Om mig |
|||||||||
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Jag har vuxit upp med hundar och var bara 4 år gammal när min familj köpte vår första Newfoundlandshund. Det var en tik vid namn Tanja och hon fick stå ut med många av mina lekar och påhitt. Jag kröp ofta omkring på alla fyra och lekte att jag var hennes valp (är det normalt?…) och ibland fick hon axla rollen som häst. Jag gjorde en box av stolar och där stod hon så snällt medan jag borstade henne. Jag tyckte också om att sjunga för henne och hittade på egna sånger som hon tålmodigt lyssnade till.
När jag var 14 år gammal köpte jag min allra första alldeles egna hund. Även denna gång blev det en Newfoundland. En omplaceringshund på tre år vars namn var Skrållan, eller Nallelandets Lyder Gör Jag Ej! Fast hon var ganska lydig. Hon var den som fick mig att börja delta på hundutställningar. Resultaten var varierande, Skrållan var väl en medelmåtta kan man säga. Men vi hade i alla fall väldigt kul tillsammans. Tyvärr var hon inte så frisk och fick avlivas endast sex år gammal. Nu ville jag prova en ny ras och mitt val föll på Bearded Collie. Jag köpte min första Beardis från Nallelandets kennel och hon bar ett väldigt passande namn: Nallelandets I'm Not An Angel. ”Alida” var väldigt energisk och krävande. Min avsikt var att tävla lydnad med henne, men hon klarade inte av den stressiga miljön. Istället blev hon en väldigt lydig familjehund. När Alida var sex månader gammal längtade jag åter efter en Newfoundland och fick möjligheten att köpa en två år gammal tik, sedermera Svensk Utställningschampion Qashiwas Kiss Me Quick, ”Quicki”. Hon är min idealbild av hur en Newfoundland ska se ut och vara och jag är väldigt tacksam över att ha fått äga en sådan hund. Hon blev 6: a Årets Vinstrikaste Newfoundlandstik 1992 och Årets Vinstrikaste Newfoundlandstik 1993. Hon blev Best In Show på två specialer och BIS-placerad ett flertal gånger. ”Quicki” följdes av ännu en Beardis, Lp1 och 2 Hazel Eye's Amazing Amulette, ”Fanny”. Med henne kunde jag äntligen göra min debut i lydnadsringen. Läs mer under rubriken ”Fanny”. När Fanny var fyra år köpte jag en Beardis-hanne från Marie Långsved, kennel HeatherMist. Hans namn var HeatherMist Everyone Is A Winner, ”Midas”. Jag ställde ut honom en del och han fick ett cert. Vi lyckades också erövra ett första pris i lydnadsettan. Av olika anledningar fick han flytta tillbaka till sin uppfödare hösten –01.
 |
 |
 |
2001 köpte jag min första Golden retriever, en hane som vi kallar Newton. Jag kom att förälska mig i rasen och sommaren –04 utökades familjen med ännu en, en liten tik vid namn Wilda. Jag fick även mitt kennelnamn Arctic Gold's godkänt och ambitionen är att föda upp friska, sunda, arbetsvilliga Goldens med bra exteriör. Jag tycker det är viktigt att behålla Golden retrieverns jaktegenskaper eftersom det är dem som gjort Golden retrievern till den stabila, intelligenta och samarbetsvilliga hund den är. För mig är en Golden en apporterande fågelhund och det är med det i tankarna jag kommer att bedriva min avel. Men i första hand är hundarna våra familjemedlemmar och jag värdesätter att kunna leva nära dem och ha dem hos mig inomhus. Därför kommer min uppfödning alltid att bedrivas i liten skala.
Jag sitter i styrelsen i Golden retrieverklubbens Norrbottenssektion, för närvarande som sekreterare. Jag har genomgått GRK:s Exteriörkurs steg 1 samt gått utbildning som kastare och testledare för Funktionstest. Jag tycker det är viktigt att utbilda mig och hela tiden söka ny kunskap i ämnet hund.
Till vardags arbetar jag som fritidspedagog på Svensby skola och fritidshem, som ligger i Svensbyn ett par mil utanför Piteå.