Tryckfallssjuka

Jag talar om tryckfallssjuka. Även kallat bends, i folkmun ofta ”dykarsjuka”. De små kvävebubblorna som vi alla har lärt känna och frukta när vi tog våra cert. Detta drabbade mig. Mig, den lilla försiktiga och noggranna ”mesdykaren”. Hur kunde det bli så? Jag gjorde ju faktiskt inget fel, tyckte jag i alla fall då…

Innan jag fortsätter vill jag bara tala om att jag idag är i princip helt återställd utan några kvarstående men. Jag vet också idag betydligt mer om dykmedicin och tryckkammarbehandling än jag någonsin ville veta…

Jag ger er nedan en ganska detaljerad beskrivning av händelseförloppet, både ur rent teknisk och ur känslomässig synpunkt. Det är en ganska lång historia, men förhoppningsvis läsvärd. Jag försöker så ärligt som möjligt redovisa vad jag eventuellt gjorde för misstag och felbedömningar, detta för att andra ska kunna lära sig någonting av det. Jag har gett mig sjutton på att det måste kunna komma ut något gott ur detta, och om jag kan få bara en enda dykare att tänka sig för och ta det försiktigare i framtiden så är jag nöjd. Däremot hoppas jag inte att jag skrämmer någon med min berättelse så att de slutar helt med dykning. Det ska ni inte göra! Jag kanske ska sluta själv, men i så fall av rent medicinska skäl; den som har drabbats av tryckfallssjuka en gång har lättare för att bli drabbad igen. 

Ni som jobbar som dykledare eller instruktörer, jag rekommenderar er att läsa denna historia som ett positivt exempel på ett bra omhändertagande av en drabbad dykare. Jag hade en enorm tur i oturen som hamnade i så goda händer som jag gjorde. Jag blev mycket kompetent omhändertagen från första stund, och blev också mycket bra bemött, vilket gjorde att jag kände mig förhållandevis trygg och lugn, trots att jag visste vilket allvarligt tillstånd jag faktiskt befann mig i. 

Alla ni som läser detta, sprid gärna vidare URLen (adressen) till denna sida till alla ni känner som dyker eller skulle kunna vara intresserade i alla fall. Ju fler som läser, desto bättre. Om någon har en egen dyksajt med länkar får ni jättegärna lägga upp en länk hit också. Om någon dykklubb (eller någon annan) skulle vara intresserad av att jag kommer och berättar personligen om vad jag har varit med om så gör jag det gärna, mot rimlig reseersättning (Jag bor i Uppsala).

Min berättelse är som sagt ganska utelämnande, så jag vet att exponerar min ”klantighet” för världen i någon mån. Jag har trots det valt att berätta för så många som möjligt, för att undvika att fler hamnar i samma situation. Jag tror nämligen inte att min klantighet egentligen är så mycket större än genomsnittsdykarens. Om det är någon, som efter att ha läst igenom hela historien vill fråga mig någonting eller diskutera det här, är ni jättevälkomna att göra det, antingen  i news-gruppen swnet.fritid.sportdykning eller privat via epost. Jag ser fram emot många intressanta diskussioner, inte minst om de saker som jag tar upp i kapitlet ”kritik”. Speciellt vill jag jättegärna ha kontakt med någon som har egen erfarenhet av tryckfallssjuka. 

Dyk försiktigt!

Anja Johansson

Min berättelse i webb-format, om du vill läsa direkt från skärmen

Min berättelse i pdf-format, om du vill ladda hem och skriva ut den för att läsa den på bussen

För att läsa pdf-filen behöver du Acrobat Reader som du kan hämta här:

Om du inte redan har min epostadress kan du kontakta mig genom att trimma nedanstående adress på lämpligt sätt:

Anja_Json.tabort@nospam.hotmail.com

(Jag gör så här för att i möjligaste mån slippa få en massa reklam för olika porrsajter, hur man bygger sin egen kabel-TV-descrambler och hur man genom multilevel marketing blir rik snabbt utan att behöva jobba...)