ORDINIS HELENIUM

del tre

ÅRTAL SOM ACKOMPANJERAR HELENAKULTEN: 

**ca.1200 f.Kr: Helena, Elene, dyrkades som mångudinna, och kulten förekom eventuellt bara på Peloponnesos och på Rhodos. Vissa påstår att Gudinna Helena dyrkades i Syrien, Libanon och Samarien, kanske under olika namn, såsom i Iran-Irak och norra Egypten. Kvinno- och blomnamnet Helena fanns alltså långt före Grekland. (Den svenska motsvarigheten till blomnamnet är 'krissla').

**ca.800 f.Kr: Det fanns Helenatempel i Therapnae/Peloponnesos, på Rhodos och i Tyros, samt en lund av Helenas heliga träd Platan på Peloponnesos. (När Homeros diktar om Helena, ser han henne inte som gudinna utan som rent mänsklig, och han beskriver aldrig hennes utseende).

**721 f.Kr hade Samarien tömts på sin judiska befolkning, och fem stammar från Iraktrakten inflyttade, medförande sin Gudinnekult vilken har förknippats med namnet Helena i efterhand.

**598-520 f.Kr: Hebréerna lärde sig av Irans och Iraks urreligioner ting som de införlivade i sin egen religion, och så uppstod den personifierade, kvinnliga Visheten i Ordspråksboken. Hon har senare identifierats med Helena.

**ca.300 f.Kr: En bild av Helena stående bredvid Menelaos framställdes.

**27-30 e.Kr, före: En av Johannes Döpares lärjungar hette Helena, den enda kvinnliga. En syster till Jesus påstås inom östkyrkan ha hetat Helena.

**63, före: Simon Magus och hans Helena av Tyros var Paulus' samtida.

**100-talet: De gnostiska skrifterna ExPsych och Bronté nämner Helena såsom Guds Första Tanke med utgångspunkt i Ordspråksboken.

**235, före: Hippolytos tros ha författat en antignostisk text vari omnämnes Simon Magus och Helena av Tyros; det kan dock vara så att detta par aldrig har existerat, utan att de skapades till att bli kyrkans hatobjekt, såsom senare Faust skapades.

**400-500, mellan: En mosaik beskrivande Helenas Återkomst Till Grekland skapades, vilken sedan 1200-talet utgör golvet i katedralen i Pesavo i Italien.

**800-talet: Kulten och fablerna kring kejsarmodern Helena skapades.

**~1083 drottning Helena, som falskeligen nämns som ägare av Axewalla Hus (vilket bevisligen icke existerade förrän 1277) och som säkerligen var en from dam från Skövde, brände ned avgudatemplet i upsala.

** 1102 föddes vår Sankta Helena (eller: i oktober 1101?).

** 1104 skapade påve Paschalis II Lunds ärkestift, vilket Västergötland löd under.

** 1108, 15/2, blev hela Sverige helt kristnat (enligt OFM). (Götaland hade varit kristnat sedan 1072).

**1117 gifte sig Helena med riddaren Bengt (enligt ett skådespel. Sveriges förste dokumenterade Benedictus, en kyrkans man i Lund, avled 20/2 ~1150; den andre var biskop Benedictus av Skara som dokumenterades när han valdes 1170).

**1120 fanns det 6 stift i landet: Eskilstuna, Linköping, Sigtuna, Skara, Strängnäs and Västerås.

**1123 Sigurd Jorsalafar, Norges kung, plågade inte bara Palestina med korståg utan även Småland.

**1123 invigdes Lundadomens krypta och högaltare.

**1124 fullbordades ockupationen av Palestina, möjliggörande pilgrimsfärder dit.

**1125 invigdes Tibirke kirke i Själland, uppförd invid en källa som ännu 1935 gick att identifiera.

**1125 +/- 10 år: Västgötska byggmästare uppförde långhus, absid och tornkammare till Kumlaby k:a.

**1126 hade byggandet av stenkatedralen i Skara börjat, ersättande föregångaren av trä. Dess krypta existerade 1064  -  den förstördes 1250, men är delvis rekonstruerad i nutid.

**1130 byggde Helena Våmbs kyrka, ersättande ett hypotetiskt, minst 530 år äldre hednatempel i den stora byn Van eller Wam.

**1130 gjorde sig Västgötarna av med uplänningarnas motkung knaphövde. Enligt tradition ägde överfallet rum i Karleby/ Falbygden, där en gånggrift bär hans namn.

**1132 gifte sig tyvärr Helenas dotter, vars namn enligt Dunney var Cecilia, med den "förnäme" hedningen; makarna bodde på Västerby.

**1134 kung Magnus Nilsson, dotterson till kung Inge d.ä., stupade i slaget vid Fotevik.

**1135, 13/8: Hade denna inskription i väggputsen inte varit ett falsarium, så hade det varit troligt att Helena hade närvarat vid invigningen av Forsby k:a detta datum.

**1136 omvandlades tre semlor till stenar i Helenas händer.

**1137, 35 år gammal, blev Helena änka. Vid ungefär samma tid blev dottern nunna efter det att svärsonen hade likviderats.

**1138 grundade kung Sverker d.ä. upsaladomen. Hans släkt och parti var positivt inställda mot påven.

**1138-40 pågick Helenas pilgrimsresa. Hon seglade ut från den plats där 50 år senare Ystad grundlades. Hon mötte påve Innocentius II i Languedoc.

**1138 återetablerade Innocentius II Lunds ärkestift, vilket han hade lagt under Hamburg 5 år tidigare.

**1139 märktes staden Ystad ut på en karta på order av Roger II av Sicilien.

**1140, 1/8, blev Helena Sveriges allra första kvinnliga martyr, 38 år gammal, i närheten av Götene k:a. Under den följande tiden inträffade ett antal underverk, huvudsakligen vid hennes Grav och Tvagningssten. "Pilgrimer började strömma till kyrkan som kallades S.Elinae, och till kapellet vid en källa nära Källegården, som var helgat till detta helgons minne". Dunney har beräknat att rätt år för martyriet var 1147! "1140" nämndes av kyrkliga dokument från Skara och Linköpings stift vid tidigt 1400-tal. "1/8" nämndes redan av Brynolf år 1288. [Lagerbrings Sv.R.Histor 2 del s 147; 2 ggr av PE Lindskog 1812-16; Forssenius, Messenius och Vastovius].

** 1140: Man började omdana kyrkan i Skövde  -  om sant, skedde det innan den ens var färdigbyggd  -  till en centralhelgedom för regionen; de kyrkliga myndigheterna samlades i Skövde. Helenas Oratorium vid Våmbobäcken byggdes (och minst åtta andra stenkyrkor inom räckhåll). Skövde Helenakyrka påstås ha varit likadan som de ursprungliga stenkyrkorna i Linköping och Vreta (invigd 1289 av Magnus Ladislaus), vilket vore en konsekvens av det östgötska, påvevänliga stödet till Helenakulten. Skövde k:a var äldre än Vreta, och således modellerades Vreta efter den och inte vice versa. Skövde var "moder" till annexen: Forsby, Hagelberg, Hene, Kyrketorp, Ryd, Suntetorp, Sventorp and Våmb. 

**1145, 1/9, invigdes Lundadomen.

**1150-talet: Enligt nya "upptäckter" och "rön" vid 1970-talets början invigdes Medelplana k:a vid denna tid, och dess Helena- och Apolloniaaltare också.

**1150 . Forshems k:a (eller den k:a som ursprungligen ägde relieferna) blev avbildad på en stenrelief; altaret förseddes med en relik.

**1151 invigdes Skaradomen. En samtida avbildning av den existerar.

**1152 fördes kyrkan i Sverige närmare påven genom Linköpingssynoden.

**1155 regerade, enligt cisterciensorden, erik i Västergötland?

**1158: Karl Sverkersson, den store gynnaren av Helenakulten, hade blivit Östergötlands kung och godkändes av påven; 1161 hade han blivit hela Sveriges kung, 1164 betitlad kung av Öster- och Västergötland av påven; mördades på Visingsö av erik-klanen 12/4.1167.

**1159/60 lyckades man göra sig av med erik.

**1160-talet: 1.Helena vördades redan i Danmark (men egentligen finns inga bevis äldre än från 1430 på dansk Helenakult, då birgittinerna medförde den). 2.Guthorm Jarls dotter Helena namngavs efter S:ta Helena av Götene-Skövde. 3.De äldsta kända svenska dokumenten, frånsett runinskrifter, är från denna tid.

**1161, 4/2, kung Magnus Henriksen mördades  -  sondotterson till kung Inge d.ä.

**1163-65 vistades vår välsignade favoritpåve Alexander III i Sens under sin exil.

**1164, under första veckoslutet i augusti, invigdes Stephanus av Alvastra till Sveriges förste ärkebiskop i Sens/ Frankrike av påve Alexander III och Lunds ärkebiskop Eskil. 1167 tvingades Stephanus fly till Danmark; han besökte påven 1169; 1176 invigde han en kyrka på Botvids grav. (Sens var kristenhetens centrum på 1100-talet, men katedralen var inte färdigbyggd 1164  -  dess kor invigdes detta år).

**1164, under hösten, helgonförklarade och skrinlade Stephanus av Alvastra Helena på order av Alexander III  -  åtgärder som i hög grad gillades av kung Karl Sverkersson. I förstone var 31/7 Helenas festdag. Enligt ett troligare scenarium helgonförklarade Alexander III Helena redan under sommaren 1164 i Sens.

**1167, från, och framåt: Svenska kungabrev, donationshandlingar, kyrkliga och påvliga och andra dokument finns bevarade.

**1169 nämndes den förste till namnet kände Växjöbiskopen, Balduin från Danmark, efter att Alexander III hade återupprättat eller omorganiserat detta uråldriga stift med anor från ~980.

**1170-talet: Augustinklostret Aebelholt grundades i Själland (~1175), och det ägde kanske det område som Helene Kilde ligger på. När Tisvilde nämndes i skrift under det följande seklet hade dess namn ännu förbindelse med avguden Tyr och inte med Helena. (Klostret stängdes 1500, och tomten undersöktes på 1930-talet).

**1170 var Växjö stenkatedral färdigbyggd. En kyrka på platsen hade först uppförts av Una-, Suna- och Winaman på 980-talet, och sedan hade deras huvudreliker profeterat i kyrkan. (Innan 1021 gav kung Olof byarna Hov och Kronoberg till den planerade katedralen enligt Västgötalagen).

**1170 Sunniva, Helenas liturgiska syster, lades i ett silverskrin i Bergens katedral.

**1171 nämndes Guthorm Jarl sista gången skriftligen.

**1172  - (innan 1172)-  31/12, avled "Regina Elena" på Vreta Kloster, dotter till Sverker d.ä., änka efter Knud Magnusen, som var dottersonson till Inge d.ä.

**1190 Helena Guthormsdotter gifte sig med Esbern Snare, som var 33 år äldre än hon. De bodde på Saeby/Soeby.

**1191 nedlades reliker från två olika Helenor i altaret i Gumlösa k:a, som höll på att byggas. De kommer från Helena av Auxerre och Helena av Bruxelles.

**1191: Växjö stift slets loss från Lunds ärkestift och tvingades in under upsala dito.

**1200 föddes Helena, dotter till Sverker d.y., hon som blev ägare av gården Gum mellan Ödeshög och Alvastra.

**1204 Helena Guthormsdotters make Esbern Snare föll baklänges utför trapporna på Saeby och dog.

**1205 ingår i en oförenlig datering och uppkomsthistoria för Helene Grav och Steen vid Tisvildeleje, se #65.

**1219 besökte Snorre Sturlasen lagskrivaren Eskil i Västergötland.

**1220/21: kapitlet i Skara etablerades på order från Rom påstås det  -  annars låg Götakapitlet i Skövde, eller hur?

**1223 (eller strax efter) grundades Vårfrukapellet och dess prebenda i Linköping av Helena Guthormsdotter och hennes son Knud av Reval. Grundandet nämns i ett påvebrev från 1232. (Det finns ingenting kvar av deras tids Linköpingsdom över markytan)

**1234 tillät påven att antalet kyrkor i Sverige skulle minskas.

**1230-talet (tidigast) begrovs Helena Guthormsdotter i Linköpingsdomen, minst 70 år gammal  -  mormors mor till S:t Holmger, och farfars mor till Ingrid Svantopolksdotter... Bo Jonsson-Grip återfinns bland hennes ättlingar.

**1240-talet: Brynolf Algotsson föddes. Vid denna tid var Helenakulten i nedan i Västergötland. Tvagningsstenen var borttagen från Skövde av erikpartiet. Hos munkarna i Alvastra överlevde dock kulten, SDG.

**1240, ungefär, flyttade S:ta Helena till Själland, arg över att hennes kult övergivits i Sverige eller påverkad av kartusianmunkarnas böner på Asserbo, påstås det. Hon var ljus och härlig. Förklaring vilade över hennes åsyn, och hon bar gloria och diadem.

**1240-51 (inom denna period) avled Helena Sverkersdotter d.y. och begrovs i Alvastra kloster.

**1250 upptogs S:ta Helena i Strängnäs stifts kalendarium. Att Helenakulten föregick Brynolfs arbeten med henne står fullkomligt klart.

**1251 växte Helenakulten i Tibirke till sig kraftigt. Tack vare hennes källvatten botades många med ögonsjukdomar. Pontoppidan antog att Helenas heliga kropp hade ditförts från Skedevig (Skövde) under kung Abels tid (född efter 1214; kung 1250-52), och om det vore sant, hade den lämnat Sverige när biskop Brynolf var ett barn på några år. Var Pontoppidans påhitt välvilligt eller illasinnat? Både i Sverige och Danmark uppfann protestanterna mängder av katolska minnesmärken, "medeltida" monument och traditioner. Bevisligen(?) fanns Helenas kropp kvar i Västergötland till ett halvt sekel efter reformationen. Beträffande Helenakultens verkliga introduktion i Danmark, se år 1430.

**1255 (till 1530-talet) vördade Johanniterna i Eskilstuna Helena med sin allra högsta grad Duplex.

**1264 är ett alternativt föreslaget år för när "munkar stal Helenas kropp om natten från Skövde och förde den till Tibirke"; en dubblett för 1251 ovan, orsakad av författarens brist på exakthet när han 1764 refererade 500 år bakåt i tiden.

**1273 flyttade upsala till sin nuvarande position. 24/1 överfördes eriks lik dit.

**1281 upphöjde vår vördnadsvärde biskop Brynolf Elinsmässan. Han polerade upp och återaktualiserade hennes kult. När han skrev "...In Skodwe Um Aelinaer Maessu..." producerade han det äldsta skrivna dokument känt utanför Danmark vari Skövde och Helena nämns  -  det äldsta över huvudtaget, ty de danska beläggen är som kejsarens nya kläder.

**1282 nämndes Våmbs k:a första gången som Hvam.

**1286 nämndes Tisvilde första gången: Tiswillae; vaeld betyder vattenkälla.

**1288 skrev Brynolf sin liturgiska text till Helena efter att ha seglat från Alvastra till Vanäs udde  -  enligt vittnen under hans helgonförklaringsprocess 1417.

**1292 Una- Suna- and Winaman avbildades på Växjö kapitelvaxsigill.

**1292 skrev Nikolaus IV, påve 1288-92, ett brev som nämner bland andra helgon en Elene och en Helene. Detta var en diarieförteckning över utgående brev från Vatikanen. Denna Skövde-Helena utgör det äldsta beviset på hennes existens utanför Brynolfs texter.

**1298 Brynolf började bygga biskopsborgen Läckö (brann ned på 1470-talet).

**1299 Brynolf gav sitt morsarv i Våmb till Skaradomen.

**1314 (innan detta år) framställde munkar Skövde proto-stadssigill, som domineras av en äkta Helenabild. År 1314 hängde en vaxkopia av sigillet under ett dokument.

**1317, 6/2, avled Brynolf.

**1322-36 pågick Husabyfödde Peder Larssons biskopstid i Skara stift. Det finns personer i nutid som tror att han är upphovsman till Brynolfs Helenaofficium och annat.

**1335 använde kung Magnus Eriksson Helenadagen som datering av ett brev sänt från Lödöse till Riseberga kloster: "die beate Helene".

**1340 nämndes Magnus, curatus de Schödwi et canonicus Scharensis.

**1344 "Virgo Helena" inkluderades i den upsalienska reliksamlingen.

**1346 kung Magnus Eriksson och drottning Blanche inkluderade Helenas k:a i Skövde i sitt testamente. Detta var första gången Ecclesie Skodwi nämndes. Och Henrik Ludvigson, en upsalakanik, gjorde detsamma detta år.

**1350, för 31/7: Vadstena kloster beskrev Helenas martyrium.

**1350 Helena inkluderades i liturgien i dominikankalendariet i Åbo.

**1352 danska trupper eller pesten lade Våmbs k:a i ruiner; allt som inte var brännbart förblev dock stående.

**1356 skrevs "Ecclesie Sancte Helene in Skodwi" och "in parochia Skyth".

**1357 och -58 användes Helenas Dag till datering av dokument.

**1358 lade biskop Nikolaus från Kålland Helenas Dag, 31/7, till Skarakalendariet.

**1358 fanns det ett Skövde Landsting, si crede fas est.

**1358-86, under denna period, blomstrade Skövde: det handlar om Nikolaus' biskopstid i Skara stift.

**1371 hade tydligen nyss nuvarande Elings kyrka blivit uppkallad efter S:ta Helena.

**1373 utgavs ett avlatsbrev om 40 dagar för Helenas Källa och Oratorium vid Våmbobäcken, och Oratoriet uppges vara reparerat, av Nikolaus i Helenakyrkan i Skövde tisdagen efter Octaua apostolorum Petri et Pauli 6/7, tolkat som 12/7.

**1380 donerades gårdar i Hene till Helenakyrkan i Skövde. Detta var kanske den tid då kyrkan först ombyggdes totalt  -  en av många omdaningar.

**1389: Helena begåvades med en liturgisk, birgittinsk text i Vadstena kloster.

**1396 beslöts det vid Arbogasynoden att därefter och för evigt var Helena hela Sveriges skyddspatron.

**1397 donerades ägor i Havstena till förnyelsen av Helenakyrkan.

**1398 nämndes en av de ~214 arterna av Helenas egen växtfamilj, Inula, första gången i England: "Enula is an herbe and is oft callyd Enula Campana", dvs Inula Helenium.

**1399 är ett grundlöst antaget år för när Skövde erhöll stadsprivilegierna.

**1400 och ett antal år: Helena inkluderades i ett psalterium och i litanior inom cisterciensorden. Hon inkluderades i Hemsjömanualet. Allt eftersom introducerades hon i alla svenska stift, inklusive Åbo. Man tillverkade hennes berömda gallergrind, som antingen var en portcullis framför hennes hypotetiska gravnisch, eller en grind till koret. En fingerrelik från Helena nedlades i altaret i Mölltorp. Kapellet, som antas vara ett Helena-oratorium, byggdes i verkligheten och i Tisvildeleje  -  sagans byggtid var förlagd till 1200-talet, ju. (Skov og Naturstyrelsen har ställt skyltar vid Helene Kilde, Helene Grav och Helene Kilde Blok med bra, illustrerad information på).

**1400 donerades gården Lunden till konstruktionen av ett tempel i Skövde (Helenakyrkan).

**1400 Helenaofficiet i Codex Laurentii Odonis skrevs för hand, inklusive gårdsnamnet Gotene.

**1403: "Elinae kyrka var troligen uppkallad efter ett av Västergötlands heliga, den heliga Elin eller Helena av Skövde. Sägnen förmäler, att den heliga kvinnan mördades av sin mågs släktingar på väg till Götene kyrka, vilket troligen lär vara Göteve, där nämnda Elins k:a blivit uppkallad efter henne". Detta uppkallande hade tydligen inträffat strax före 1403.

**1413 betraktades Skövde som en stad; "stadsprivilegier" omnämns.

**1416 donerades ytterligare en Henegård till Helenakyrkan.

**1417 presenterades en version av Helenalegenden i samband med Brynolfs helgonförklaringsprocess.

**1425 skrev Skarabiskop Sigge ett 40 dagars avlatsbrev för Helenakällan och Oratoriet där på S:t Seurins dag 23/10.

**1425-95 pågick en dragkamp mellan Helena och fru Brita om Skövdetraktens andliga regering. Helena vann SDG. Men säg den glädje som varar: 1962 invigdes fru Britas nya kapell i Skövde, placerat högt mellan två större gravhögar. Dess antependium har tillverkats av Alf Munthe. Emellertid kan man ifrågasätta vad Brita tycker om att det tillhör ett krematorium och om att dess spillvärme används till uppvärmning av fastigheter?

**1429, 18/6 (på Helena of Bruxelles' Dag) utgav Lunds ärkebiskop Peder ett avlatsbrev för Skaradomen på Helenadagen 31/7.

**1429 skapades Helenas prebenda vid Skaradomen.

**1430 (ungefär) invigdes Mariagers Helene Kilde i Jylland, se Cod. Holm. K 46 hos Kungl. Bibl./ Stockholm; AF Schmidt in Fortid og Nutid V 1924-25 p.140. Helena firades här 31/7 utan grad, "änka Helene" enligt deras kalendarium från 1400-talets andra hälft och framåt, och denna deras Helenadag utgör den äldsta dokumentationen inom Danmarks nutida gränser av Sankt Helene överhuvudtaget; nästa dokumentation skedde 1512.

**1430 ingraverades en Helenabild på mässingsplåten på Henriks cenotaphium i Flandern, avsett för Nousiainens k:a norr om Åbo, ställt på den tömda graven. Vid translationen fördes Henriks [falska!] reliker till Åbodomen. Själva Nousiainens kyrka byggdes 1286; 1720 bortförde Ryssarna Henriks reliker från Åbo.

**1435 utgavs ett avlatsbrev för Skövde Helenakyrka.

**1436, 19/11 i Vättlösa, utgav Skarabiskop Sven ett 40 dagars avlatsbrev för Götene Helenakyrka. Detta är äldsta beviset på att denna kyrka hade helgats till henne.

**1440, 20/11, invigdes i upsaladomen ett altare till Helena (och till Anna, fru Brita och Elisabeth av Ungern).

**1448 utgav ärkebiskopen ett 40 dagars avlatsbrev för dem som ber Pater Noster och Angelus framför bilderna av Kristi Grav och av S:ta Helena i upsaladomen  -  med reservation för att denna Helena egentligen är kejsarmodern?

**1450, strax efter: Helenakyrkan i Skövde förseddes med ett tegeltorn och med ett monument av Sankt Göran och Draken.

** 1462: "fontem S.Helene et locum interemptionis in Gothene". År 1708 publicerades uppgiften att Växjöbiskop Laurentius 1462 skulle ha utgivit ett 40 dagars avlatsbrev för Helenakällan och hennes martyrieplats i Götene. Tyvärr verkar detta avlatsbrev ha uppfunnits ~1708, och det kan icke återfinnas.

**1467, 27/1 (på Julianus av Le Mans' Dag) nämndes Helenakyrkan i Skövde i ett dokument.

**1473, 10/1 (på Guillaum de Donjeons Dag) nämndes samma kyrka sålunda igen.

**1480 utgavs ett avlatsbrev för samma k:a.

**1480 utgav Skarabiskop Brynolf III Gerlaksson på Första Advetsöndagen ett avlatsbrev för Götene Helenakyrka.

**1482 (+/- 3 år) målades Helena på kalkväggen i Kumlaby k:a, Visingsö, inklusive ett banér med hennes namn på, se 1922.

**1492 helgonförklarades eller beatifierades biskop Brynolf I Algotsson.

**1497 betitlades Helena Specialis Patrona Vestgotorum.

**1498 skapades en annan Helenaprebenda vid Skaradomen. Själva domen var helgad åt jungfru Maria.

**1498 Helenas dag blev en av Sveriges främsta festdagar placerad på samma nivå som någon av Marias fester och som Treenighetens.

**1498 Helenaofficiet i Breviarium Scarense trycktes, "Gotene" inklusive.

**1498 löddes ett Helena-pilgrimsmärke fast på en klocka i Fredbergs k.a.

**1500 (eller några få år före 1500) tillverkades de flesta medeltida Helenabilderna, enligt vad man gissar idag, och de flesta av dessa träskulpturer förefaller ha huggits av samme konstnär.

**1500-talet: Visan 'Helena och Havsmannen' skrevs, som kan ses som en version av Perséphone-legenden. Den visar också hur andligt farligt det kan vara att gå i kyrkan och hur farliga svärmödrar är!!!

**1509, 18/10 (på Lukasdagen) utgav Vincentius Henningson, sista Skarabiskopen 1505-20, ett avlatsbrev för pilgrimsfärder till Helenakyrkan i Skövde.

**1512 och framåt skulle varje tisdag en Helene Kollektbön bedjas på Aebelholts augustinkloster. Denna deras uppgift är äldsta dokumenteringen av Helenakult i Själland någonsin, jfr 1430 ovan. Script. rer. dan., VIII p.285, 300; V p.378; VI p.213. Gå till 1627 och 1634 för att finna tredje och fjärde äldsta Helenakultbeläggen inom Danmarks nuvarande gränser.

**1512, 28/10, föll en inramad Helenamålning mot Asserbo altarskåp varvid en lucka öppnades och drottning Margrete krona föll ur  -  hon levde från mars 1353 till 28/10.1412; se 1822.

**1520 skrevs en rimkrönika: "...aff Skoedwe then hellige ffru sancta Elin...".

**1525 inköpte Visnums k:a sitt altarskåp med Helenabilden.

**1526 erhöll Skövde ett stadsprivilegiebrev.

**1527 förbjöd riksdagen firande av helgonkult.

**1529 adopterades Helena liturgiskt av birgittinerna i Altomünster, Ms.415 (55 g 13) på biblioteket av Monast. b. M. v.ad Scot i Wien. Birgittinerna hade inkluderat Helena i ett missale hos deras hospital i Rom (Cod Vat lat.5742 Vat. Libr), och A 36 av KB/ Holmia visar en annan birgittinsk adoption av Helena på Kontinenten.

**1530 plundrades Helenakyrkan i Skövde av Sveriges nya regering.

**1533 kaniken i Lund Christiern Pedersen skrev att Inula Helenium är ett effektivt motgift mot giftiga ormbett. Han baserade detta uttalande på berättelsen om Helenas exil och om samma växts verkan på ön Faros utanför Alexandria/ Egypten, vilken exil hade inträffat ~2333 år tidigare.

**1534 skrevs "Sankt Helene Kirke" i Lund, "fejl for Allhelgona kloster".

**1540 nämndes S:ta Helenas prebenda vid Skaradomen i ett register över stiftets ägor.

** 1540- och -50-talen: under denna period revs Helenas oratorium i Tisvildeleje ned. Dess ruin kallas felaktigt Helene Grav, ty undersökningen 1923 har visat att upphöjningen döljer oratoriets 1400-tals grundmurar. Där har aldrig funnits någon grav, även om det har påståtts att graven har legat ett stenkast från ruinen. Man må dock komma ihåg att ingenting bevisar att oratoriet varit helgat till Helena!  -  dedikationen uppfanns på 1600-talet.

**1546 upphörde Elin att vara en egen socken och uppgick i Göteve; kyrkan revs under 1590-talet.

**1568-77 skrev Pierre de Ronsard märkliga sonetter för Helena, överträffande Homeros i Helenadyrkan. Han gav henne titeln 'Gudinna på jorden', inspirerad av påvetiteln 'Deus in terra'; således tvekade han icke att betrakta Helena som Gudinna, varvid han visar sig vara en sann och berömvärd profet.

**1579 föddes vår svenska katolska martyr Johannes Messenius i Freberga/ Kälvesten; han skrev sanningsenligt om S:ta Helena; två söner avrättades och han själv fängslades på livstid på grund av deras katolska tro; avled i fängelset i Finland 8/11.1636.

**1596 är kanske det år då Helenas heliga reliker grävdes ned. Själva silverskrinet fördes bort från Skövde, tror man, av abraham angermannus' supermen. Skövde tillväxt stoppades, och ett förfall vidtog. "Detta är er stund; nu råder mörkrets makter".

**1597 grundades Skövde skola.

**1601 i England skrevs det "Elecampane sprang first from, as it is said, the teares of Ladie Helena". Växten är Inula Helenium, se 1398 och 1533 ovan. 

**1605-16 introducerades Göteve (med ett v istället för ett n) i Helenalegenden tack vare Sigismund III's Officia Propria.

**1623 Johannes Vastovius uppfann att Helena hade dött år 1160 och att hennes far hade varit Guthorm Jarl  -  i sin Vitis Aquilonia tryckt i Köln; han beskrev också S:t Torsten av Vättlösa.

**1624 nämndes S:ta Helenas Källa i Lyngsjö av Prestrelationer.

**1627 Helena kallas "missionär" i samband med hennes källa i Själland. Samma år skrev prästen Stephanus av Slangerup att Helene Kilde hade fått sitt namn för att ära "Fru Elin" efter det att Själlands kristnande hade fullbordats.

**1627 bar ett högt kors vid Helene Kilde i Tisvildeleje en inskription om att Jesus, Guds son, Maria och St. Helene må vara nådiga mot alla ni sjuka eller fattiga som kommer hit.

**1634 beskrev Helsingeprästen Peder Lange Helene Grav och henne själv liggande på det strandade stenrevet som kallas St. Helene Steen.

**1636, 4/8: en flicka som hade blivit huggormsbiten, drack Helenavatten ur hennes Kilde i Tisvildeleje, och botades.

**1640-talet: Kung Christian IV (1577-1648) skrev att vid Lyngsjö Bro finns Sankt Ellenis Källa, strömmande direkt ur jorden med alldeles klart vatten; att folk fortsätter att besöka den, och att där finns många nyligen resta kors med fastsatta hårtufsar på och ibland pengar också. Samme kung sökte sig även till Helene Kilde i Tisvildeleje för att bli botad. Det föder dock tvivel att de första dansk-skånska omnämnandena av Helenakällor använder namn som Ellenis eller Helle Lene, eftersom dessa namn inte har någonting med Helena att göra.

**1640-talet också: Lögnare uppfann "Sigfrids gravlock" inuti Växjödomen.

**1643 påbörjades kompilationen Acta Sanctorum, helgon- och martyrbiografier, av Bollandisterna i Antwerpen, vilken svalde okritiskt de felaktiga uppgifterna om S:ta Helena, såsom hennes martyrieår "1160"... Eftersom originaldokumenten rörande henne och andra från 1150 +/- några dekader hade brunnit upp, måste det dokument som 2001 dök upp i Skövde vara ett falsarium.

**1647 Helenas sten utanför stranden vid Tisvildeleje beskrevs av Ole Worm.

**1650 Erich Hansen, Graested, beskrev Helene Kilde i sin Fontinalia Sacra.

**1658 Traditioner om Helena nedtecknades i Själland. Jesuiten Henricus Lindanus sände detta år en redogörelse från Köpenhamn till pater Bollandus om Sankt Helene Grav i Tisvilde, tryckt i Acta Sanctorum, Juli, VII, p.330: Varje sommar anlände stora skaror pilgrimer till denna heliga plats; de sjuka och haltande stannade hela natten på Graven, och ofta lämnade de sina kryckor kvar efter sig; de gav gåvor av tacksamhet för att ha helats, och de bar med sig från Tisvilde små påsar med jord i framgrävd under Gravstenen.

**1667 lögnare uppfann "Sigfrids källa" vid Husaby/ Kinnekulle.

**1680 (eller efter): Helenas reliker påstås ha skeppats från Karlskrona till Vatikanen.

**1686-90 besökte Sven Jonsson-Tiliander ruinen av Helenas oratorium och hennes källa vid Våmbobäcken under sin tid som rektor i Skövde.

**1687 gjorde lantmätare ME Filmer en teckning av Helenakyrkan i Skövde. Vid denna tid såg den sorglig ut. Den hade varit utan tak i många år, och hade lagats som ett lapptäcke; den var oproportionell.

**1693 Erik Dahlberg avbildade S:t Torstens källa i Vättlösa på kopparstick.

**1700-1705 trycktes Johannes Messenius' texter om Helena, författade under första tredjedelen av 1600-talet. Se Scond. III. Tom. 9 p.34.

**1700-1730, under denna period gjordes ett protestantiskt försök att fylla igen Götene Helenakälla med jord och sten, men den bröt fram ånyo lite längre bort  -  nu som en fontän. Under denna period nämnde Peringsköld "Aelina Kyrkia" i Skövde; och före 1717 hamnade ett exemplar av Helenagillets Sigill i Dalarna. 

**1708 Erik Benzelius återutgav In Vite Aquilonia, se p.70. Han verkar ha varit samvetslös nog att uppdikta det avlatsbrev från 1462 som nämns ovan. Hans omnämnande av S:ta Helenas källa i Götene är det första om den.

**1724 Holberg skrev en komedi, Kilde-Reysen, i vilken Helene Kilde i Tisvilde ingår.

**1724-26 var Erick Wallmarck pastor i Skövde, så han var i staden, liksom Tiliander och Linnée, före Eldstormen. De såg Helenakyrkan såsom den ter sig på Filmers teckning (1687); de såg således inga tvärskepp, men de såg en absid; de gick in på kyrkogården genom en stiglucka. Erick Wallmarck hade stiftat bekantskap med en annan socken med Helenaanknytning, nämligen Björkäng 1709-24.

**1725 höll sand på att täcka Själland, inte minst Tibirke socken.

*'1725: På Elin-Stommen bodde Anders Kraak. Han blev präst utan att ha besökt någon akademi och blev på sistone alltför gammal och så skröplig att ingen det rätteligen nämna kan för hövlighets skull. Han hade för övrigt aldrig synnerligen haft några gåvor till sitt ämbetes utförande. Herr Anders Kraak dog 1725 och begrovs i Göteve där hans gravsten finns. Han var den siste innehavaren av prästestommen i Göteve". Skattegården i Floby blev pastoratets nya stom.

**1730, 1/11 (Festiuitas omnium sanctorum) gick storklockan itu i Helenakyrkan, Skövde  -  en hälsning från alla helgonen, vilka, vid den tiden, förnekades!; ett pedagogiskt straff. Alla tre nuvarande klockor göts 1908.

**1734: alla spår av Helena var borta från hennes fd kyrka. Hennes Grav var tom. Endast ett katolskt rökelsekar återstod, hängande i sina kedjor (tills den smälte ned av den kommande Eldstormen 1759?).

**1734 E. Frondin i Upsala tryckte i De Schedvia de två berömda avlatsbreven för Helenas Oratorium nära Skövde av 13730712 och 14251023  -  och det lika viktiga avlatsbrevet för hennes kyrka i Götene av 1:a Advent 1480.

**1734-36 Anders Forssenius skrev om Helena och Skövde på latin: Disputation de Schedvia, see P.II p.59f.

**1743, 13/7, kallar Rasch Helena en "dansk prinsessa", jfr 1843. Han berättar också att Helene Kilde i Tisvilde är en dubbelkälla  -  såsom den alltjämt är. Det förefaller som om detta var det år som Helenas hypotetiska familjemedlemmar i Skåne och Danmark uppfanns.

**1744 skrevs "St. Helenes Kilde paa Torget havde allerede ved 1740 tabt sit Ry for Hellighed", om hennes källa i Nordlands Amt på norska västkusten.

**1746, 27/6, Carl von Linnée skrev medan han besökte Skövde att denna stad var Sanctae Helenae Säte i forna dagar.

**1750-talet: En bläckteckning gjordes lyckligtvis av Helenas Oratorium vid Våmbobäcken.

**1754, 9/9, stannade drottning Lovisa Ulrika den kungliga karossen när hon fick syn på den sorgliga ruinen av Helenas Oratorium, och hon gick fram till den och ömkade sig över dess murar och valv. (Hennes make brydde sig icke om att lämna karossen).

**1756 förstorades Vättlösa k:a, och medeltida delar förstördes.

**1756, 8/9, kunde danska fiskare känna den obeskrivligt underbara doften från Helenas balsamerade kropp vid ruinen av hennes oratorium i Tisvildeleje. 

**1758 framställde Lantmäteriet i Stockholm en kopia av Filmers Skövekarta, på vilken Helenakyrkan ser helt annorlunda ut  -  närmast som en Tegnérlada fastän med en takryttare, såsom än idag, mitt över långhuset.

**1759, 11/9(sic) brann hela Skövde ned, och Helenakyrkan skadades svårt. Sedan utplånades ruinen av hennes Oratorium helt över markytan eftersom dess sten återanvändes till uppbyggnaden av kyrkan i stadens centrum. "Dina tjänare, Helena, älskar ditt tempels stenar, ja, vi är till och med fästa vid dess grus och damm" (Ps.102:15).

**1765, 10/11, återinvigdes Skövde Helenakyrka för gudstjänstbruk.

**1767 gjorde GH Barfod en teckning av S:ta Helena själv (i Skövde).

**1769 och under några år fanns en målning av Helena, klädd som en nunna (O.Praem) utomhus(?) på övre delen av södra sidan av tornet. Ett sannerligen vist initiativ, men naturligtvis såg en ambitiös svartsjäl till att den togs bort. (Eventuellt rasade då hela tornet ned och det återuppbyggdes icke igen förrän 1828).

**1782 restaurerades och återinvigdes Våmbs kyrka. (Enligt en oförenlig tradition hade dess primklocka gjutits 1744 och hade varit i bruk till 1796 trots förbud att ringa i en sådan när Nattvarden firades).

**1790 spikades det fast en minnestavla av metall på Våmbs kyrkvägg med en text som sa att det är sannolikt att S:ta Helena har ägt denna mark genom farsarv, och att hon har bott här, varför byn har fått namnet Vårfruhem; och att hon byggde detta Tempel år 1130 för sin andakt och till jungfru Marie ära. Plåten fanns ännu där till åtminstone 1861.

**1812-16 PE Lindskog nämnde två gånger det korrekta året för Helenas martyrium  -  1140! Han nämnde också Appollonias Källa på Lillängen vid Bestorp i Medelplana.

**1814 skrevs Helenas själländska legend ned. Samma år hade Just Matthias Thiele, under ett besök till Sankt Helene Brond vid Tisvilde, hört berättelsen direkt från en bonddotter, vilken presenterats här ovan.

**1822 publicerades ett stort Helenamaterial i Danmark, men hon identifieras med Helena Guthormsdotter, som beskrivs som helig också; se 1512 ovan.

**1823-24 bar man ut Helenas och Apollonias altare ur Medelplana k:a.

**1843 kallades Helena en skånsk prinsessa av JM Thiele.

**1850 fanns det en trästaty av Helena vid hennes Kilde i Tisvildeleje, men senare (1872?) emigrerade den till USA  -  den medtogs dit av en mormon. Dunney menar dock att det var en Mariaskulptur som stått vid Kilden.

**1858 beskrevs fler Helenatraditioner i Själland. Samma år gjorde Jörgen Sonne en teckning av midsommarfirandet vid Sankt Helene Grav vid Tisvilde, och i A.Schmidts bok har denna och liknande teckningar av Sonne reproducerats, såsom 'De Sjukas Sömn På Helene Grav Under Midsommarnatten'; i bakgrunden brinner midsommarbrasorna.

**1868, 15/8, fann J.C. Watson i Ann Arbor den 101:a asteroiden, vars namn blev HELENA!

**1885 A Chr Bang påminde världen om St. Helene Kilde på norska västkusten på ön Torget.

**1888 monterades björn- eller lejonporten upp i Helenakyrkan i Skövde; kyrkan snyggades upp.

**1895, någon tid före, publicerades i Danmark namnen på de fyra genuina Helenakyrkorna i Skåne. Samtidigt konstaterades det att ingen kyrka någonsin hade helgats till Helena väster om Öresund, och om Vilhelm Bang har rätt, betyder det att inget dokument stöder att Oratoriet (Helene Grav) i Tisvildeleje har varit helgat åt Helena, något som man numera tar för givet.

**1898 hade Helenas (eg. Elins) källa i Medelplana varit känd några dekader enligt en tidningsartikel från 1955.

**1915 uppfann Pehr Johnsson Helenas andra pilgrimsfärd och "Göthem" i 'Ur Västergötlands Sagoskatt', kapitlet 'En Kvinnlig Pilgrim'.

**1915 publicerade B.Anrep-Nordin i VFFT sekvenser och hymner till S:ta Helena.

**1916-20 målades 14 oljemålningar av Ove Kunert (1893-1975) som behandlar Helenakulten i Tisvildetrakten. De är väggmålningar i hans villa där.

**1919 skrev Bering Liisberg sin bok 'Domina Helena'.

**1922 återupptäcktes den första medeltida kalkmålningen av S:ta Helena, SDG!  -  från 1400-talet i Kumlaby k:a.

**1923 undersöktes Helene Grav i Själland: Her kunne man konstatere at det, som man kan se i dag, er resterne af et gammelt kapel fra 1400-talet. Man fandt ikke rester af nogen oldtidsgrav, men det er ikke detsamme som at sige, at det dermed blev bevist, at der ikke tidligere har ligget en oldtidsgrav (eller tingsted) på dette sted, eller at de to sten ikke kan vaere en knaekket daeksten (locksten) fra en oldtidsgrav.

**1926 grundades Saint Helena Parish i Albany, New York, där Joseph Dunney var pastor till 1934.

**1927 upptäcktes det att ingen mindre än sköna Helena hade skådat ut över kyrkobesökarna i Norra Ny alltsedan 1764 från en av luckorna till altarskåpet. Ovan finns ett citat ur upptäckarens text i Svenska Dagbladet 9/7.1927. Fyndet betecknades som ett underverk av honom och som en hennes bönhörelse.

**1927 renoverades Helenakyrkan i Skövde igen.

**1927, 13/9, rapporterades det korrekt att det är S:ta Helena som är ett av helgonen i altarskåpen i Rudskoga och Visnum.

**1930, i Oremus som trycktes detta år, inkluderades kollektbönen i 1:a vespern ur den brynolfska texten In Solennitate Sancte Helene under rubriken: 31 juli Sancta Helena, änka, martyr. Begravd i Skövde, helgonförklarad 1164. Kyrkobön...

**1931 skrev Antonia Schmid ett kapitel om S:ta Helena i sin bok om Sigfrid.

**1931 trycktes Sigismund III's Officia Propria igen.

**1932 uppfördes 2/7 och 3/7 i Varnhem en pjäs skriven av von Mirbach: Spelet om Sancta Helena. Ärligt talat en usel pjäs, men förhoppningsvis tjänade den som påminnelse om vårt helgon.

**1932 upptäcktes en 1100-talsgrav under golvet i tornet till Våmbs k:a.

**1935 Helenakällan i Lyngsjö förknippades korrekt med S:ta Helena. År 1924 hade den felaktigt kopplats till kejsarmodern Helena.

**1936, 29/5, nämnde CR af Ugglas Helena igen i Svenska Dagbladet.

**1937: Joseph Aloisius Dunney, 56, Albany, USA, skrev Saint Of The Snows  -  A Chronicle of the Holy Elin of Skovde  -  efter 10 års efterforskningar.

**1938 skänktes Helenas heliga fingerrelik till Skara Museum av Mölltorps k:a, i vars altare den vilat sedan 1400-talet.

**1939 godkändes Skövde kommunvapensköld av myndigheterna, vilken domineras av sin S:ta Helenabild.

**1940 identifierades Helena i altarskåpet från Kullings-Skövde. 1878 hade ett museum i Göteborg köpt det för 25:-.

**1940-talet: Helena identifierades i Gräsmarks altarskåp. 1877 hade den skänkts till SHM/ Stockholm.

**1943 restes minnesstenen på ruinkullen efter Elins k:a i Göteve: "Här har Elins kyrka stått. Rest 1943"; friluftsgudstjänster började firas där. Elinstommen ligger 2 km därifrån (vilken nämndes bl.a. 1545 och 1715).

**1945 grundades Order of Saint Helena i USA. De äger nu 2 kloster i New York och 1 i Georgia.

**1950-talet och framåt: En anteckningsbok, som man håller gömd i Götene, handlar om S:ta Helenas hemliga liv och betraktas som en autentisk informationskälla av biblioteket och en inre krets.

**1952 identifierades Helena i Önums altarskåp.

**1953 godkändes Götene kommunvapensköld av myndigheterna.

**1953 målade Erik Olson tavlan föreställande S:ta Helena till Skövdekyrkans kor.

**1955 togs ett foto av ett medeltida källarvalv som förstördes av grävskopor nära Helenaskolans gymnastiksal i Skövde när vägkorsningen utvidgades. Detta kan ha tillhört Skövde hypotetiska kloster; en "Mörkekällan" nämns i sammanhanget.

**1955 återuppfördes i Götene 'Spelet Om Sancta Helena' av von Mirbach. 1957 återuppfördes pjäsen igen i Flyhov vid Husaby.

**1955 iordningställdes stenmonumentet på S:ta Helenas källa på Arlas fabriksområde i Götene.

**1955, 7/12, publicerades en tidningsartikel som utgör första omnämnandet av Elins källa i Medelplana. Den syftar tillbaka på 1898.

**1956 Helenaskulpturen tillhörig Töreboda-Björkäng rapporterades, men den hade identifierats några år tidigare; har ibland kallats vid ett annat helgons namn.

**1956, tidigast, framställdes Skaradomens fönster av olikfärgade glasbitar ihopfogade med blyfogar, och det viktigaste motivet är S:ta Helena på sydfönstret. Hon håller i ett blått svärd.

**1956 restes minnesstenen vid S:ta Helenas källa vid Våmbobäcken, och samma år utgavs den dittills mest omfattande boken om henne: Det Äldsta Skövde och Sankta Elin. Man kan säga att vid den här tiden påbörjades Helenakultens Renaissance.

**1957 skrev von Mirbach välvilliga artiklar om Helena vilka var lika intressanta som innovativa; hon tycks ha varit inspirerad ovanifrån.

**1960-talet och framåt in i tredje millenniet: Åtskilliga Helenamonument och -texter konstruerades.

**1971 (29/8): Ett 3.000 kg tungt altare  -  Helenas  -  placerades bredvid koraltaret i Medelplana k:a. Under 150 år hade det legat i en stengärdsgård. Det skall användas som dopaltare.

**1974, i juli, sattes skylten upp vid den uppsnyggade Elinskällan nedanför Bosgården, Medelplana.

**1975 skrev S:t Nikolai Gille i Lidköping en artikel i Lidköpingsbygden om Elinskällan i Medelplana.

**1979, 10-12/5, genomfördes den första post-reformatoriska pilgrimsfärden till Helenas minnesmärken i Skåne och Själland och, 1/6, vid Kinnekulle.

**1980 döptes Saturnus' tolfte måne till Helene; den är ojämn i formen och mäter som mest 36 km.

**1980, 18/5, fick Mount Saint Helens i södra delen av staten Washington ett obeskrivligt våldsamt vulkanutbrott.

**1981: Jordan B. Jordanov från Bulgarien snidade en utmärkt och berömvärd kopia av Helena och hela altarskåpet till Gräsmärks k:a.

**1983 utkom Tryggve Lundéns bok om missionärer och kyrkogrundare i Sverige, vari finns ett ambitiöst kapitel om S:ta Helena.

**1985 erhöll årets orkan över Mexikanska Gulfen namnet Helena.

**1980-tal, sent: En skolmusikal om Helena framfördes i Skara. Vid samma tid insamlade en elev i Götene material om Helena från böcker och från en OFM.Cap-munk i Lidköping.

**1992, oktober, iordningställdes registerkortet till S:ta Helenas källa, 20 möh i Lyngsjö s:n som N:r 87 av Kristianstads museum.

**1993, 6/11, återinvigde en präst källan i slänten framför Ränneslövs kvarn, och en skylt sattes upp med texten Sankta Helenas Källa.

**1994 ordnade muséet i Skövde en utställning om S:ta Helena, och till den samlade man in material om henne i ett häfte med bl.a. bilder som man själv fotograferat.

**1996: En väggmålning och tio reliefer framställdes för kyrkans hus i Skövde, alla ägande Helenasymbolism med referenser till både Västergötland och Peloponnesos.

**1997, vid midsommartid, var det en Sankt Heleneutställning i Tisvildeleje.

**1997, under den profana midsommarhelgen 20-21/6: S:ta Helena visade sig bredvid sin heliga källa utanför Skövde vid midnatt och i fullmåneljus som en svart katt.

**1997, 16/8, 17/8, framfördes en annan Helenapjäs (med musik till) i Götene. Kvinnan bakom den hade letts av en dröm till att skapa någon slags manifestation. CD:n som användes till pjäsen hade framställts hos en firma på Sankta Helenagatan i Skövde.

**1997, 3/10, tillverkades i Skövde en ny S:ta Helenaring av silver.

**1997: Under detta år planerades det att 1.skapa en park i Götene med en källa och en ridande Helena. 2.att skapa en annan park här med en stenrelief av Helena på motsatt sida av gatan där tätortens grundare redan finns avbildad, och med en liten damm och en plantering av Inula Helenium-blommor. 3.att arrangera ett Helenas Maratonlopp från Skövde till Götene eller vice versa. Och samma år förkastades alla tre idéerna. En inofficiell Helenaflagga skapades, baserad på Frankrikes flagga beroende på att förberedelserna för Helenas helgonförklaring gjordes, eller själva den akten utfördes, i Sens i Frankrike år 1164. Samma år utgav Berndt Tallerud 'Nyfiken på svensk historia' i vilken bok ett avsnitt handlar om S:ta Helena.

**1998 tänkte man i Skövde kalla en anorexiaklinik för S:ta Helenakliniken.

**1998 introducerade Saint Helena's Trophy sina hemsidor på nätet  -  en årlig konståkningstävling. Skövdebaserade är också Sankta Helena Basket och den socialdemokratiska föreningen Sankta Helena S-förening.

** 1998, 10/5, ställdes en träskulptur av Helena upp i Salt Lake City. Den liknar de andra av hennes skulpturer, vilka är från ~1500, men är i god form, har friskt virke i sig, och den är säkerligen en nygjord, välgjord kopia. Den hade nu överförts från Huntsville (eller Hurricane) i Utah. Vi hade "rapporterat en Helenaskulptur saknad" 970821 vid Habo för ett par mormon-elders, och de lovade undersöka om det var känt vart de hade tagit den 1850 eller -75  -  från Tisvildeleje, alltså. Nu handlar detta kanske inte om Västergötlands helgon Helena, utan om gnostiska Helena av Tyros, ty i Salt Lake City finns basen för ett av de tre gnostiska stiften i USA.

**1999, 21/9, upptäcktes den hypotetiska äkta Helenakällan vid Våmbobäcken vid regimentet P:4, Skövde.

**1999, november, översattes Joseph Dunneys bok om Helena till svenska.

**2000, 3/3, omskrevs von Mirbachs Helenapjäs till modern och orimmad svenska.

**2000, august-september, skrev EM Gudvardarsen i Tisvildeleje att Helena inte hade kommit från Sverige utan direkt från Grekland till Danmark, och att hon därefter har inspirerat danskarna.

**2001 allmänt: En pjäs om Helena framfördes på torget framför hennes kyrka i Skövde efter att nyårsklockorna hade ringt klart. 5-18/1 framfördes en pjäs om Sköna Helena av Skövde Teater. 18/4 framfördes ytterligare en Helenapjäs i Binnebergs Tingshus. 21-29/4 framfördes ett verk om Helena i hennes kyrka i Skövde. 6/6, under det kungliga besöket i Skövde, återuppfördes Binnebergpjäsen. 31/7 inföll en stor Helenafest vid hennes källa vid regimentet P:4.

**2001, 1/1, ersatte en ny kommunvapensköld i Skövde, med Helena i centrum, den äldre från 1939; denna nya är faktiskt bättre än sin lugubra föregångare.

**2001, 15/8, kunde man läsa i Götenetidningen: "Den höga blomman till höger är en läkeväxt som Sankta Helena medförde hit till Götene"  -  det är en Inula Helenium, och således fortsätter tillskotten till Helenas minne...

**2002, våren, uppsattes en skylt invid Helenakällan, Götene, vars text innehåller barnsligheter, felstavningar och sakfel  -  bl.a. helgonförklaringsåret 1188.

**2002, 31/7: Man har i Skövde kommun för avsikt att årligen fira Helena denna dag i hennes kyrka och vid hennes P:4-källa.

**2003, 20/2, söktes det på nytt efter en "flat sten med inskription" dvs Helenas gravhäll, ty den tros ligga under en byggnad som nyss brunnit ned. Inget resultat.

**2003, 28/4, uppgraderades SSHGO's officiella internetsida.

**2004: En almanacka för året iordningställdes och beställdes 031203 med Helenas avbildningar i Björkäng-Töreboda, Gräsmark, Götene, Kullings-Skövde, Kumlaby, Norra Ny, Nousis, Rudskoga, Skaradomen, Skövde (Olsons), Visnum, Önum, plus äldre och nya Helenalogon, Via Mons Helenae-sigillet, Apollonialogon, Invigningen i Helenakulten i Arlakällan 920722, Helenaordens instiftande framför Dragsmarks k:a 910813, Helena & Innocentius II, ett Inula Heleniumblad samt Barfods och Rabbenii sigill.

**2004...

Hell Helena, vårt västgötska helgon!

{senast upparbetad 030615}

  Svensk presentation