Karta över 1800-talets vägar kring Barkarby,
med nutida trafikleder inprickade.
Den gamla grusvägen (troligen från 1600-talet)
slingrar sig fram genom skogen till ödetorpet Lilla Kärrboda.
Foto år 2010.
Anm. Under vintern 2012-13 har uppförandet av ny villabebyggelse här påbörjats. Till följd av detta har dessvärre mycket av den gamla vägens forntida karaktär nu gått förlorad...
Fotograf A-C Hegner
Gamla landsvägar i Järfälla med omnejd
Det medeltida vägnätet växte fram av sig själv under århundradenas lopp. Där det var bekvämast att
ta sig fram uppstod en stig, som sedan blev en ridstig och så småningom en väg.
Det fanns två viktiga landsvägar i Järfälla på 1600-talet. Den ena var gamla Enköpingsvägen,
som hade till uppgift att knyta ihop gruvorterna i Dalarna med huvudstaden. Därför kallades
vägen länge för Kopparbergsvägen. Den andra var Häradsvägen, som sträckte sig från Sollentuna över
Barkarby kyrka
och Skälby gård ner till färjeläget i Lövsta. Den vägen tog hovet när de skulle till det kungliga
slottet på Svartsjölandet.
Det var omständligt att ge sig iväg utanför hemsocknen denna tid. Först måste man gå till
prästen för att få ett pass, och passet gällde bara för en enda resa. Bara adelsmännen var
befriade från detta passtvång. Dessa inrikespass fanns kvar långt in på 1800-talet.
Enköpingsvägen
Vid den uppmätning som ägde rum 1722 satte man upp sk fjärdingsvägstolpar. En fjärdingsväg var lika med en kvarts gammal mil, dvs 2.670 meter. Järfälla fick tre sådana stolpar, varav två finns kvar än idag, en vid Kolboda (nära Polhem) och en vid Trehörningen i Kallhäll. Från milstolpen vid Kolboda, vilket var en helmilstolpe, var det åtta fjärdingsväg från Stockholm, dvs två "gamla mil". (Detta motsvaras av 2,136 mil enligt dagens måttstock). Från kvartsmilstolpen vid Rännarskede var det nio fjärdingsväg in till huvudstaden.
Den del av Enköpingsvägen som passerar Barkarby svängde tidigare av vid Barkarby torg och följde Häradsvägen-Kyrkvägen förbi kyrkan och gick sedan över fältet upp mot Kalvshälla. I samband med anläggningsarbeten på flygfältet på 1930-talet flyttades vägen ett stycke västerut.
När de första bilarna kom till Järfälla i början av 1900-talet var vägen i mycket dåligt skick. Vägbanan var grusbelagd till den bredd som var lagom för en hästskjuts och var till profilen närmast skålformad.
På 1920-talet hade man börjat räta ut vägen samt tagit bort grindarna, men trots allt liknade nog ändå denna vägsträcka då i mycket den väg på vilken 1860-talets diligensresenärer färdades. Under 1930-talets början rätades vägen ut och betongbelagdes för att klara den ökande biltrafiken. År 1937 upphöjdes den, tillsammans med sju andra vägar i Stockholmstrakten, till "huvudväg".
Delar av den ursprungliga Enköpingsvägen kan fortfarande skönjas vid rågångsmotet öster om Ulvsättra och vid Strömsdal i Kallhäll. En liten delsträcka (nu benämnd Dragonvägen) går förbi Ryttarstugan i Stäket. Sträckningen ändrades 1932.
Kaffesugna resenärer kunde förr stanna till vid Konditori & Kafé Solbacken (nuvarande Dragonvägen 13), som startat sin verksamhet redan 1917. I slutet av 1920-talet var där också ölservering och bensinstation - en kombination som nog får dagens trafikanter att höja på ögonbrynen. Sedan genomfartstrafiken flyttats, hamnade Solbacken i bakvattnet och bensinkunderna övertogs av en annan bensinstation som låg bättre till. Kaféet avvecklades 1936 - men återuppstod som Konditori & Kafé Solberga i närheten av Stäkets station.
Vid nuv. Dragonv. 9 låg Stäkets telefonstation, i drift från 1920 till 1951 då området automatiserades. Järfälla (utom Barkarby-Skälby) fick riktnummer 0758. Fram till 1969 hette riktnummerområdet Stäket. Sedan bytte det namn till Jakobsberg. Slutligen inlemmades alltsammans med Stockholm och vi blev alla noll-åttor!
År 1953 passerade 2.700 fordon/dag Stäket. Tio år senare var siffran uppe i 10.700. Situationen var ohållbar. En motorväg var lösningen! Motorvägen E18 började byggas 1964 och öppnades för trafik den 3 sept 1967, samma dag som Sverige gick över till högertrafik. Motorvägen ersatte den gamla Enköpingsvägen, fd riksväg 12, en väg med medeltida ursprung som tidigare låg längre österut, men flyttades då flygfältet utvidgades. (Se kartan!)
Häradsvägen / Sollentuna Häradsväg
Vägen sträckte sig från torpet Pommern i Sollentuna vid Uppsalavägen - via Hägerstalund - in över sockengränsen till Järfälla k:a och Barkarby, och sedan vidare via Fjällen mot Lövsta. Sträckan Orrvägen-Järpvägen följer den gamla Häradsvägens sträckning. (En häradsväg var en allmän, mindre körväg, som skulle vara minst sex alnar - ca 3,6m - i bredd.)
Ännu vid 1700-talets slut var vägen relativt betydelsefull, eftersom resande till det kungliga slottet Svartsjö använde denna väg genom Lövsta-Barkarby. Redan 1580 fanns en färja vid Lövsta som gick till Svartsjölandet, men troligtvis upphörde färjan under 1800-talets början då vägen beskrevs som mycket dålig. Detta berodde på att vägen till Svartsjö slott byggts om och gick istället från Stockholm via Drottningholm. I och med detta blev sträckningen Barkarby-Lövsta en enkel sockenväg som kronofogden betraktade som "varande i ofarbart skick". På 20-talet övertogs vägen av häradet och man började planera för olika vägförbättringar. På 30-talet fick vägen en helt ny sträckning: från Järfälla k:a i rät linje till Barkarby skola på en viadukt över järnvägen. Sedan följde vägen en gammal väg genom Skälby och därefter gick den parallellt med järnvägen till Lövsta. I samband med omläggningen asfalterades också vägen.
Flera bilder från Häradsvägen och Enköpingsvägen hittar du här...
______________________________________________________________________________________________________________________
Vägen till Lilla Kärrboda är troligen från 1600-talet (och den sista biten, en slingrande grusväg genom skogen fram till det gamla torpet, finns kvar än idag, år 2010! Se bilden ovan till höger!)
______________________________________________________________________________________________________________________
Dalkarlsbacken
Dalkarlsbacken tillhör ju egentligen Upplands Bro kommun, men har en intressant historia - läs mer genom att klicka på länken här nedanför!
Läs lite om Dalkarlsbacken och Ryssgraven här!
______________________________________________________________________________________________________________________
Vägarna under 1900-talet...
I 1900-talets början tog man sig fram i samhället till fots, per cykel, och med häst och vagn.
Vägarna var krokiga och backiga. Ända långt in på 1940-talet var cykeln gemene mans transportmedel.
Från gårdarna åkte man ofta häst och vagn. Bilarna gjorde aitt intåg på 1930-talet. Transporter
som tidigare gått med ångbåt togs över av åkare med lastbil. I slutet av 30-talet hade fler råd
att skaffa egen bil. Vid krigsutbrottet stoppades dock denna utveckling. Många bilar stod
uppallade för att militären behövde däcken till rikets försvar. Bensin var också svår att
få tillgång till, så de bilar som fick köras drevs med gengas. Stora gengasaggregat
hängdes fram- eller baktill på fordonen.
I början av 50-talet kom så mopeden in i bilden, ett alternativ för de som ej hade råd med bil.
Bilarna ökade dock alltmer i antal under 1950- och 60-talet.
Läs också om vintervägar, skjutsplikt och vägunderhåll, samt få lite litteraturtips här !
_______________________________________________________________________________________________________________________
Källor:
Kulturstigar Kallhäll - Stäket
Järfällaboken II (1986)
Järfälla Hembygdsblad
Rolf Källman, Järfälla, Kulturhistoriska miljöer, Stockholm 1991
Ingrid Kennerstedt Bornhall, Kulturmiljöplan för Järfälla, 2001
Beatrice Fizir-Chrapkowski/Järfälla kulturnämnd 1978:
Hus och miljöer i Järfälla - en byggnadshistorisk inventering
Gamla färdvägar genom Järfälla, utgiven av Järfälla kommun.
Ivan Bratt: En gammal landsväg berättar (finns nog bara antikvariskt...)
Åke Eriksson: Fornstig och gammelväg - historiska strövtåg i Stockholmstrakten
Hans-Lennart Mattisson: Koffsan och andra sjökrogar längs segelleden Sthlm - Stäket
Korsningen Enköpingsvägen - Allévägen (Aspnäs vägskäl) 1956, med Aspnässkolan mitt i bilden. Vy från taket på 1945 års skola mot Äldsta Aspnässkolan (1846). Allévägen går snett genom bilden mot Enköpingsvägen. Korsningen har nu blivit rondell, med den nybyggda brandstationen i sydöstra hörnet.
Fotograf Gunvor Willberg
Häradsvagen mot Barkarby torg 1969
Vy från Häradsvägen mot Barkarby torg
med fr v arbetarbostaden, gästgivargården och tingshuset.
Fotograf H Norin, nov.1969
