Sluta leta efter bästa företaget för att ta billiga mikrolån på 1000 kronor
. Hos Passagen konsumentguider hittar du en bra samling av olika låneföretag på ett ställe.
ORDINIS HELENIUM
Kortfattad beskrivning av
S:ta Appollonia
Bakgrund:
Appollonia har tilldragit sig intresse i Kinnekulle-trakten frân 1970-talet och
framât, pga att hennes källa, dokumenterad sedan stormaktstiden, har lyfts
fram ur glömskan. Hon har dock aldrig varit bortglömd sâsom varande tandläkares
och deras patienters skyddshelgon. Hon räknas ibland till De Fjorton Hjälparna.
Var
god lägg märke till, att hennes namn i det medeltida Sverige stavades med tvâ
P, medan man idag oftare använder ett P -
dock ej alltid, ej ens i Grekland. Antalet L varierar ocksâ. I Frankrike
förekommer formen Apolline, och i Danmark har namnet omformats till Lone.
1.
768 âr före begynnelsen av Sveriges kristnande, blev Appollonia martyr
i Alexandria. Hon bar ett grekiskt namn, och man tror att hon var av en grekisk
familj, och att grekerna hade en viktig position i dâtidens Alexandria. Det
enda man egentligen vet om henne är vad Eusebius skrev om henne i sin Historia
Ecclesiastica. Berättelsen om hennes martyrium nedtecknades c:a 50 âr efter
det skedde, och baserades pâ ett bevarat brev frân hennes samtida biskop
Dionysios-av-Alexandria till biskop Fabios-av-Antiokia: "Men de grep ocksâ
församlings-förestândarinnan, den mycket aktade jungfru Appollonia, slog
henne pâ kindbenen och slog ut hennes tänder. Därefter reste de ett bâl
utanför staden och hotade med att bränna henne levande, om hon inte med dem
uttalade de ogudaktiga orden. Dâ det en kort stund sâg ut som om hon ville
avsvärja sig sin tro, släpptes hon. Hon sprang dâ in i lâgorna och dog genom
att brännas levande". Man är säker pâ ârtalet
- 249 e.Kr.
2.
Hennes helgondag var först 20/2 enl.Martirologio di Floro. Adone ändrade
sedan festdagen till 9/2. "Det var Florus som introducerade jungfrun av
Alexandria i sin martyrbok pâ 20/2, ett datum gripet godtyckligt (?),
modifierat inte desto mindre godtyckligt av Adon, som placerade henne pâ 9/2,
den aktuella festen". I Sverige stod hon kvar pâ 9/2 i almanackan till
1901. Man önskade f.ö. kommemorera de martyrer, som Eubesius hade nämnt.
Feria II är 10/2, III 11/2, IV 12/2, V 13/2, VI 14/2, VII 15/2, och 16/2
firas Octaua Sancte Appolline, III lec. 17/3 är Appolloniae Annexus. (Pâ 23/7
finns hon upptagen i nâgot nytt kalendarium, men det är en förväxling med
Apollinaris!) 28/7 är hennes Marknadsdag i Eksjö.
3.
Att hon var av kunglig härstamning, var rik, och hade en skönhet som övergick
Nilens nymfers, är senare tillägg, liksom: Hon var dotter till rika men
ofruktsamma föräldrar, född tack vare ett underverk. Efter att hennes mor nästan
hade, trots oupphörliga böner till sina gudar, givit upp hoppet att välsignas
med ett barn, sâ bad hon jungfru Maria att gâ emellan och medla. När sedan
Appollonia under sin ungdomstid fick vetskap om omständigheterna kring hur hon
kommit till, sâ blev hon kristen. En ängel ledde henne till att besöka S:t
Leonine, (jfr '1994' nedan) en lärjunge till S:t Antonios, för att bli döpt.
En ängel kom senare till henne synlig, iklädd hennes dopdräkt, och tillsade
henne att gâ och predika i Alexandria, vilket hon gjorde.
4.
Den heliga jungfrun Appollonia blev martyr under en lokal hednisk resning
mot de kristna under Decio, vilken pâgick vid slutet av âr 248 och i början
av âr 249. Det var den 7:de kristendoms-förföljelsen. Alternativt anges:
Under Filips förföljelse mot kristna - eller: Under det romerska rikets första 1.000-ârsfest
- blev S:ta Appollonia fast
mitt i en blodtörstig pöbelhop, som var ute för att mörda sâ mânga kristna
som möjligt. Kristna släpades ur sina hem, medan deras egendom togs som byte.
Det började med hedningarnas alexandrinske diktare, som lâtsades förebâda en
katastrof förorsakad av de kristnas närvaro. Han satte hela denna stora stad i
rörelse, och myndigheterna gjorde inget för att hindra det. Första offer för
pöbelns ursinne blev en vördnadsvärd äldre egyptier, Metras (firas 31/1; den
samtida biskop Dionysios av Alexandria har efterlämnat en redogörelse för
dennes martyrium). Han stenades till döds som straff för hans vägran att
uttala ofromma ord mot dyrkan av den sanne Guden. Därefter grep de en ung
kristen egyptiska, jungfru Quinta (firas 8/2), som de bar till ett avgudahus för
att hon där skulle förmâs att dyrka belätet där. Hon uttryckte ogillande
mot belätet, och detta retade folket till vansinne sâ att de band henne till
en hingst som släpade henne till döds pâ Alexandrias gator. Ytterligare: I
samma stad kastades av pöbeln den helige Serapion (firas 14/11) ned frân en hög
byggnad och omkom. Appollonia, som vid denna tid var diakonissa, var lika modig
som de andra kristna, trots att hon var kommen till hög âlder. Vittne till
hennes martyrium var hennes biskop Dionysios (Denne var född i Alexandria;
studerade under Origenos; blev 248 stadens patriark; tvangs av Decius till exil
i Libyen 250, varifrân han fortsatte leda sitt stift; senare ny exil under
Valerianus; kallas "hela Kyrkans lärare"; dog 265; dag 17/11), och
han beskrev det i ett brev till Antiokias biskop Fabio, vilket bevarades av
Cesareas biskop Eusebio (Hist.Eccl., I, vi, 41, 338): "Vid denna tid stod
Appollonia högt i aktning. Hon var en parthénos presbûtis, virgo presbytera,
vilket inte betyder âldrad jungfru, utan en diakonissa eller ordagrannt en
Kvinnlig och Jungfrulig äldste. De grep henne och slog ut alla hennes tänder,
och staplade buntar av torra kvistar till ett bâl framför staden, hotande att
bränna henne levande om hon vägrade att med dem rabbla deras hädiska ramsor,
"maximer"; hädelser mot Kristus, eller kallande pâ avgudar. Men hon
bad om en kort fördröjning..." Pöbeln trodde att hon försökte besluta
sig för huruvida hon skulle avsäga sig Kristendomen eller inte, men hon förhalade,
sâ att de skulle förstâ att vad hon gjorde var hennes egen vilja. Hon beslöt
otvivelaktigt att ingen av dem skulle fâ nöjet att kasta hennes till âren
komna lekamen i elden. Som förväntat släppte pöbeln henne och drog sig âr
sidan. Just dâ "sprang Appollonia själv in i bâlet, inom sig antänd av
den större Eld, som tillhör den Helige Anden" och omkom i lâgorna.
Alltsedan dess firas hon av Kyrkan som en orädd kristen martyr, och Dionysios'
berättelse antyder inte det vagaste ogillande till att Appollonia själv sprang
in i bâlet; för honom var hon lika mycket martyr som de andra, och som sâdan
vördades hon av Alexandrias Kyrka. Hon tillhör sâledes den klass tidiga
kristna martyrer som inte inväntade den dödsprocess som de hotades med, utan,
antingen för att bevara sin kyskhet eller för att de hade ställts inför att
dö eller avsäga sig sin Tro, själva tillgrep den dödsprocess som var förberedd
ât dem.
5.
Detta kan inte anses vara självmord i egentlig bemärkelse! Kyrkan âtskilde
inte dessa martyrer frân andra helgon. S:t Augustinus berörde självmord i
boken "City of God" (De.Civ.Dei, I, 26), skrivande: "Det sägs
att, under förföljelsen mot kristna, vissa heliga Kvinnor hoppade i vattnet i
avsikt att föras iväg av vâgorna och drunkna och därigenom bevara sin oskuld
- enligt en av Helenas
legender kastade hon sig i havet för att undkomma en förföljare; hon överlevde
dock och undkom. Trots att de gjorde sig av med livet pâ detta sätt, mottog
de, detta oaktat, hög ära som Katolska Martyrer, och deras fester iakttas med
stort högtidlighâllande. Detta är en frâga som jag inte vill döma lättvindigt
över. Ty jag vet inget annat än att Kyrkan var gudomligt auktoriserad genom pâtagliga
uppenbarelser att pâ sâ vis ära minnet av dessa kristna. Kanske förhâller
det sig sâ. Kanske handlade dessa som de gjorde pâ Guds order och icke genom mänskligt
hugskott -
de handlade kanske av lydnad och icke av misstag
- liksom vi tvingas tro i Simsons fall? När under alla omständigheter
Gud ger en order och gör den klart känd, vem skulle räkna lydande av ordern
som ett brott, vem skulle fördöma sâdan from Gudshängivenhet och tjänstvillighet?"
Augustinus antog att Appollonia handlade enligt den Helige Andens pâskyndelse för
just henne just där och dâ -
i annat fall skulle handlandet ha varit olagligt enligt Kyrkans kanoniska
lag. Det kan aldrig vara lagligt för nâgon genom nâgon som helst handling att
med flit samtycka till eller framhasta sin egen död, fastän mânga martyrer välkomnade
sina bödlar som en följd av sin önskan att fâ lägga ned sina liv inför Gud
och fullborda de "altaroffer" som de utgjorde. Snarare var det en
monstruös tro bland antikens greker och romare att det vore ärovärt och
heroiskt att begâ självmord under formsvackor sâsom ett botemedel mot denna världs
och tids elände. Vi som är kristna tror att vâra liv inte är vâra utan att
de tillhör Gud. "Herren giver och Herren tager âter. Välsignat vare
Herrens Namn". Vâra liv är den största gâva som Gud har skänkt oss.
Oavsett vad som än drabbar oss i detta liv sâ krävs det mer mod och Andens
Storhet att uthärda lidanden tâlmodigt, än att taga vâra egna liv. Vi ser
gammal-testamentliga Jobs exempel, och vi litar pâ Gud.
6.
Efter att dessa fyra alltsâ blivit martyrer i det antika Alexandria, sâ
stod upprorsmakarna pâ höjden av sitt raseri. Staden var sâsom drabbad av en
orkan. De kristna gjorde inget motstând utan tog till flykten och betraktade förlusten
av sina ägodelar med glädje, ty deras hjärtan hade inga band i denna värld.
Deras trofasthet gentemot Gud stod i proportion till deras ointresse för världen
- biskop Dionysios kände
inte till att en enda av dem hade avsagt sig Kristus av alla dem som hade fallit
i pöbelns händer. Ett inbördeskrig satte tillfälligt stopp för pöbelns
raseri, ursprungligen igângsatt av ryktet som diktaren spridit.
7.
Församlings-förestândarinna eller äldste
- i Ap.14:23 nämns att en sâdan skulle finnas för var särskild
församling, och de anbefalldes ât Herren. Att hon var kommen till hög âlder
är ett missförstând av ordet för 'äldste', liksom att hon var diakonissa.
8.
Att hon bands vid en pelare och att hennes tänder under tortyren bröts
med en tâng, är konstnärers fria fantasier tillagda lângt i efterhand. Men Tângen
har kommit att bli ett av hennes attribut; dock mâste en Tand finnas i tângen.
Hon anropas som helgon vid tandvärk. Det berättas att hon bad, under tortyren,
att alla som led av tandvärk skulle fâ lindring genom att âkalla hennes Namn,
varpâ en röst frân himmelen sa: "Ô Kristi brud, Gud har bönhört
dig". Hon anropades även mot huvudvärk och värk i kroppen.
9.
Andra attribut förekommer, sâsom en guldtand; ett halsband med en
guldtand eller fullt av guldtänder i st.f.pärlor; en palmkvist.
10.
Man har skrivit: Hon hotades att brännas levande pâ ett redan antänt bâl, om
hon inte avsade sig Kristus. Hon antändes dâ inom sig av en ännu större eld
än bâlets genom den Helige Anden, och hon sprang sâ själv in i bâlet.
Kyrkan har varit tveksam till om detta inte var ett självmord, men det är det
inte, och Appollonia blev ett av västvärldens största helgon.
11.
Om man gör en handling, som râkar leda till döden, för att slippa bli vâldtagen
eller tvingad att förneka Kristus, gör man ju handlingen, inte för att begâ
självmord, utan för att bevara sig ât Gud.
12.
Trots att man i väst, efter att kulten spridits frân Alexandria, helgade
altare och kyrkor ât S:ta Appollonia, sâ verkar det inte som hennes kult nâdde
östkyrkan. I Sverige och Tyskland stod hennes kult pâ sin höjd vid mitten av
1400talet, dâ flera av hennes bilder tillverkades. Man tror att OC- och
OSA-ordnarna förde fram hennes kult frân bl.a. Danzig, Lübeck och Skâne. Det
har funnits en kyrka helgad till Appollonia i Rom, men den finns ej kvar. (Märkligt
nog finns det besserwissrar som pâstâr att det inte finns nâgon
Appollonia-k:a i Rom). Torget, där kyrkan stod, heter dock alltjämt PIAZZA
SANT' APPOLLONIA; här finns Belli, Piazza Sant' Apollonia 11/A, 06-5894875 och
Galleria Bonomo, Piazza Sant' Apollonia 3, tel.06-5810579 mondoarte @ euronet.it.
1999 13/1 mer.sera: Teatro Belli "Nel nome del padre" di Luigi
Lunari. Inizio spettacolo ore 20.45 in Piazza Sant' Apollonia, 11/a. Costo Lit.
22.000 contro Lit. 35.000 posto unico.
13.
Det pâstâs att Appolloniakulten fanns tidigare i Sverige och var tidigare mer
utvecklad här än i övriga Europa.
14.
Altaren, sâsom i själländska Âgerup och i Ribedomen, och kyrkor (men
egentligen inte källor) helgades till Appollonia. Normalt anses att Appollonia
var ett viktigt helgon i Linköpings och Strängnäs stift, men att hon i Skara
stift inte infördes förrän i ett kalendarium frân 1410/1420, och dâ i
efterhand. Hon tillhör de senmedeltida helgonen här; nämnd i övrigt endast i
allhelgona-litanian.
15.
1971 ställdes hennes altare upp utanför Medelplana östra kyrkport, beskrivet
som ett sidoaltare av sandsten med uthuggna hörn och vackert hugget, och vid
hennes iordningställda källa placerades en skylt: "Sankta Appollonia Källa
Vid Bestorps Medeltida Biskopsgârd. Dopkälla och Kyrkokälla Frân Medeltid.
Sankta Appollonias Altare Finns I Medelplana Kyrka". Denna kyrka, vars första
stenbyggnad uppges i kyrkobeskrivningen ha grundats runt 1150, anses vara helgad
ât bâde Appollonia och Elin/Helena av Götene & Skövde
- hon fick 1974 en skylt
placerad vid sin âterupptäckta källa vid Bosgârden i Medelplana,
dokumenterad vid slutet av 1800talet.
16.
Tvâ kända Appollonia-källor finns trots lexikonens uppgifter: 1.Lonnes Kilde
vid Viborg, Jylland, som 1994 förseddes med en bronsstaty av Appollonia, och
vars helande vatten ännu rinner i den iordningställda källan, se '1994'
nedan. Folk med tandvärk brukade förr vallfärda till denna källa. 2.Pâ
Kinnekulles sydsida pâ Lillängen vid Bestorp. Gârden först nämnd 1490 11/6
- ägorna lâg 300 âr i Västerplana,
men sedan 1885 i Medelplana socken. Skarabiskoparna ägde gârden pâ
medeltiden, och tros ha sina anor frân 1000-talet. Platsen är synnerligen
vacker en solig vârdag; Vänern anas ât väster. En häll med runt mitthâl täcker
källan. Den ligger vid Kinnekulle-leden, och dess vatten var drickbart för
vandrare; i en folder var källan avfotograferad. Man har gissat att Appollonia
var biskop Bengt den Godes eget skyddshelgon, och att han, pâ denna Biskopsgârd,
helgade källan till henne - alltsâ mellan 1150 och 1190. Det finns ocksâ gissningar om
att ett Appollonia-kapell skulle ha tillhört Bestorps-anläggningen. Hennes källas
existens pâstâs ha inspirerat till att mânga flickebarn i trakten blivit döpta
till Appollonia, men det är inte sant, ty under hela medeltiden förekommer
icke en enda Appollonia i hela Götaland (mer än en i Lund 1504)*. Ruinerna härstammar
frân den sista bebyggelsen av Bestorp; dess stora huvudbyggnad av trä uppfördes
1840 ovanpâ en äldre stenkällare, som ännu finns kvar.
*Namnet var från och med 1500-talet rätt vanligt i Svealand och
Norrland, men det förändrades till Appaluna, Abeluna, Abluna, Apluna etc. I
nutid förekommer namnet sparsamt i Sverige, medan det är vanligare i nord- och
syd-Amerika.
17.
I Linköpings kalendarium frân 1493 finns Appollonie uirginis pâ 9/2, men
saknas i A97 Missale Lincopense. Hon saknas dock i Upsalamanualet 1487, vilket
är förvânande emedan de flesta Appolloniabilder i Sverige âterfinns i Upland.
Hon ingâr i en litania frân 1525 & Söderköping. I Hemsjömanualet
insattes hon under 1400-talets senare hälft, vid vilken tid hon oftast finns
med i stiftens litanior. "Appollonie uirginis et martyris" ingâr på
9/2 i Kalend. miss. domus s. Spiritus Holmensis 1460 och i Kalend. Missalis
Strengnensis impr. 1487 med svart text utan grad, liksom i Breviarium Str.1495.
Hade Simplexgrad i fyra kalendarie-fragment frân samma stift, varav ett frân
klostret i Eskilstuna; samt hade svart text hos Skokloster. Hon är först
senare insatt i C241 Collectarium Dominicanum diocesis Aboensis. Enligt Kölnermissalet
firade de henne 9/2: "Appolonie virginis et martyris".
18.
Reliker: I ett spanskt breviarium tryckt i Venezia âr 1554, berättas det att
Appollonias lekamen blev förd frân Alexandria till Tortona i Piemonte, Ö om
Torino. Hennes sarkofag och lokala dyrkan nämns i skrifter frân âr 1580 i
katedralen där. Appollonia-reliker finns i Santa Maria Transpontina i Rom.
19.
Appollonia blev senare förväxlad med ett uppfunnet namne-helgon, en romersk
kristen jungfru, vilken skulle ha marterats av Julius Apostaten.
20.APPOLLONIA I KONSTEN
"de nordiska bilderna tillkom 1370-1537"
Konstnärer
och skrivare beskrev senare Appollonia som en vacker, ung flicka
- vilket hon ju en gâng
var! och nu âter är i Guds Rike! -
Det finns minst 60 Appollonia-avbildningar i Norden. Wilhelm Bulks
katalog omfattar c:a 1000 bevarade bilder av henne, men katalogen är ofullständig.
Nedanstâende lista är ocksâ ofullständig, jfr hellre med Astrid
Fredlunds bok i övrigt, ur vilken framgâr att tre sjundedelar av antalet
bilder i Sverige finns koncentrerade i Uppland!
ASKERYD/N.Vedbo:
1400tals kalkmâlning med tâng i v-hand och bok i h-hand. Har krona och gloria;
lângt hâr; enkel fotsid klänning.
AURE
k:a i norska Nordmöre: skänkt av kyrkans 1:e kände präst, Sira Olav Svarte.
Appollonia är här ljushyad; har lângt guldhâr; bär krona, grön mantel, och
klänning med komplicerade guldbroderier mot röd botten. Mâleri pâ altarskâpets
högra flygel. Till mitten av 1800talet döptes mânga flickebarn där till den
lokala namnformen av Appollonia: Abelone. Bilden är förlaga till Buskerud
Tannlegeforenings logo.
BLADâKER
nordost om Faringe: mâlning pâ lucka till altarskâp. "Här är hon i en
andlig dimension, som gâr ut över funktionen som tandvärkshelgon".
BOSJöKLOSTERs
kyrka frân 1150; kalkmâlning mot norr i bâgen till absiden. 1 m hög; utfördes
c:a âr 1500.
BREVIARIUM
NIDAROSIENSE, tryckt i Paris 1519, avbildar pâ titelbladet Appollonia, 4 cm hög,
och Veronika, pâ ömse sidor om Gud Fadern. Pâ svetteduken syns Kristi
ansikte. Överst finns Olav och en drake -
inga andra finns avbildade här. Finns nu i Greifswald/ Tyskland; utgör
förlaga till tvâ logotyper använda av Den norske tannlegeforening frân 1923
resp.1991.
BRUNNBY
nära Arild: Kalkmâlning frân 1475; hon ser ut som en tidstypisk adelsdam. Ett
textband talar om att detta är "sancta apolonia". "I Brunnby
kyrka nära Mölle kan man se Sankta Apollonia, som anropades vid tandvärk. På
målningen från 1400-talets slut i en valvkappa ses helgonet hålla sitt
attribut, en tång, i handen. För att man inte skall kunna ta fel har den okände
konstnären placerat en stor vit tand i tångens skänklar".
DROTHEM,
nu SHM/Stocklm. 8 cm hög gravyr pâ vinkanna frân 1525, nordtyskt ursprung.
FALBYGDENS
MUSEUM: Appollonias Tâng är avbildad pâ en runstav kommen frân Linköpings
stift, nu förvarad här enligt Falbygdens Fornminnesfören. ârsbok.
FLISTAD/Gullberg:
kalkmâlning pâ sydsidan av triumfbâgen; klar 1505 enl.inskr.
HATTULA,
Finland: kalkmâlning i kroppsstorlek.
HäRNEVI:
kalkmâlning; mindre lyckad; 1480.
HäVERö:
kalkmâlning ibl.förväxlad med Agata; 1 m hög; ca.1500.
KJöLLEFJORD
vid Finnmarkskusten: Utsökt broderi pâ mässhake-kors. Hon har här guldfärgade
ögon och lângt guldhâr; gräsgrön mantel; guldklänning. Bâde krona och
gloria. 25 cm hög; sent 1400tal.
KUMLINGE,
Finland: kalkmâlning; hon har en turban virad kring hâret; hon är svept i en
vid mantel.
LOJO:
kalkmâlning, 1514-22, tidigare feltolkad som Agata; pâ 4:de pelaren ât N med
sitt tângattribut.
LÜBECK:
i Mariakyrkans altarskâp.
MARIBO
birgittinerkloster: Miniatyrmâlningar i marginalen av Anna A.datter Brahes bönbok
(den övre). 4 cm, 1497; nu pâ Kongl. Dansk Bibl. Begagnad alltifrân 1922 av
Tandlaegebladet.
MEDINGEN,
Sachsen: i altartavlan.
MILANO,
blymynt frân slutet av 1200talet med en bild av henne, och med texten: Virgo
Christi Egria Funde: Preses: Ad Dominum Morbo: Vexemur; Dentium Pro Nobis
Appollonia Ne Pro Reatu: Criminum.
MUNKTORP,
liten halvfigur av trä i altarskâpets undre rad. En av de värsta
Appollonia-konstverken; kan vara en av de äldsta dock, frân 1370talet. Förlaga
till Västmanlands Läns Tandläkareförenings totalt misslyckade Logo frân
mitten av 1960talet.
NATIONAL
GALLERY, London, i triptyken Evangelisten Johannes Himmelsfärd av Giovanni del
Ponte.
NIDAROSDOMEN
- pâ västväggens norra
torn, mot söder, har Tone Thiis Schjetne rekonstruerat stenstatyn av Appollonia.
NORDLUNDE,
Maribo amt, Lolland: En majestätisk, ofattbart vacker och vördnadsvärd oljemâlning
i altarskâpet, sedan mitten pâ 1800talet pâ Köpenhamns Nationalmuseum.
Endast 3 dm hög. Stora, bruna ögon; dyster men kärleksfull blick som man kan
drunkna i; nätta anletsdrag, fin feminin mun; svagt rosa rosor pâ kinderna. Självlysande
guldhâr som lockigt hänger över axlarna. Olivgrön mantel, som hâlls ihop
under hakan av en 9-bladig brosch med orange, gnistrande ädelsten i mitten. Klänningen
skymtar, vilken är som eldslâgor av ljust rött och silver. Kronans konturer
anas mot den kopparfärgade glorian, vilken skyler luggen.
Manteln veckar sig pâ ett komplicerat vis. Nordtysk, fr.c:a 1500. Bilden är förlaga till följande odontologiska Logotyper:
Dansk forening for börnetannpleie. Dansk Tandlaegeblads. Finska Tandläkarsällskapets.
Skandinaviska Tandläkareföreningens.
NORRA
SANDSJö/Västras: Här finns hon bâde som träbild och som broderad mässhakebild:
inga attribut. Ser ung och glad ut; bär krona, och dyr, mörk mantel. Befinner
sig i uppsluppet samtal med Margareta! Mässhaken fr.sl. av 1400talet, är ännu
i bruk till julottan.
RAFAËL
(1483-1520) har gjort en teckning av Appollonia.
REIMSKATEDRALEN
- stenskulptur pâ fasaden.
RIBE,
Danmark: skärva av rund glasmâlning, 1 dm stor. Man anar anletsdragen, kronan,
hennes vänstra axel och hand, vilken hâller tângen med tanden.
RONE,
Gotland: kalkmâlning pâ lânghusets sydvägg, andra hälften av 1400talet av
Passionsmâlaren; oerhört gripande! En av de bästa konstverken.
RâBY,
Jylland: Hon och Agatha hâller i var sin tâng pâ kalkmâlningar i var sitt fält
av valvtaket, men Appollonias tâng griper om en tand.
SARONNO,
Santuario: en fresco utförd av B.Luini.
SâNGA
K:A: Appollonia har här drabbats av likvärdig förnedring som Helena har gjort
i Götene - 1902 blev hennes bild, i detta fall en kalkmâlning,
transvestit!
SöDERKöPINGS
BYKYRKA: kalkmâlning frân 1300talet.
SöDERKöPINGS
S:T LARS: gjuten relief pâ vinkalk, 24 cm hög, av lokal guldsmed c:a 1520.
TOLFTA
norr om Tierp: kalkmâlning i en av korets valvsektioner. Mörkt lângt guldhâr,
mörkgrön mantel dekorerad med främst svarta romber; beige rak klänning hängande
i jämna vertikala veck. Ej helt lyckad. 1490tal.
ULLENE
- Västergötlands enda
Appolloniabild: broderi pâ mässhakekors, 25 cm högt, utländskt arbete frân
runt 1500.
UPPSALADOMEN:
broderi pâ mässhakekors, 22 cm, flamskt arbete frân sent 1400tal. Förlaga
till Uppsvenska Tandläkareföreningens logo frân 1959.
VIBORG,
Jylland, se 1994 nedan! Bronsstaty av Appollonia. Tyvärr har hon givits ett
utpräglat egyptiskt utseende, när hon i verkligheten var frân Grekland.
VIGERSTED,
Jylland: En av de bästa; "tecknad med enkla streck, nästan som pâ en
barnteckning". Hon hâller med högra handen en bok med boken nedât; dess
rygg i greppet; lyfter med vänstra handen tângen med tand. Ring-gloria; krona;
anletsdrag sâsom hos en flicka i 14-ârsâldern, högst; rakt, lângt hängande
hâr. Ingen mantel, utan enkel klänning. Kalkmâlning, 9 dm, c.a 1450.
VöRâ,
österbotten: altarskâps-luckemâlning; hon bär en vacker blâ dräkt med röd
mantel samt ett hârsmycke, fasthâllet av ett pärlband. Ett lângt, vâgigt hâr
faller ned över axlarna. I högra handen hâller hon tângen, som omsluter
tanden.
WARHOL,
Andy (1928-87), avbildade 1984 Saint Apollonia pâ silkestryck â fyra likartade
men olikfärgade, bredvid varandra placerade mâlningar inkl.attributet, se
artiques @ unionstreet.com och www.artbrokerage.com
ÂGERUP
pâ Själland: En av de bästa! Underbar 1 m hög kalkmâlning över ett nu försvunnet
Appolloniaaltare. Hâret är uppfästat i pannan, men hänger ned vid sidorna,
eller sâ är det tyg man anar. Röda rosor pâ kinderna; blek hy; sorgsen
blick; blâögd; mycket fina anletsdrag; bar hals med enkel halskedja; mörkröd
mantel; grâ rak klänning; tângen knappt skönjbar i hennes lite höjda högerhand.
Enl.inskr.mâlad 1510.
ÄLVROS
i Härjedalen, tidigare inom Nidaros stift: I sakristian av det som idag är
gammelkyrkan, förvaras en liten, grovt tillyxad träplatta med en mâlning av
Appollonia. Brunögd, ljuvlig!; har lângt hängande guldhâr, krona, grön
mantel, röd klänning. 4 dm hög. C:a 1450.
öRBERGA,
sydväst om Vadstena: utplânad kalkmâlning i södra korsarmen, väster
valvsektion, mot söder; 75 cm, tidigt 1400tal.
öSTRA
INGELSTAD, Skâne: skadad kalkmâlning; lânghusets tunnvalv, nordsidan mot V;
sent 1400tal.
DEMENTI:
Finska Pöytisbilden föreställer absolut icke Appollonia, utan en karl som stâr
beredd att drag ut spikarna ur Kristi kropp pâ altarskâpets ena flygel. I
mitten nedtas just Kristus, och pâ andra flygeln stâr Veronika.
21.MISCELLANEA:
Appollonias
bild har funnits pâ amuletter för att hon skyddade mot onda makter. Folkliga föreställningar
och riter har varit knutna till henne. Hennes namn ansâgs ge fiskelycka pâ
Helgelandskusten. Läkeörter fick hennes namn, sâsom Appolloniaört, -rot och
-korn. Hennes egna blomma anges f.ö. i en modern blom-helgon-kalender vara
Narcissus Romanum. I nutid har Appollonia lyckligen âter blivit känd, genom
att hennes bilder förekommer pâ papper, pennor, plastmappar o.dyl. inom tandläkarkâren.
Nödhjälparen mot tandvärk har fâtt nytt liv tack vare det moderna bruket av
hennes bilder. En kvartals-skrift för tandläkare inom Federated Guilds of
Saint Apollonia, som trycks i Boston/ Massachusetts, heter passande nog The
Apollonian. Skriftens ansvarige FA Keyes har skrivit flera artiklar om henne,
men dess existens gâr inte att pâvisa dock varesig via Internet eller via en
brittisk tidskriftsbank. I Oregon finns Apollonia Webworks â www.apolonia.net.
Pâ Pacurarigatan 11, Iasi 6600 Rumänien, finns tandläkarhögskolan
Apollonia University. Pâ Linoperamatas strand pâ Kreta, 71500 Grekland, finns
hotellet (med 2 P) Appollonia.
22.âRTAL VIKTIGA FöR APPOLLONIAKULTEN
*249
blev hon martyr -
hon dog för tron pâ Jesus Kristus.
*300,
c:a, blev hon helgonförklarad av en biskop, till att börja med.
*400talet;
St.Augustinus skrev att Appollonia sprang in i lâgorna som en följd av pâskyndan
frân högre ort.
*800talet,
mellan 839 och 855 resp. före 875: de äldsta kända martyrologierna som nämner
henne skrevs, vari först 20 och sedan 9 Februari uppges som hennes döds-och
minnesdag.
*800-talet,
fr.o.m., blev hennes kult mycket populär.
*1100talet:
Västerplana k:a fanns bevisligen.
*1150
hypotetiskt byggâr för Medelplana 1:a stenkyrka, liksom för huggningen av
dess Helene och Appolloniae altare.
*1276,
före: äldsta skriftliga belägget för att hon betraktades som Tandläkarhelgon,
näml.i Thesaurus Pauperum av pâve Johannes XXI.
*1300talet:
avbildning av henne i ett svenskt OP.kalendarium.
*1325
nämndes första gângen 'i Mädal Wplanthum'. Samma âr nfg Västerplana som 'i
Upplandum'.
*1349
nämndes förste kände medelplanske kyrkoherden: Petrus de Uplandum.
*1370
10/1 nämndes namnet Appollonia för första gângen i Sverige, när Appollonia
Jönissadotter fâr en morgongâva; 1400 18/11 i genitiv -nie; hon blev änka
1414, tydligen i Västerâs; hon avled 1433.
*1397
10/2 nämndes Mäthelwplande Kirke.
*1400talet:
Hon avbildades med Tângen i Sverige, vilket hon inte gjorde i andra länder förrän
100 âr senare.
*1410
anropades hon av en av Linköpings râdmän.
*1420
anges vara hennes introduktionsâr i Skara stift(?); hon ingick i ett
kalendarie-fragment frân denna tid.
*1447
16/12 gavs ett avlatsbrev för Appolloniadagen 9/2 vid Norra Vi k:a/Ydre.
*1450,
c:a, kom hon in i Skarakalendariet, och vid denna tid stod hennes heliga kult pâ
sin topp i Sverige och Tyskland.
*1478
24/8 nämndes 'Bozgarden'/ Medelplana första gângen.
*1487
ingâr hon i Missale Strengnense.
*1490
11/6 nämndes 'Biistorp' första gângen, nu i Medelplana s:n.
*1495
är hon med i Breviarium Strengnense.
*1508
âterger Utrechts breviarium hennes martyrium.
*1519
trycktes Breviarium Nidarosiense med Appollonia avbildad med tâng och bok pâ
titelbladet.
*1530
âterfinns hennes tâng jämte APPO vid 9/2 pâ ett träsnitt i Danmarks äldsta
kalender (mellan Dorothea och Scholastica).
*1569
omnämndes Appollonias altare i Ribe domkyrka.
*1580
omvittnades hennes dyrkan i Italien och hennes sarkofag i Tortonas katedral.
*1593
28/7 omtalades Appollonia-marknaden i Eksjö.
*1634
fick hon officiell helgonstatus frân Vatikanen, pâ Urban VIII's tid 1623-44.
*1676
nämndes Appollonias magiska källa i Viborg.
*1750talet:
Tandläkarna i Turin arbetade "con adjuto di Santa Apollonia" (med hjälp
av henne).
*1823-24
byggdes nuv.Medelplana k:a; endast tornets underdel bibehölls frân föregângaren.
*1870
hängde i Rom, t.ex.â n:r 8 Via di San Basilio, och annorstädes i Italien,
skyltar med bilder av Appollonia utanför tandläkares hem.
*1892
tog Skandinaviska Tandläkareföreningen en Logo i bruk, baserad pâ
Nordlunde-bilden. Prof C.Christensen skrev i deras Tidskrift 1892: Paa denne
gamle Tavle, som stammer fra det 13de Aarhundrede staar Sancta Appolonia Side om
Side med andre Helgene malet i Brystbillede, nöjagtig som nedenstaaende Figur
viser hende. Den drabelige Tang med den underlige Tand i Kaeberne... (se kopia
av artikeln i helhet. Hans entusiasm och kärlek till henne är en direkt
motsvarighet till vad de kände, som 1922 & 1927 âterupptäckte S:ta
Helena).
*1915
skrev Walther Bruck sitt stora Appolloniaverk.
*1917
i Odontologisk Tidskrift n:r 1 ârg 25 skrev John Wessler en berömvärd artikel
om Virgo Appollonia. En bild med henne, tângen, Kristus, pâven, och en man och
en kvinna till (sittande i en bât?), pryder artikeln, se kopian av den.
*1923
Förteckn. över Tandläkarinstitutets i Stchklm Appolloniasamling.
*1934
skrev Gian Battista Poletti sin bok om henne.
*1967
skrev Wilhelm Bulk sitt stora Appolloniaverk.
*1970
inskränktes hennes kult sâ, att den inte ingâr i det allmäna kalendariet,
utan hon enbart firas i de socknar vars skyddshelgon hon är, sâsom tillsammans
med Helena i Medelplana. Hennes dag är alltjämt 9/2.
*1971
29/8 beskrevs Appollonias och Helenas altare i Medelplana k:a, liksom kyrkans
dedikation till de tvâ helgonen.
*1984
tog Dansk Tandlaegeforening i bruk Appollonia-logon baserad pâ Gislinge-kalkmâlningen.
*1984
mâlade Andy Warhol en port folio of four screen prints av Appollonia, 30 x 22
tum stora.
*1988
skrev Milton B.Asbell ett kapitel om Saint Apollonia, Patroness of Dentistry i
'Dentistry - A Historical Perspective', ISBN 0-88135-100-8, $24.95.
*1994
tillverkade Hanne Varnings bronsskulpturen av Appollonia, som stâr i hennes källa
vid trappan till St.Leonisgade frân Sortebrödre Kirkestraede i Viborg.
*1995
skrev Astrid Fredlund i sin bok om Appollonia pâ Tapir Forlag, Trondheim ISBN
82-519-1268-7, under sin resa vid Matterhorn; hon kom till Zmutts fjällkyrka
"...og hvem andre enn Sta. Appollonia var det som flankerte altertavlens
sentrale motiv".
*2000
11/2 var hennes Mässmusik klar, tvâ dagar efter att Hon firats rituellt pâ
hennes moderna festdag! SDG!
*2001
20/2 firades Appollonia rituellt för första gângen pâ denna hennes
ursprungliga festdag pâ ~1140 âr! SDG!
*2001
6/3 framställdes i Skövde ett standár och en T-shirt pâ vilka bilder av bâde
Appollonia och Helena är tryckta.
*2001
26/10 tillverkades en silverring tillägnad Apollonia.
*2003
25/5: Ett foto från "Kinnekulle församling" visar 11 personer runt
S:ta Apolloniakällan i Bestorp: Avslutning på studiecirkeln om kyrkorna på
Kinnekulle Söndag 25 maj 2003. Ledaren står på den fyrkantiga lockhällen på
sydsidan där det runda källhålet ligger närmast kanten. Denna källa och
detta Bestorp ingår i ett tredjedels tjog hemsidor. Ingen mer än jag vet att
denna position aldrig kan vara rätt för en källa, ty platsen utgör botten av
ett grunt kalkbrott OCH att källan inte är uppkallad efter helgonet Apollonia
utan efter Christina "Lona" Ljungqvist, som avled vid unga år på
Bestorp. Apollonia var ett släktnamn som de medförde från Upland. Rätta käll-läget
är på en äng kallad Lillängen!
23. Redan
i slutet av 200talet började martyrerna betraktas sâsom högre väsenden och
av inskrifter i katakomberna frân början av 300talet finner man att de redan dâ
började att anropas om förböner. Det finns ett stort antal böner till
Appollonia bevarade; här följer nâgra exempel.
ur nunnan Ingegärd Ambjörnsdotters Bönbok,
1500tal, Vadstena Kloster
N:r 179
TILL S.APPOLLONIA
En
lithen fagher bön aff the hälge jomfrwnn sancta appollonia; läs henne dagleka
mädh pater noster oc Aue maria. O kärista jomfrw sancta appollonia Jak bidher
tik syndogh människia fför thina bitherlika tanna värk, oc wtdragningh, som
thu tolomodhelika oc stadhelika toldhe mädh kärlek fför ihesu christi tro.
Bidh för mik til gudh, at han här äffther göme mik oskaddha för tanna wärk
Oc äpther tässens wadhelika liffsins ysäld, jnledh mik j hälga manna äwärdhelika
glädhi oc äro, hwar jak maa see min gudh Oc tik min kärista jomfrw, för wtan
ända, mik til äwärdhelikin hugnadh Amen Pater noster Aue maria.
birgittinsk handskrift, Maribo, Lolland
i abbedissan Anna Axelsdatter-Brahes bönbok
Text:
Ô tu utualde oc vaerdige jhesu Christi jomfru oc martir sancta Appollonia bedh
thine böner til herren for myne synders last ath jek aey skulde pynes hordelige
i hoffuet oc tanders vaerkc for myn brödhe. Versus: bedh for oss sancta
Appollonia ath oss maa giffwes ewynnelighe glaedhe. Collecta: Gudh som lost
sanctam Appolloniam thin aeraefullae jomfru oc martir, ther hennes taender vare
udslagne, offuervynnae synae fiendae met syn pynaess seyervynnelige tegn, wi
bedhe tek ath tw jiffuer oss for hennes vaerdskyldh oc bön, ath wi mue fraelses
aff taenders, hoffuedis oc legoms vaerck. (Tvâ fina miniatyrmâlningar av
Appollonia finns i marginalen till handskriften).
For Tenduerck er Appollonia sterck,
oc S:Lucia for ögne verck
S:Giertrud skal Herbere bestille
öster oc vester eller huor de ville...
(efter reformationen)
Santapolonia ora pronobis
Adolore dentivm libera Domine
invocantes me (1400talet)
Heliga Jungfru Appollonia
härlig är Du för oss,
bär Bönerna till Gud Herren,
att Han för evigt hâller pâ avstând frân oss
överträdelsernas Mângfald
och Tandsmärtornas Pina.
(sent 1200tal)
Böntext frân 1519 funnen i altaret
av den rivna Neslands kirke
Skriff paa eth hanbreth stockae bly: job
idrasson*
Iob Zarobabatos* job tha nobrattos* in
nomine patris et filii og less V pater noster
og aue maria gud thyll
loff og sancth Appollonia.
("V" betyder här 5; bönen skulle användas
mot tandvärk)
Bön till Appollonia frân Bayern:
Appollonia, Appollonia,
Du heilige Himmelshehre,
Sieh an Dir mein Beschwerde.
Befrei mich von der übeln Not,
Das Zähnweh bringt mir sunst den Tod.
****