade på samma
sak; en märklig doft, ett okänt ljud etc.)
[upp]
Riktig
men betydelselös orsak
Det
här är ett misstag som innebär att man pekar
ut en genuin orsak, som ändå är betydelselös
då det finns viktigare och mer betydande orsaker till
händelsen.
"Den
råa, fuktiga luften på västkusten gör
att en minusgrad känns som tio!"
(Västanvinden
är inte bara fuktig, utan också frisk. Luftfuktighetens
effekt på kroppens nedkylning lär vara försumbar jämfört
med vindens.)
[upp]
Fel
riktning
Sambandet
mellan orsak och verkan är omvänt. Till exempel:
"Sven
har glasögon, eller hur? Och så är han
närsynt. Då måste det bero på glasögonen."
[upp]
Samverkande
orsaker
Uteslutning
av en eller flera orsaker.
"Förlåt
att jag är sen. Det var såna hemska köer
efter en trafikolycka ."
(Sant,
men hade du vaknat i tid, kommit ihåg var du lagt
din nyckelknippa och tankat bilen redan igår,
så kanske du varit åtminstone en halvtimme
tidigare…)
[upp]

Att
missa poängen
Petitio
principii
Premisserna
förutsätter att slutsatsen är sann (ofta
i ett cirkelresonemang - circulus in demonstrando).
"Gud
måste finnas eftersom Bibeln säger så.
Och Bibeln måste vara sann eftersom den är
Guds ord."
[upp]
Ignoratio
elenchi
Ett
argument har för avsikt att bevisa en sak, men handlar
istället om något helt annat (slutsatsen är
irrelevant).
"Såklart
att Gud måste finnas. Tänk på vad mycket
fint arbete som utförs av kyrkorna."
[upp]
Skenargument
Istället
för att bemöta motståndarens verkliga argument, görs ett
försök att karikera eller stereotypisera dennes åsikter
så att de ska bli lättare att angripa. På engelska säger
man "straw man" om denna typ av argumentation. Uttrycket
är en metafor för någon som bygger en fågelskrämma och som
sedan, efter att ha attackerat den försvarslösa halmgubben,
tycker sig ha utfört en bedrift.
- "Jag
tänker inte hjälpa dig med disken. Tror du att jag är
någon slav här i huset va?"
- "Inte
skall du väl gå till vårdcentralen. Läkarna ser ju bara
människokroppen som en maskin. Låt mig balansera din aura
så skall du se att du blir bra."
[upp]

Ambiguitet
Ekvivokation
Ords
olika betydelser kan naturligtvis få konsekvenser.
- "Jag
har blivit rekommenderad av min advokat att bestrida fakturan,
så du kan glömma att få pengar av mig."
(Bestrida
kan betyda både "invända mot" och "betala".)
- "Evolutionsteorin
är precis som det låter, bara en teori. Och en teori är
ju bara en obevisad hypotes, eller hur? Därför kan skolorna
lika gärna basera undervisningen på skapelseberättelsen."
(Teori
kan både betyda "hypotes" och "vetenskaplig lärobyggnad".)
[upp]
Amfiboli
Amfiboli
betyder att innebörden i en mening kan vara dubbeltydig.
Ett klassiskt exempel:
-
Igår sköt jag en hare med gevär på hundra meter.
-
Var det inte besvärligt att sikta med ett så långt gevär?
- Nej, jag menar att jag med gevär sköt en hare på hundra
meter
-
Det var ingen liten hare!
-
Nej, jag menar att jag på hundra meter sköt en hare med
gevär.
-
Tur för dig att inte haren sköt först.
[upp]
Betoning
Misstaget
kan bestå i att man beroende på betoning, medvetet
gör en mening mångtydig. Eller så görs
ett försök att i efterhand, förvanska eller
feltolka en betydelse. Till exempel:
"Ungdomar
bör förhindras att börja röka tobak."
Felaktig
betoning:
"Ungdomar
bör förhindras att börja röka tobak."
"Ungdomar
bör förhindras att börja röka tobak."
(Det
skrivna ordet har begränsningar. I tal skulle exempelvis
en snustillverkare kunna betona ordet röka.
Förvanskningen ger då intrycket av att annan
användning (till exempel snus) inte är förenat
med risker. Och genom att betona ungdomar, kan man
förledas att tro att det är ofarligt för
vuxna att börja röka.
[upp]
Kategorifel
Komposition
Bara
för att beståndsdelarna har vissa egenskaper, behöver nödvändigtvis
inte sammansättningen av beståndsdelarna ha det.
- "Tegelstenar
är stabila, alltså är ett tegelhus stabilt."
- "Vinylklorid
är giftigt, alltså är PVC (polyvinylklorid) också giftigt."
[upp]
Delning
Bara för att helheten har vissa egenskaper, behöver inte
beståndsdelarna nödvändigtvis ha det.
- "Bordurien
är ett korrumperat land, alltså är bordurierna korrumperade."
- "Om
du gillar tårta, så gillar du kol, väte
och syre, eller hur?
[upp]
Non
sequitur (logiska fel - det följer inte)
Felaktigt
bedyrande av konsekvens
Argumentet
har följande form: Om A är sant, följer B. B är sant, därför
A. Till exempel:
- ”Om
hemmalaget gör mål, jublar publiken. Publiken jublar,
därför har hemmalaget gjort mål.”
- ”Om
hunden är glad, viftar den på svansen. Hunden viftar på
svansen, därför är den glad.”
[upp]
Felaktigt
förnekande av det föregående
Argumentet
har följande form: Om A är sant, följer B. A är inte sant,
därför inte B. Till exempel:
- "Om
jag kör för fort, kommer jag bli av med körkortet.
Men jag kör inte för fort, så lappen sitter
säkert!"
- "Om
jag hetsar hunden, biter den mig. Om jag inte hetsar hunden,
kommer den aldrig att bita mig."
[upp]

Övriga
misstag
Anekdotiska
bevis
Att
försöka bevisa något med enstaka fall är
ett mycket vanligt fel. Anekdotiska bevis är också
en vanlig ingridiens i moderna myter och vandringssägner.
Till exempel:
- "Bilbälten
är livsfarliga. Min kompis granne använder dem
aldrig. Tack vare det överlevde han en bilolycka
eftersom han snabbt lyckades ta sig ur det brinnande vraket."
- "Alternativmedicin
fungerar. Min syssling hade väldigt besvärliga
utslag. Tack vare en homeopat blev hon botad."
[upp]
Argumentum
ad antiquitatem
Detta
är ett felaktigt resonemang som bygger på antagandet
att något är rätt bara för att det
"alltid har varit så". Det är inte säkert
att något är rätt och riktigt bara för
att det är gammalt. (Motsatsen till argumentum ad
novitatem.) Till Exempel:
- "Så
klart Sverige skall ha en kung eller en drottning. Det
har vi ju alltid haft!"
(Före
den allmänna rösträtten kunde man lika
gärna ha vänt sig mot demokratin med liknande
argument.)
- "Traditionell
kinesisk medicin har använts i årtusenden,
så den bör införlivas i vår västerländska
sjukvård."
(Med
tanke på patientsäkerhet och att utrotningshotade
djurarter ofta används vid preparatframställningen,
finns det säker de som tycker att man skall ta
mer än metodernas ålder i beaktande…)
[upp]
Argumentum
ad novitatem
Detta
resonemang bygger på att ett antagande är riktigt,
eftersom det är "senaste nytt"; ett lika
felaktigt sätt att resonera på som dess motsats,
argumentum ad antiquitatem.
- "Ooa
hela natten" är det senaste radikala uttryckssättet.
Vilka käcka ungdomar!"
- "I
andra länder har man kommit mycket längre med
att införliva välgörande alternativa metoder
i vården. När skall vi i vårt land acceptera
det här nya tänkandet?"
[upp]
Länkar
Andra
sidor om logik och argumentation
Stephen
Downes Guide to the Logical Fallacies
En mycket ambitiös
sida om logik och argumentation.
The
Nikzor Project
Bemöter förnekarna av förintelsen. På
dessa webbsidor återfinns en omfångsrik samling
logiska fel med förklaringar och exempel.
The
Atheism Web, Logical Fallacies
Oavsett var man
står i trosfrågor, är denna sida väl
värd ett besök. Plus för den lättfattliga
introduktionen till logiken.
www.dissension.com
Författaren till denna sida har valt en något
annorlunda klassificering av de logiska misstagen, med betoning
mer på vad argumentet syftar till, än hur det
är konstruerat.
Potatis
hjälpreda för effektiv debatt på internet
På Potatis
(sida för politisk debatt) finns en betydande samling
tänkvärda tips som är användbara i all
sorts diskussion - inte bara politisk - samt ett antal exempel
på felaktiga resonemang.
Sidor med skeptiskt innehåll
Föreningen
Vetenskap och Folkbildning
Med ett logiskt förhållningssätt, ligger
det nära till hands att ställa sig skeptisk till
en lång rad märkliga företeelser i vår
omgivning. Denna webbsida är den svenska resursen för
bemötande av pseudovetenskap och felaktiga resonemang.
CSICOP
Amerikansk föregångare och motsvarighet till
Föreningen Vetenskap och Folkbildning. CSICOP är
en akronym för "The Committee for the Scientific
Investigation of Claims of the Paranormal".
[upp]

Om
upphovsrätten till denna sida
Rättigheterna
till denna sida innehas av Ulrik Fallström. Innehållet
får spridas, både i sin helhet och i delar,
i tryckt form och elektroniskt, om följande villkor
uppfylls:
- Undertecknad
meddelas via e-mail
- Inga
kostnader debiteras för distributionen.
- Denna
information om upphovsrätt bifogas i sin helhet.
Den
som vill länka till sidan, uppmanas också tacksamt
att meddela undertecknad, även om det inte är
något krav.
Jonsered,
den 12 maj 2001
Ulrik
Fallström
[upp]
©
2001 Ulrik Fallström
|