Ordinis Helenium

BESKRIVNING AV LIDKÖPINGS KOMMUN

med tyngdpunkt på lämningar från äldre tider

Följ med på en resa i datorn eller i landskapet!

LIDKÖPING fick 17/6 1446 sina stadsprivilegier utfärdade av Kristoffer av Bayern. Pastor Sigge är den förste till namnet kände här - år 1544. Prost i Läckö Grevskap var Magnus Jonas Rudberus, och han var Lidköpings kyrkoherde 1675-97 (född i Lyrestad 1636; begraven i Lidköpings stadskyrkas (Nicolaikyrkans) kor.

Nicolaikyrkan: Byggdes omkring 1446, och hade vid den tiden strävpelare mot långhusmurarna; hade icke några valv. 1575 var kyrkan förfallen; renoverades 1617-36 och fick sidoaltare på ömse sidor av högaltaret. 1673-93 uppfördes tvärskepp, väst-torn och valv, och fyra pelare uppställdes i kyrkrummet. Efter branden 1849 uppfördes ett nytt torn, nya gavlar till tvärskeppen och nya valv. Från 1891 är predikstol, altarring, dopfunt och altare. I kyrkans ägo finns Johan Aureller d.ä.'s altartavla och fyra ryska ljuskronor - alla från 1600-talet.

Äldsta dokumenterade gård "i Lidköping" är Biscopzgården 1545. År 1670 anlades Nya Staden av Magnus Gabriel de la Gardie (1622-86). Han hade ursprungligen tänkt att anlägga en stad där S:ta Katarinae Kapell stod (se Otterstad), eller i Lindärva.

1672 flyttades de la Gardies jaktslott från Lusthusudden vid Traneberg på Kållandsö till Lidköping. Mellan 1678 och 1883 tjänstgjorde det som stadens rådhus. (Timrat; tjärat ekspån på taket; bottenvåningen 20 x 18 m; rådhussalen i tre våningar är 10 x 9 m). Denna grågula byggnad brann våren 1960. Återuppfördes likadan, men är sedan dess röd; innehåller fragment av föregångaren. Justitia-skulpturen av trä räddades vid branden (vit, 1.60 m hög; står högst upp med ett höjt svärd i ena handen och en våg med två vågskålar i den andra).

I Lidköping finns bl.a. följande sevärdheter: Hamnen (utsikt mot Kinnekulle bortom Kinneviken; kollager; siloanläggningar); Kalkstensmuseum (med stalaktiter etc.); Limtorget (gammal bebyggelse); Rörstrand (fabriken hitflyttades 1940; fabriksförsäljning; museum); Stadsträdgården; Vattentornet, det gamla; Vänermuseet (ligger nära Framnäsbadet och Campingen); Wennerbergsgården: - TURISTBYRÅN ligger i Rådhusets bottenvåning intill Buss-torget.

Strax väster om Lidköping ligger RÅDA: Nicolaus de Kaln (Kålland) var pastor i Råda innan han blev Skarabiskop från 1358 till 1386. Under hans tid som biskop blomstrade S:ta Helena-kulten i Västergötland. År 1359 nämndes Råda första gången - "de Rudhi".

Av kyrkan återstår endast fragment av 1100-talsbyggnaden. En smal portal i väster samt funten är från 1100-talet. Från 1200-talet är koret med spetsbågiga fönster. Ett kvinnligt helgon i rikt draperad mantel här liknar dem på Lundadomens korstolar. Tornet och valven är från 1400-talet. Från år 1500 är den stela madonnan tillverkad i Norden. Takmålningarna utfördes 1632. Altaruppsatsen är från år 1700. En runsten är inmurad i kyrkan.

I slänten söder om kyrkogården (Lunnelid-parken) ligger tre källor: 1.Urbans källa. 2.Lidars Värsel - offerkälla; brunn av cement. 3.Offerkällan - nu med järnrör.

Sju medeltida gårdar nämns av dokument mellan 1325 och 1504 - den sista är Ågården nära Lidan: Kanske redan 1492 ägdes den av Sigge Larsson Sparre, först gift med Brita Bengtsdotter, sedan med Kerstin Månsdotter Natt & Dag. Nuvarande huvudbyggnad av trä i två våningar är från sent 1600-tal. I parken finns ett historiskt vadställe, och bortom det en mindre borg - ett stenhus, som har haft två torn och vallgrav; brändes 1611 av danskarna.

Kronoparken Rådaås (Rodho ååss) nämndes först 1457. Inom den ligger Råda Källa, som försedde hela Lidköpings Stad med dricksvatten. Väster om åsen ligger Råda Flygplats.

Norr om Lidköping och Råda ligger GÖSSLUNDA: Först nämnd 1254; socknen "Gythislundhä" 1367 27/5. Första kyrkan, påstås det, låg 5 m NO om uthus på Backgården. Dess grund är 15 x 15 m. Här finns en rund stensättning 15-16 m i diam. En gravurna och skelett har blivit funna på platsen.

Gösslunda kyrkas kor är av huggen sandsten och från 1100-talet. Senare under 1100-talet byggdes långhus och torn. Valven från 1400-talet är nu ersatta av tunnvalv. Omkring 1670 beskrevs de nu försvunna målningarna utförda av Vadstena-skolan.

Under tidigt 1100-tal ristades Kentauren med svärdet; samtida är funten, och gravmonumentet med korsgavlar - ligger 1.5 m N om tornet; har lockhäll med ringkors.

Sju medeltida gårdar finns dokumenterade mellan 1254 och 1495. Av dessa är "Korsagardhen j Tostathorp, 1461 21/3" intressant, se Gullhammar i Vättlösa i beskrivningen av Götene kommun. År 1574 nämns först Jernslätt. År 1685 äger ätten Lillie "Iärnewäg" - 1795 heter fastigheten Villa Giacomina! Huvudbyggnaden är från tidigt 1800-tal; påbyggd 1818. Två flyglar; namn efter Gustav Pipers hustru Jacquette (i italiensk namnform), död 1816. Hit hör det åttakantiga lusthuset byggt 1790 av Claes Julius Ekeblad (se Ova och Vättlösa).

År 1915 sprängdes en pyramidformad sten och användes till en stenfot; låg 4 m Ö om sädesmagasin på Västanåker Kronogård. Basen var en liksidig triangel om 3.5 m, och den var 1 m hög ovan marken; kallades Jättesten. Om Västanåker (1 km SV om Gösslunda k:a) berättas också om en medeltida kyrka, vilken legat SO om vägen vid en jordkällare.

Norrut ligger SUNNERSBERG: Kyrkan nämndes först 1290: Asmundus, rector ecclesiae Sundersberg et praepositus Qualniae (Kålland); och åter 1291: "Sundräsbyärgh". Från slutet av 1100-talet är långhus och rakt avslutat kor. Under "medeltiden" uppfördes torn och spira. "År 1200" höggs en vacker dubbel liljesten. Kyrkan äger senmedeltida klocka med text - inledningsorden av Ave Maria. 1707 byggdes kyrkan till med sten från S:ta Katarinae Kapell alias Sunderbys sockenkyrka, se Otterstad.

Sunnersbergs socken är synnrligen rik på medeltida gårdar - 13 finns dokumenterade mellan 1367 och 1495. Av dessa: Fröslunda (först nämnd 1456). Där finns inne på gårdsplanen fornminne n:r 28 - ruinen efter huvudbyggnaden av en medeltida storgård; 28 x 8 m; minnessten står nu i trädgården. 1667 20/2 planterade Claes Ekeblad ekar här. År 1985 fann man de notoriska bronsålderssköldarna på en åker vid Fröslunda, vilka på Skara Länsmuseum har fått ett eget rum med tillhörande bildspel, konstgjord sjö m.m.

Norrut ligger Kållands Ö, som numera helt omfattas av OTTERSTADs socken - tidigare fanns även Torssö!, Senäte och Sunderby socknar på ön.

"Otherstadh" nämndes först 1283. En kyrkoherde här nämndes 1312, liksom 1350, då Nicolaus var kyrkoherde (se Råda; var Skarabiskop 1358-86). Kyrkan nämndes först 1354, vars forna läge var öster om nya kyrkan. Den ombyggdes av Magnus Gabriel de la Gardie; var tornlös; hade tresidigt kor; var 21 x 11 m; fick 1725 tak- och läktarmålning. På ödekyrkogården står ett 3.1 m högt ekkors.

Nya kyrkan, med 6-sidigt kor, byggdes 1854 nära en häll med ristningar. Snett emot kyrkan ligger en samling gamla stugor och en väderkvarn.

Läckö är den först nämnda gården på ön: 1292 skrevs "de Lächiu". Strax före år 1100 uppförde den norske kungen Magnus Barfot en skans på Kållandsö, vilken intogs av den svenske kungen Inge d.ä. 1288, 3/12, undertecknade Skarabiskop Brynolf I en fullmakt här, fyra månader efter att han hade räddats av S:ta Helena från sjönöd på Vättern - enligt vad han själv har skrivit!!! Hans biskopsborg uppfördes 1298 (brann på 1470-talet). En annan Brynolf - Gerlaksson, Skarabiskop 1478-1505 - byggde upp borgen vid 1470-talets slut, vilken drogs till Kronan 1527. (Efterträdaren hade också ägt Läckö - Vincentius, som fick sätta livet till vid Stockholms blodbad 1520). Från 1650 tillhörde anläggningen Magnus Gabriel de la Gardie och hans hustru Maria Eufrosyne - dessa fick f.ö. också Varnhems f.d. klosteranläggning. Läckö drabbades av reduktionen 1681. (I dagens Läckö Slott ingår alltjämt lämningar på källarnivå av Brynolf den förstes 1200-talsborg).

Läckö Kyrka: Byggdes 1655-68 av de la Gardie. Yttre östmuren utgörs i nederdelen av en gammal försvarsmur. Läckös kyrkoherde bodde på "Aggäbo", först nämnt 1360 4/7.

Förutom Läckö nämns under medeltiden 13 gårdar på ön mellan 1320 och 1536.

"Tranubergh" i TORSSÖ socken nämndes först 1344, i samband med att gården skänktes till Rackeby Kloster (cisterciens-nunnor). Emellertid uppges att år 890! ägdes Traneberg av Torre, som givit socknen Torssö dess namn. Vid början av 1500-talet bytte Skarabiskop Magnus Haraldi bort Torssö kyrka till Tord Bonde på Traneberg. 1930 skänktes kyrkan till Otterstads församling.

Denna medeltida kyrka, Torssö eller Thoresrid, var sockenkyrka till tidigt 1500-tal. Dess funt från 1100-talet finns nu på Traneberg. Dess Pietà finns på Skara Länsmuseum. År 1678 renoverades den av Magnus Gabriel de la Gardie och fick namnet S:ta Marie efter hustrun Maria Eufrosyne - detta är alltså inte en jungfru Mariae kyrka! Predikstolen står på en brygga över triumfbågen. Läktare finns; mycket intressant arkitektur.

Sommaren 1995 stod här en strid om en konstgjord ängel, som hängde i ett träd på kyrkogården. Via massmedia hade det uppfattats som om kyrkfolk hotade att bortföra ängeln, och dygnet runt tvangs deltagare i utställningen, som ängeln var en del av, att hålla vakt.

SENÄTE: Kyrkan "in Synätu" nämnes först 1360 4/7. Den var från 1100-talet och ägde en absid. Efter ombyggnaden på 1700-talet fick den måtten 14 x 8 m. 1766 revs absiden och ersattes av ett rakt avslutat kor, jämnbrett med långhuset. 1767 byggdes det Brattska Gravkoret, och det är allt vad som återstår idag av kyrkan sedan resten rivits 1843.

Senätes ödekyrkogård är en synnerligen vacker plats. Ett fåtal nutida gravar sköts ännu där. I skogen i närheten finns två privata kyrkogårdar - ena är Rythéns.

Sägner: På 1700-talet fann ägaren till Senäte Gård en kista i Röse N:r 10. Det berättas också att man fraktade en kyrkklocka över isen en torsdagsnatt, och oxar uppfödda på nymjölk var dragdjur. I sundet (Fröfjorden) brast isen och klockan sjönk till botten. En som var med sa då till den som ägde oxarna "Du med dina vasskalvar duger ej nå't te!"

En givetvis oäkta S:t Sigfrids Källa ligger numera under vägbanken utanför Fiskarehem. En mindre och en större brunn (med en hydrofor) får vattnet från källan: "Det var vin i källan, då den rann upp" påstås det. Sigfrid skulle ha druckit ur källan. In på halva 1900-talet gav källan rikligt med rent vatten.

Sommaren 1995 skrevs mer av Senäte-historia: Så kallad konst bortforslades från ödekyrkogården, eftersom den vanhelgade platsen - även om ännu värre föremål fanns i andra kyrkor - men enligt massmedia betingade "konsten" ett orimligt högt värde... Ortsbor åstadkom de verkliga och faktiskt roliga konstverken - ett trasigt rör kallades Magnus Gabriels Vrede enligt skylten (stod vid vägen nära Läckö), och på en pall i en av slottsdammarna vid Läckö satt en docka i naturlig storlek!

SUNDERBY nämndes först 1360 4/7: Här låg den medeltida Norra Sunnerby Socken - namnet S:ta Catherine (Katarinae) Kapell är ett de-la-Gardieskt påhitt vid år 1689, analogt med Torssös namngivning - det handlar inte heller här om ett katolskt helgon, utan om en närstående till Magnus Gabriel vid namn Katarina.

Sockenkyrkan var en romansk sandstenskyrka om 16 x 12 alnar med träbeklätt torn. 1689 gjorde M G de la Gardie om kyrkan till hospital. 1694 hade byggnaden stått öde och drabbats av röta i tak och torn. 1707 revs stenmurarna och återanvändes till Sunnersbergs k:a, som utvidgades. Enstaka stenar utvisar möjligen läget på den 70 m SV om kyrkogården belägna höjden(?). Det enda som återstår efter sockenkyrka och begravningsplats är ett lutande romanskt stenkors, 0.85 m över marknivå; 0.5 m brett. Det har varit ett hjulkors, men "fälgen" har brutits av så bara de tre "ekrarna" återstår. På ex-kyrkogårdens sydkant växer omtalade Äppelträd: Skattgrävningsgropar finns vid dem. En kvinna som förr bodde i en stuga nära dem hade saker att förtälja om platsen.

Inom den forna Sunderby socken ligger Drakeberget (70 möh; 25 m över Vänern), där en fornborg (110 x 70 m) tronar med ingång från sydväst. Där finns en av Kållandsös högsta punkter. I närheten finns flera gravfält som anses ovanligt intressanta. Men Odensvik har inte gamla anor - bakom döljer sig Kiellegården, först nämnd 1588, vittnande om en helig källa på ägorna - först efter 1874 bär gården det moderna namnet. Sundet söder om Sunderby socken heter Ullersund, och M G de la Gardie ville att landsvägen till Läckö skulle leda rakt över det - hembygdsföreningen har planer på att återuppföra hans pål-bro.

Allmänt om Otterstads nuv.socken: Bilbron till Kållandsö heter Ulleredsbro; och på ön nämndes redan 1397 Ullered av Ullarof, Ulls Hov, ett avgudatempel (beläget 1.5 km öster om S:ta Marie Kapell). Ett par hundra meter öster om gårdsplanen ligger Gullhålan, utpekad som "Ulls gamla heliga källa". En gammal sälg vid källan, Silverträdet, skulle kunna vara ett minne av en gammal trädkult.

Vid Ulleredsbro ligger en skans 30 x 30 m med formen av en fyruddig stjärna, uppförd på 1600-talet av M G de la Gardie. Här är fin vy genom Ullersund bort mot Kinnekulle!

Kållandsös högsta punkt om drygt 75 möh återfinns strax N om Otterstads fotbollsplan.

Siggesten (1.7 x 0.6 m) heter den resta stenen vid avtagsvägen ned mot Sunderby från Läckövägen, öster om avtagsvägen till Spiken. Och i Spiken finns fisk-rökeri. Det har hänt att fiskare medtagit passagerare till Lurö, som ligger mitt i Vänern på Värmlandssidan en landmil N om Läckö. Runt 1145 fanns där nog cisterciensmunkar från Alvastra ett tag, innan man flyttade via Lugnås till Varnhem. Utgrävningar av ruinkullen har säkerställt att där legat en kyrka i alla fall.

Med båten Magnus Gabriel kan man sommartid göra turer från Läckö Slott bland Ekens Skärgårds 120 öar bl.a. till Navens Fyr och Blankesunds Holmarna.

En stig leder från Läckös båthamn runt klipporna till en vik, och åter till Läckö Camping via en grusväg. På ett litet, flackt grund i hamninloppet fanns till 1997 en semafor.

Åker man tillbaka till Kålland, finner man STRÖ socken nordväst om Sunnersberg: Strö socken nämndes först 1344. Kyrkans långhus är från 1100-talet. Valven slogs på 1400-talet. Nils Håkansson från Vadstenaskolan har målat bl.a. Treenigheten som tre ansikten i ett, och S:t Stefan (jfr Ysane k:a). Altarfönstret har fyrpassformig yttre omfattning. På utsidan ses Mikael väga själar på stenrelief, jämte Nattvarden. Inne finns Bengt Oxenstiernas kor. En runsten är inmurad i kyrkan.

Socknens först nämnda gård är Sträte 1396 18/6, följd av Gunnathorp 1406. Stola nämndes först 1449 6/10 "j Stoordha", men gården har medeltida anor. Simon Pedersson ägde den vid 1100-talets början. Aron Bengtsson ägde den vid 1400-talets mitt; 1480 nämns här Peder Larsson. En Ekebladsläkt utgick härifrån vid mitten av 1500-talet. Nuvarande huvudbyggnad i två våningar byggdes 1713-19; säteritak av koppar; 4 flyglar av trä; 800-årig ek; minneslund med diktsten och 8 stoder.

1454 nämndes först Falun (Falem under Lindholmen); själva Lindholmen har ägts av Ture Jönsson Tre Kronor, Bengt Oxenstierna och Claes Ekeblad. Brann 1792. Om ruinen skrivs: 33 x 30 m; metertjocka, 5 m höga murar av grå- och sandsten. Fönsterinfattningar av tegel. Runda hörntorn i NO och NV. "Lindholmz Spetal" nämndes 1514. En spång leder ut till Smedjeön, i vars park finns många ruiner bl.a. av bastun.

(Fornminnesområdet Stenhusbackens äldsta lämning är en hällkista).

Åt sydväst ligger RACKEBY, först nämnd 1299. Johannes var kyrkoherde här 1340; socknen nämndes först 1358 20/7; Jöns var kyrkoherde 1444. 1452 skänkte Nicolaus Laurentii Hundzala gård till Gudhems nunnekloster, på vilket han dog 1467!?

Troll rev ned om natten vad som byggdes upp på dagen på den första kyrkplatsen på en stenig åker. Rackeby kyrka var tornlös på 1100-talet. Äldsta delen av byggnaden är långhusets västra sektion, där det finns två inmurade stavkorshällar. Kyrkan var försedd med en sandstens-absid, som hade två ljusöppningar - byggdes om 1699. Sockelstenar från absiden är uppställda i en rundel motsvarande 2/3 av absidens omkrets, invid kyrkogårdsmuren NV om kyrkan. Det kraftiga tornet är senmedeltida. På 1400-talet, när valven slogs, murade man på med tegel på stenmurarna för att öka takhöjden.

Medeltida gravstenar med stavkors ingår i en veritabel stensamling utanför sockenmagasinet (6 x 8 m; 4 m högt). På kyrkogården finns en runsten av gnejs: "Uthakrimu : sati : sin : thqnsi : ift : Qskil : sun". Fot och nod till nattvardskalken är från 1500-talet; fragment finns av 1640-talsmålningar: grova mönster i gult, svart och rött. 1913 gjordes en bruksbalja av läktarbröstet, och av plafondvirket gjordes byggnadsställningar.

Socknens äldsta gård är kanske Jarle Hus, grundlagt under andra hälften av 1200-talet. Borgområdet är 1.500 kvadratmeter; ringmuren är 3 m tjock; 65 x 24 m. Vallgrav runt om. Brann på 1400-talet. En stig leder dit från P-plats i stugområde N om Rackeby k:a nära Järnesundet - borgruinen ligger i dramatisk natur.

År 1334 erhöll Gudhems OSB-Cist.nunnor Rackeby Storegård, vilken låg omedelbart N om kyrkan. En stensatt källare är bevarad jämte uppstickande stenar vid ladugård. Nunnorna kom kanske hit 1340, och var kvar till åtminstone 1359. De fanns här en kort tid parallellt med OSB-Cist.nunnorna på Årnäs från 1357. Storegården var senare en samling ålderdomliga byggnader, vilka blivit väl dokumenterade.

År 1347 nämndes först "Deiuberghe"; ägdes 1480 av Magnus Lamb. Nuv. huvudbyggnad uppfördes 1833 av Edvard Nonnen av liggande timmer; 24 x 10.5 m.

Stensholmen hette 1396 18/6 Stensthorp; ägdes under 1300-talets senare del av riksrådet Sten Stensson Bielke, som blev lekbroder i birgittaorden i Vadstena. Det stora stenslottet brann 1805. Grundmurarna, källare (12 x 7 m; har välvd port) och underjordiskt häkte kvar i nuv. huvudbyggnad från 1865.

Allmänt om Rackeby: Åtminstone 6 medeltida gårdar finns i övrigt dokumenterade mellan 1417 och 1546. Kung Rackes Sten av gråsten står ett stycke N om Storegården på östsidan om vägen mot Järnesund - 1.25 x 0.55 x 0.45 m; har triangulär genomskärning. Fornminne n:r 71 är en runsten: "Asi : sati . stin . pasi . ut . halftan : sun sin". Vid Kategården har guldfynd gjorts (n:r 83). En bygdens son: Soldat Jonas Ehn uppgav själv att han hade fötts i Rackeby 1789 6/6, och så står i soldatrullor och kyrkböcker i Böne, Utvängstorp och N. Åsarp - men han saknas i Rackeby pastorats födelseböcker...

Åt sydväst ligger SKALUNDA: "Skalandä bo" nämndes först vid 1200-talets slut; socknen 1397. Endast kyrkans långhus är ursprungligt - från sent 1000-tal; kallas en "systerkyrka till Häggesled". Har en "normandisk sydportal"; västportalen i långhuset kallas Dalbodörren. Man har daterat virke i kyrkan till att trädet hade börjat växa 1083 och det fälldes 1289. Nicolai Haquini Pictoris de Wastenis fullbordade år 1466 målningen av bl.a. apostlar i korvalven. På kyrkogården finns två runstenar.

"Glömsrydh" är socknens först nämnda gård (1397), och där finns 10 gravhögar. Den största är 10 m i diam.

Hindens Rev är c:a 7 km långt, skjuter ut åt NV från Kålland, 25 - 100 m brett, och har sin fortsättning i Dalsland vid Hjortens Udde. Vid revets bas på södersidan ligger Svalnäsbadets kilometerlånga badsandstrand.

Skalunda Högen åstadkoms exakt på året 697! (enligt massmedia) - den är Västergötlands största; 60 m i diam. Här låg gamla byns Tåå. 10 m åt NO står en sjustenad domarring , 8 m i diam. Kung Skjolms hög är lite mindre; 25 m i diam; 2.5 m hög; har en källargrop i VNV; ligger vid ångkvarnen öster om kyrkan. Fornminne n:r 30 är ett "Borgområde".

Åt sydväst ligger SÖNE, först nämnd 1291. Kyrkans kor och långhus uppfördes före 1150 i skånsk kvaderteknik. Valvmålningarna utförda vid sent 1400-tal av Nils Håkansson. Kormålningar från 1200-talets slut. I koret finns också en arkadfris med figurer. Ovanpå koret fanns munkkammaren! Sydportal i långhuset vackert skulpterad. Stentornet är yngre än byggnaden i övrigt. Kopia har tillverkats efter sandstensfunt av Othelric-modell med biskopar, krigare och odjur.

Fyra medeltida gårdar finns dokumenterade; först nämndes "in Kil", 1250. Domarringen Jättadansen, n:r 44, har 9 liggande stenar; 16-17 m i diam. En åttakantig väderkvarn, troligen byggd på 1860-talet, med rörlig huv, har flyttats till Söne socken.

Åt sydost ligger ÖRSLÖSA; år 1290 var Ragnerus socknens förste kände präst. Den medeltida kyrkan hade torn, långhus och rakt avslutet kor - omgestaltades år 1800; tornets västgavel är den ursprungliga. På nordsidan finns det Kaggska Gravkoret från 1700-talet, med lökformad spira.

Socknens först nämnda gårdar (år 1291) är Källstorp (Kyätilsthorp) och "de Munslundum", och 50 m NV om sistnämnda gårdens huvudbyggnad finns i beteshagen grunden av en kyrka! 1257 nämndes först Tubbathorp; 1398 4/4 Sjöbol (Syobolit) samt 1541 "Etterom". Fornminne n:r 33 är Kaggesten, 1.6 m hög.

En smalspårig järnväg ledde från Lidköping via Örslösa till Tun, till slutet av 1930-talet.

Västerut ligger NORRA KEDUM: Simon var Rector Ecclesiae Kythem 1290. Socknen nämndes först 1386 16/8, och 1387 17/6 skrevs Fiske kithem. Präst-stom var Marbogården 1290-1339 (?); nämnd igen 1576.

Den tornlösa gråstenskyrkan är från 1200-talet; byggdes om 1687.

Socknens i övrigt äldsta gård är Eke ("Ääk" 1386 16/8). Habbarebacken är ett gravfält vid Storegården. Vid Nordanåkers huvudbyggnad står en minnessten av granit, 2.2 m hög "Soli Deo Gloria Nordanåker Den 7/6 år 1777 F.H.G." Stenklotet är senare pålagt.

Åt sydväst ligger TRANUM (skrevs Traneem 1385 22/1; socknen först nämnd 1475). 1 km Ö om nya kyrkan låg den medeltida (från 1200-talet), 20 x 9 m stor. Hade rakt avslutat kor. Revs 1873. Ett 6 m högt furukors har rests på platsen. Nya kyrkan i Tranum byggdes 1874 på en flack höjd. Altaruppsatsen från tidigt 1700-tal är överförd från gamla kyrkan. Hösten 1992 invigdes högtidligen ett piano i kyrkan. Socknens enda medeltida gård är Boberg, först nämnd 1475.

Åt nordväst ligger TÅDENE: 1335 var Siggo kyrkoherde här. Algot Krumme "de Thoddene" ägde Storeberg - 1339 testamenterade han ett boställe till Siggo. År 1440 var Hans pastor här - Thorstensonska släktens stamfar. Sonen Sven Hansson i "Todene" nämndes 1450.

Enligt Algot Krummes testamente skulle sonen Nicolaus få Algots svärd och dart med skida och gehäng. Medarvingen Kristina skulle få hans bruna gångare, och dottern Ingrid hans nya gryta. Denna gård är alltså socknens först nämnda - Storeberg alias Tådene Storegård.

1100-talskyrkan låg intill Storeberg. I en del av ruinen finns nu gårdsmuseum. Bondes Gravkapell står kvar. Här fanns en norsk rektangulär funt från 1200-talet. Triumfkrucifix och madonna tillverkades i Norge under 1200-talets andra del. (En annan gammal kyrka påstås ligga 40 m NV om nuvarande?). Nya Tådene k:a byggdes 1878 med tvärskepp, och med trappgavlar på tornet.

Åt sydväst ligger FRIEL: Ecclesie In Fröial nämndes först 1305. Sockennamnets nuvarande stavning förekom först 1685. Friel kommer av fruktbarhetsgudinnan Fröja, plus Al, som betyder tempel: orten förmodas ha varit helgad åt henne och ha ägt en av hennes heliga platser, se S:ta Helena.

Kyrkan har en del medeltida murar bevarade, liksom 1100-talsfunten; altarskåp med träskulpturer från 1400-talet; granittornet i väst byggdes 1884. Här finns en målning av Regina Kylberg; ett dopaltare med Thorvaldsens Kristus. Interiören är ett verk av år 1938.

Socknens enda medeltida gård verkar vara Digrid ("i Digrene" 1430 12/3). 500 m NNV om Digrid-Två, på bergskrönet, finns en källa i en klyfta om 2 x 2 m; 1 m djup.

Frielsberg nämndes först 1712. Nuvarande byggnader är från runt 1930.

"På Bruareberget har en brudfärd sjunkit och blosshållarna ha förvandlats till ett par bautastenar, Brudstenarna, nu inlagda i en mur vid landsvägen".

Åt sydväst ligger JAS-planens hemsocken TUN, först nämnd 1339 då kyrkoherden Haldorus "de Thuni" var med i Algot de Thoddenes testamente. 1404 omnämndes en kyrkoherde i "Twn". Rester av 1100-talskyrkan ingår i nuvarande. Man har sparat en slutsten från 1275 med rosett-skulptur. Från 1400-talet är krucifixet och ett manligt helgon. År 1846 byggdes en "gotisk" kyrka med rakt kor. En runstensskärva förvaras i vapenhuset. Intill kyrkan ligger en 5 m hög gravhög, 30 m i diam., och 25 m NV om kyrkan finns en borgs vallgravar.

1392 19/3 nämndes först Såtenäs; dess förste ägare Harald Lake skrev ett testamente 1433. Hovförgyllaren Laurentius Kylberg köpte Såtenäs 1795 - ättlingarna är kända målare såsom Carl Kylberg, som man i Hjo vill bygga ett museum åt, och Regina Kylberg, gift med Tuns kyrkoherde men med bibehållet flicknamn. På Skara Länsbibliotek finns hennes illustrerade resedagbok. Kylbergs Kulle, fornminne n:r 31, ligger på flygfältet; 20 m i diam.; 1.8 m hög.

Silvii Skola startades 1/12 1763, bekostad av Tuns kyrkoherde Jonas Silvius. Vid Gammalstorp, vars nuvarande huvudbyggnad är från 1773, finns stensättningar.

Stenkullen är ett ofta avfotat bronsåldersröse, från 1500-500 f.Kr. Uppges vara 60 eller 100 m i diam.; 7 m högt. Strax åt NO ligger en källa, 2 x 2 m. N:r 21 kallas Vikingahagen; n:r 27 Såtes Grav med ett stenbord 2.3 x 1.15 m; N:r 28 är en hälsobrunn.

Längst västerut i Lidköpings kommun, bortom Tun, ligger KARABY, som 1397 först nämndes (Karlaby). Den medeltida tornlösa kyrkans mur är i viss mån sparad i nuv. byggnad. Kyrkan blev "romansk" 1882; brann 1919. Nytt västtorn byggdes. Kyrkan äger en målning av Regina Kylberg. Inom socknen ligger allmänningen "Kili" först nämnd 1325. Tre medeltida gårdar är dokumenterade.

Åker man åt nordost längs väg 44, kommer man till LAVAD: (skrevs 1397 Lawadh; socknen först nämnd 1430 13/2). Den medeltida kyrkan var liten, tornlös och hade rakt avslutet kor. Vid tidigt 1700-tal ombyggdes kyrkan; en rest av en portal finns i norr. På altaret står ett kopparkrucifix från 1600-talet.

1430 13/2 nämndes först Bothorp; 1462 18/10 Almundatorp och Orrawellä.

Har man för avsikt att besöka kommunens alla kyrkor måste man , efter Lavad, köra åt söder, öster och norr för att nå HÄGGESLED: (skrevs 1363 7/4 Heggislefh). 200 m Ö om nuv. k:a låg den gamla från sent 1000-tal; tornlös; hade sicksack-ornamenterade rundbågar; liknade visst Skalunda k:a? Harald tillverkade dess funt på 1100-talet. Revs 1868.

Nya kyrkan är från 1870 men benämns "romansk"; har ett kraftigt västtorn där en medeltida klocka hänger. Från g:la k:an kommer konserverade 1200-talsskulpturer såsom Kalvariegruppen med Maria och Johannes. Här finns en madonna från 1400-talet; kalk från 1494; år 1500 avbildades evangelisten Johannes kokad i en gryta. På kyrkogården finns en runsten, och kung Hägges korsprydda gravmonument (1100-tal?).

1579 25/2 nämndes Häggelseds-Torp - socknens först dokumenterade gård. Socknen har ovanligt många domarringar!

Kvarnkullen, nära gården Häggesled-Fem-Tre, är 15 m i diam.; 1.5 m hög; har djup gång till en mittgrop.

400 m SV om kyrkan finns röset Odensberget.

Åt nordost ligger GILLSTAD: Socknen först nämnd 1413 "Gelastadha"; stommen 1540. Från 1100-talskyrkan återstår bara en portal. En madonna från 1200-talet är bevarad. 1702 rasade delar av stenmuren. Dessa ersattes av knuttimrade väggar - en yttre av ek och en inre av furu, med så brett mellanrum att man kan gå mellan väggarna. 1924-25 renoverades långhuset; "har 16-1700-tals interiör".

1413 nämndes först Sörby (Sudherby). På dess ägor på gränsen till Järpås, på ett skogsklätt berg, har en kyrka legat - påstås det.

Åt nordost, en bit in på vägen mot Örslösa, finner man VÄLA: "Välinis" socken nämndes först 1418 21/9. I botten en medeltida kyrka; tornlös, med timrat vapenhus. Ombyggdes 1688; fick valmat tak.

Den först dokumenterade gården är Öråsen ("Orreåszenn" 1567).

Längs vägen som nyss beskrivits kan man ta av åt V mot Hägnan, men innan Hägnan tar man av till höger: efter 500 m finns ett förmodat fornminne. Två trapetsoida hällar 1 x 2.3 resp. 0.8 x 2.6 m. Och två rektangulära hällar 2.4 x 4 resp 4.1 x 2.6 m.

Fornminne n:r 1 är en domarring, 8 m i diam. med 4-5 stenar. N:r 2 är Höge Backe med 44 stensättningar och 1 niostenad domarring, 8 m i diam.

Åker man vidare åt nordost, och tar av mot sydost, passerar man Roo, först nämnd 1550, i MELLBY socken: Vid slutet av 1200-talet nämndes först "Mädalby"; som socken nämnd först 1375 7/9. 1403-12 nämndes här prästen Michel.

Endast sakristian (från sen medeltid) återstår av den föregående Mellby kyrka, vilken i övrigt var från 1100-talet, och vars läge var 300 m N om nuv. k:a. Dess grå-och sandsten återanvändes till nya västtornet när central-kyrkan byggdes 1879 "SV om gamla kyrkogården". 1100-talsfunten är bevarad.

Äldsta dokumenterade gård är Siggetorp (Sigruthärthorp 1291), följd av "Hötighathorp" 1375 7/9. Äleberg hette Elffwaberga 1451. 1454 nämndes först Ragnatorp, och 1467 17/3 Arffuidztorp.

Ett stenkast rakt österut ligger KÅLLANDS-ÅSAKA, som 1404 skrevs "j Asakom"; socknen nämndes först 1440 23/11. 1200-talskyrkans kor och östra delen av långhuset var byggda av sandsten. Senare under medeltiden tillfogades sakristia och vapenhus. Efter en brand 1755 stod kyrkan öde. På 1780-talet byggdes en provisorisk kyrka av trä.

År 1868 byggdes Kållands-Åsakas tegelkyrka. 1948 framtogs målningar utförda på kryssvalvet, slaget på 1400-talet. Bevarade är den av Harald tillverkade 1100-talsfunten; triumfkrucifix från tidigt 1200-tal; en 1400-tals påve!; en senmedeltida Madonna, samt en kalk med ingraverad apostel från 1450.

På runstenen, på vilken ristaren själv är avbildad, står: "Urthi och Thurum reste denna sten efter Ari, en mycket god kämpe". Tre medeltida gårdar finns dokumenterade: 1.Lowene 1351, i nutid känd för dörrtillverkning. 2.1397 21/1 Quädheem. 3.Aspelunda 1440 23/11.

En mil åt SSV ligger JÄRPÅS: 1387 20/3 skrevs "in Jarpaas"; 1404 nämndes först socknen, samma år som Törnig var kyrkoherde här. 1100-talskyrkan, riven runt 1803, låg där den nya ligger.

Nya kyrkan byggdes 1803; 1806 tillfogades tornet. Koret i två våningar är från 1870-talet. Golvet består av gamla gravhällar. En runsten finns inmurad. Man har bevarat en mässhake i svart sammet med silverkors, tillverkad 1789. En offerkälla ligger nedanför kyrkbacken vid vägen Ö om kyrkan - en halvmåneformig damm, 15 x 6 m.

18 m SV om gården Simbos boningshus står Simbostenen - 3.6 x 1.3 x 0.5 m, och 200 m från gården finns i skogen en varggrop.

Åtta medeltida gårdar finns i Järpås - äldst är Stora Dumö (1343 "min gardher Dumba"; "Litla Dwmbo" nämndes först i juli 1461); yngst är Stora och Lilla "Monckaboda" 1541/46: vid Munkebo finns en jättegryta (åk vägen från Järpås mot Häggesled).

Inom nuvarande Järpås socken finns två avdankade socknar: 1.HÖRA (skrevs 1430 9/8 Hyrene Sokn), som var egen socken till 1889 med egen präst-stom. En minnessten, inhägnad med kedja, finns 15 m från stensatt jordkällare med stenvalv. Beslag från portstolparna ingår i monumentet: "Här stod Höra Kyrka till år 1802. Stenen rest av Orreslätts Gille 1957"

2.VEDUM (1419 skrevs Widhema Sokn), som var egen socken till 1890. Minnessten med kedja runt står 80 m från uthus i hagmark på bergknalle: "Här stod under medeltiden Vedums Kyrka. Stenen restes av Orreslätts Gille 1940".

Åt sydost ligger UVERED: 1298 nämndes först "jn Offrud", och 1330-34 "Ofruth". 200 m N om nya kyrkan låg den gamla från tidigt 1300-tal, vilken brändes av danskarna 1612. En träkyrka stod här 1647-1840; nuv. k:a är från 1840. Två medeltida gårdar är dokumenterade: 1404 Diupadal, och 1431 4/7 Holabäk.

Åt nordost ligger HÄRJEVAD: 1397 15/2 skrevs "j Hariowath". Den äldsta kyrkan låg 1 km V om nya, vid Lidan, och var från 1100-talet. Man har bevarat en 1100-talsfunt som i relief visar en kentaur-strid, liksom en mässhake av sidenbrokad från 1500-talets början.

1604 byggdes den träkyrka, som sedan 1921 står vid Skara Länsmuseum i fornparken; 13 x 7 m. Härjevads gamla kyrkplats omgärdas av en stenmur, 45 x 30 m.

Härjevads nya k:a byggdes 1915 av granit. Inmurad i östtornet, 7.3 m över marken, strax under taket, finns en gravsten av kalksten med hjulkors, 2 x 0.5 m. Kung Arnes Hög, 20 m i diam. ligger intill Källargropen, Skattegården, Härjevad.

Åt nordost ligger SALEBY: Jonas Dionysius är en hypotetisk präst här, vars namn jämte årtalet 1228 står på den mindre kyrkklockan. 1290 var Bero kyrkoherde "de Salaby".

I 1100-talskyrkan var tornet den äldsta delen. Kyrkan ombyggdes 1770, och revs 1893. I en stapel på kyrkogården hänger nu Sveriges äldsta exakt daterade lillklocka, som nyss blivit nämnd, på vilken står i runskrift: "Då jag var gjord då var ett tusen två hundra tjugu vintrar och åtta från Guds börd. AGLA. Hell dig Maria full med nåd". AGLA har tolkats som Attáh Gibbór Leolám Adonáj. S:t Dionysius' dag var 9/10, så om det vore han som åsyftades av inskriptionen, så firades säkert denna dag särskilt i trakten, jämför Dönstorp/ Skarstad i Vara kommun.

Saleby nya kyrka är från 1893; av huggen sandsten. Har tresidigt kor; brett tvärskepp. Tre liljestenar finns - en i koret, en utanför på korets sydsida, och en utanför norr om vapenhuset. Salebyklockan är äldst (1228); näst äldst är en i Burseryds k:a (1238), och på tredje plats hade Sparlösa kommit (1252) om inte blixten 1730 hade smält ned den klockan.

Ett gravmonument från 1100-talet finns, med korsgavlar. Tio medeltida gårdar är dokumenterade mellan 1347 och 1541. Två av dem (Synnerål, "de Sundraal" 1357 29/11; resp "Ffriggeracker" 1541) tros vara utflyttningar från Falbygden, där samma namn förekommer (gäller även Lovene i Kållands-Åsaka och Billsholmen i Eling, för att inte tala om själva Saleby). 1564 nämndes biskopskvarnen Resuelle Quärn, jämför N. Härene nedan.

Från "Tafflebergh"(först nämnt 1465 15/1) leder en 4 km lång kyrkstig till Saleby. Vid Tjustorp leder vägen rakt över en gammal kyrkogård; dess kapell stod vid Tjustorpsbro, Ö om Jungån, V om vägen.

150 m NV om Salebys fotbollsplan ligger Korshögen. Där finns 4 stensättningar och en offersten med en urholkning. Kristinedal är ett "industriminne i Flians dalgång på Salebyslätten"; här finns nu försäljning av tyger, samt vaddtillverkning.

En känd sockenprofil: C-G Almqvist var en berömd väckelsepräst i Saleby. En av hans konfirmander, Sven Borell, född i Jungs socken, tog så djupt intryck av honom, att han själv valde prästbanan. Han gifte sig med Almqvists dotter; tjänstgjorde först i Skarstad och Ryda; blev komminister i Vårkumla, och sedan kyrkoherde i Kinneved.

I Saleby socken har LANNA integrerats; skrevs 1380 12/2 "j Landhom"; socknen nämndes först 1464 27/10; präst-stom 1541. Kyrkan (på ödekyrkogården vid Skattegården) var de facto en stavkyrka. Kyrkrummet var 10 x 10 m; koret åt öster 4 x 4 m. Grunden är markerad på marken. Funten finns i Lidköping. En ornamenterad sten har här påträffats, och vid grävning av en silogrund hittades 3 eller 4 skelett. Kyrkogårdsmuren har en omkrets på 150 m. Vid restaureringen hittades en handgjord spik liksom två hällar. Klockstapelns lämning är 10 x 6 m. "Här låg under medeltiden Landa Kyrka. Vårda och akta platsen. Stenen restes då platsen iståndsattes år 1955". Lannas medeltida gård var Storegården, först nämnd 1389 13/5.

Nordväst om Saleby ligger TRÄSSBERG, vars kyrka först nämndes 1360 12/1 (Thresbergha) i och med en donation till den. På samma plats där den nya kyrkan ligger, låg föregångaren från 1000-eller 1100-talet. Dess medeltida funt och rökelsekar av malm, liksom dess orgel från 1787, är bevarade. Kyrkan revs 1849, och nya byggdes 1857.

"Thorp"(1344) och tre andra medeltida gårdar är dokumenterade.

I socknen har RYCKA integrerats; 1350 skrevs "prope Rytiär"; "Röttie" socken 1435 8/10; "Rycka Kirkioby 1458 477; präst-stom 1541. Lannaån rinner västerut och separerar Rycka gård (södersidan) från Rycka Ödekyrka och Stom (nordsidan) vid Skattegården. (Vägen Saleby-Trässberg stryker förbi Ö om Skattegården). Efter kyrkan har 3 sockelstenar, en hörnsten med avfasade kanter, 18 kvadersandstenblock, 4 bitar av ett kopplat fönster samt 2 spetsbågiga fönsterinfattningar hittats. Även funtens sandstenscuppa från 1100-talet finns kvar, 68 cm i diam.; 20 x 16 cm; står på jorden i Stommen. Skelettfynd gjordes 1960.

15 m SO om Ödekyrkan ligger en damm. Väster om Ödekyrkan gör Lannaån en krök åt norr innan den förenas med Lidan västerut, och vid denna å-krök ligger Rollshögarna: 225 x 50 m; 10 m hög, resp. 60 x 30 m; 10 m hög.

Åt ostnordost ligger NORRA HÄRENE: (skrevs "j Härini" 1386 24/6. Det året nämndes prästen Thorbiörn i "Haerine". Petrus var kyrkoherde 1417 - han vittnade om biskop Brynolfs underverk under kanoniseringsförhandlingarna. I hela Lidköpings kommun är det bara Nicolaikyrkan i Lidköping och N. Härene k:a som bär personnamn - här nämligen: prinsessan "Sofia Magdalena Kyrka".

I dagens k:a ingår rester i södra långhusmuren efter 1100-talsbyggnaden. Från 1150 är funten med reliefer. Från år 1200 är portalen "smyckad med liljesten". Kalvariegruppen är medeltida. Många träskulpturer har funnits i kyrkan, och dess S:ta Helena kan man extrapolera var tillverkad runt år 1500, om den ingick i ett skåp lika de bevarade i t.ex. Önum och Rudskoga. Hon har slarvats bort av Skara Länsmuseum!

300 m NV om kyrkan finns Tallen (fornminne n:r 2) i högra vägdiket: Vid danskarnas anfall 1611 klättrade kyrkoherden här upp i denna tall för att spana, men han ramlade ned och fördärvade sig. Tallens krona är 17 m i diam.. Stammen 1 m över marken är 3.5 m i omkrets. Två meter över marken delar stammen sig i 10 kraftiga grenar.

Åtta medeltida gårdar finns dokumenterade. Äldst är Skofteby ("Skoptaby" 1372 3/2) - gården ingick i en bytesaffär det året, och ägaren Jon Bürgersson nämndes. Skaras biskop Anders Forssenius (+1788), se Forshem i Götene kommun, ägde gården på 1700-talet. Han överlät den på en son, som rev SKOFTEBY kyrka år 1783. Den hade stått öde sedan 1776. Den var byggd på 1000-talet; var 15 x 10 m. Kyrkokistan, 1.5 x 1 x 0.6 m, med "IHS" påskrivet, förvaras på vinden "in Bastlundom" (har använts som mjölbinge). Altarskivan av kalk låg sedan länge som trappsten vid huvudentrén till gården. Nattvardskalk och silverkanna finns nu i N. Härene. Gravstenar brukade stå lutade mot en ek på Skofteby kyrkplats. 1943 gjordes monumentet efter kyrkan, vari altarskivan ingår, omfattande även ett ekkors. (Altaret uppges annars vara i N. Härene k:a).

Från vattenkällan vid Skofteby togs dricksvatten till oceangående fartyg. Tankbåtar transporterade vattnet till Göteborgs Hamn på åar och via Göta Kanal. Strax innan Måns Bengtsson Natt & Dag gjorde kål på Engelbrekt (4/5 1436) hade han en natt stuckit in en lapp i nyckelhålet till Skofteby kyrka, på vilken var skrivet att han gav sig till Satan om mordet på Engelbrekt lyckades. Sedermera spökar Måns på Skofteby!

Den yngsta i N. Härenes äldsta grupp av gårdar är "Brones" (1506 9/7): här finns 6 gravhögar. Frun på Bronäs gömde sina kopparkärl i Koppardammen för att inte danskarna skulle ta dem på 1560-talet.

Förutom Skofteby socken, har också RESVILLE integrerats i N. Härene: 1330 skrevs "Redhiswelli"; socknen nämnd 1566. Kyrkan var 14 x 6.5 m; kyrkogården 50 x 30 m. Den låg på åskrönet strax NÖ om Flians forsar.

I Resville finns att beskåda en gammal bro över Flian (45 m lång; 1.6 m bred; 3 brospann), som 1861 beträddes av en monark; kvarnar; laxtrappa; en möjlig skans på södra stranden. En vattenkvarn i 2.5 våningar har turbindrivna kvarnstenar. En timmerbod hitflyttades 1870 från N. Härene k:a, där den hade varit sockenmagasin. En liljesten finns inom Resvilles f.d. socken.

Åt öster ligger LINDÄRVA: (1344 skrevs "in Linnerui"; socknen nämndes först 1402). Kyrkan från 1100-talet av tuktad sten anses oförändrad. "Ett litet romanskt fönster sitter i norra muren". Sakristian är senmedeltida. Västtornet är kraftigt. Lillklockan har biskop Brynolfs pilgrimsmärke fastsatt (levde 1243-1317). Valv från 1400-talet är bemålade av Amund; restaurerade 1916: Tronande Kristus; S:t Mikael (som, bortsett från Maria, var den förste utanför Treenigheten att dyrkas i Norden efter kristendomens intåg, och han omnämns av 2 svenska och 5 danska runstenar).

På kyrkogården finns ett 1100-tals-gravmonument med ringkors. Kristus ses hålla en kalk och ett bröd i händerna på ena gaveln. På andra bär han knälång skjorta - står med utbredda armar.

Fyra medeltida gårdar är dokumenterade mellan 1402 och 1470.

300 m fågelvägen rakt Ö om kyrkan på nordsidan av en dunge vid traktorvägen ligger Tomta Källan, 7 x 1 m; blev en hälsokälla på 1800-talet: "Komminister Borg sände tjänstefolket att hämta vatten därifrån, men de tyckte vägen dit var för lång, så de hämtade vatten ur gårdsbrunnen i stället".

Inom socknen finns Brudasten - en brudskara skall här ha blivit förstenad!

Åt öster ligger HASSLÖSA: (1410 nämndes "Haslösa" först; socknen 1413). Gamla kyrkan var från 1100-talet; dess absid förstördes 1766. Fönsteröverstycket från absiden "visar Majestas Domini flankerad av två knäböjande adoranter"; "ljusöppningen är 14 cm" - finns i nya kyrkans vapenhus, där också "två figurkvadrar med djurmotiv" förvaras - dessa var dörröverliggare i g:la kyrkan.

Gamla kyrkan hade en tympanon med Kristus och reliefer, vilka har murats in i nya kyrkans tornkammare. 1100-talsfunten är kvar, liksom nattvardskalkens "gotiska" fot. 1766 byggdes kyrkan till, och träskulpturer anskaffades. Kyrkan revs 1893; grunden är markerad av sten 20 x 7 m. Kyrkogårdsmuren är kvar, liksom 3 stenkors, en stenkista och grindstolpar. 1943 restes minnesstenen 2 x 0.9 x 0.3 m över altarplatsen: "Platsen där du står är helig mark". Västtornets läge markeras av en annan sten, och en klockstapel är uppförd.

Nya kyrkan byggdes 1894 och ligger c:a 2 km Ö om gamla. Först nämnda gård i socknen är "Smidhtompta" 1428 13/1.

Brakelund (av Brudh - aka - lund = Brudåkningslunden) är ett fornminnesområde från 400-550 e.Kr med bl.a. 4 skeppsättningar, 10 domarringar och 4 bautastenar; ligger c:a 700 m V om Hasslösa k:a. Skeppsättningarna anses vara en förstenad brudefärd, och ett stort flyttblock i närheten kallas Bruarevagnen, i vilken bruden åkte. Bruarevagnen är av intresse som ett ev. minne av gudinnan Nerthus färd i vagn enligt Tacitus. (I socknens sydände ligger Hasslösa flygplats, som sträcker sig bortom kommungränsen).

Åt norr ligger SÄVARE: Säfwareds kyrka nämndes först 1361, och under den Katolska epoken var detta en egen socken. I och med reformationen, och efter Lidköpings grundläggning, blev Sävare ett annex till Lidköping - fram till 1677. 1677-1700 var Sävares förste egna efter-reformatoriska präst Joachimus Dimbodius, som från 1671 hade varit slottspastor hos M G de la Gardie.

Sävares gamla k:a var byggd av kvadersten; hade kraftigt västtorn; rakt avslutat kor. En funt med höga figurreliefer finns bevarad, tillverkad c:a 1175 av Othelric, vilken skadades när kyrkan nedbrändes 1649. En ängel pekar med den ena handen, och håller en bokrulle i den andra... Helgon avbildas också. Othelric gjorde väl även reliefen föreställande Abels och Kains offer. Kyrkan tillbyggdes och fick nytt torn 1783.

Nutidens kyrka i Sävare är en 6-kantig Langlet-dito från 1884.

1351 nämndes först "Fylsbäk", idag känt för badet och campingen; är en förort till Lidköping. 1361 nämnds först "Alabeck", och 1434 "Hyrda" - nu Helde. Namnet kommer av hirdhe, inte av Helena, som en del hävdar. Det rör sig nog om hird-boställen. Två Helde till finns: Gökhems Hälde nämndes först 1825 (Helde), och Götenes Helde nämndes först 1641 (Heilde, ett halvt mantal kyrkohemman - 1581, när gården allra först togs upp, hade den inget namn, men brukades av Benct Ericksson i "Göttene").

Vinninga är Sävares stationssamhälle vid f.d. smalspåret Skara-Lidköping. Här finns cementindustri.

Fornminne n:r 24 är platsen i en åker där ett skattefynd har gjorts.

Man korsar väg 184 och kommer till den sista socknen att nämna i Lidköpings kommun: HOVBY - idag mest känd för Lidköpings Flygplats. 1347 nämndes "Hoffby" först. Kyrkan är från 1100-talet - benämns nu en "gotisk salkyrka med trätorn i väst, ombyggd på 1700-talet". I nuv. långhusets västvägg finns en "romansk" portal. Sandstensfunten från 1100-talet är kvar, liksom gravmonumentet från samma tid med ringkors, 3 m SV om långhus. En relieftavla från 1600-talet föreställer S:t Göran & Draken & en knäböjande Prinsessa. Först dokumenterade gårdar är "Westby" 1347; "Skylmuthorp" 1360 4/7, och 1370 30/3 "Vidh ängh".

ÖSTBY medeltida socken är integrerad i Hovby: kyrkoherde nämndes här 1351; socknen nämndes först 1360 4/7. Östby k:a byggdes 1150; hade en absid; revs 1530. På marken har grunden, 16 x 8 m, markerats. Rest finns av bogårdsmuren. Klockstapelns grund är identifierad. Över altarplatsen restes 1957 en minnessten av grå Bohusgranit, NV om bostadshuset av Sörby Prästgård.

* * * * *

Varabygden