Änglaringen

På morgonen den 20 April ( kl: 04:20) så vaknar jag och känner att något är fruktansvärt fel och den känslan är så fel den bara kan bli, lägger min hand på hans ben och känner att de är helt livlösa, vid cirka 02:00-02:30 vaknade jag av att Roger skrek och ville ha mat, så jag plockade upp han ur sin vagn och vi gosade lite och sedan la jag mig ner i min säng och började amma honom och sedan somnade han och jag, det jag inte visste då var att Roger somnade somnade för gott...*gråter* ... jag tvärsätter mig upp i sängen och tittar på honom och ser direkt att han är död, skriker rakt ut---Roger är död!!!! Roger är Död!!!! Min man flyger upp ur sängen och sedan är allt i full gång det blir rena kaoset här hemma, ambulansen kom körde iväg helikoptern möte upp ambulansen och kör Roger till sjukhuset men inget gick att göra, Roger hade redan blivit en liten fin ängel..*snyft*

Läkarnas berättelse till oss:
Man har tagit alla prover man kan, han har obducerats och inget har hittas, han var helt frisk men ändå lämnade han oss.
Det som hände var att andningsreflexen har slagits ut och helt enkelt slutat att fungera, det går bara på någon sekund så dör barnet ingen kan göra något inte vi föräldrar och inte vårdpersonalen. Det går inte att få liv i dem igen.*gråter* Plötslig spädbarnsdöd tog våran älskade son ifrån oss.

Så älskad och så fruktansvärt saknad!

Mamma Eva & pappa Jens
Syskonen Patric, Kim, Pontus, Alexandra
& lillebror Daniel 10 maj - 22 maj 2005