ORDINIS HELENIUM

Helgonkalendern

Delarna 10-11-12

OCTOBER

1/10a: GERMANUS: (I Skara stift har han alltid firats 1/10 för att inte kollidera med S:ta Helenas festdag, vilken är Germanus' normala dag, viz.31/7. Han ingår i ett 1200tals-kalendarium i stiftet) Föddes vid år 378 i Auxerre; studerade i Rom; blev sin födelsestads bisp 418; var på 420talet en av S.Patricks lärare. I 'Expositio Missae Sancti Germani' beskriver han hur en stor Evangeliebok, buren om Palmsöndagen på en bår, skulle symbolisera Kristus Jesus under Processionen. Han besökte de brittiska öarna 429 och 447, varvid jungfru Nennoc (+runt 467) från Cornwall medföljde honom när han återvände till Frankrike och hon blev abbedissa där; enligt ett av hennes kloster förmedlade hon underverk. Germanus avled när han besökte Ravenna i Italien år 448, och hans elev där, Camilla från Civitavecchia, åtföljde hans lekamen tillbaka till Auxerre, och hon besatte sig nära den platsen och avled där som eremit (firas 3/3). En Germanusrelik finns i Stockholms Storkyrka. Germanus' efterträdare Censurius 448-486 byggde kyrkan Saint-Germain i Auxerre. 

1/10b: REMIGIUS (Rémy): (Ingår i ett 1200tals-kalendarium i Skara stift. Firades i stiftet hela medeltiden, men fick graden sänkt på 1400talet. Lödösekalendern /LK/: "Remigij episcopi et confessoris". I Strängnäs kunde festdagen flyttas till 24/9, "Hic Anticipatur Remigii") Frankernas apostel. Valdes 459 till Reims bisp; mottog från himlen en helig olja, som fanns kvar på Jeanne D'Arcs tid, och som skulle användas vid kröningen av kungar. Rémy döpte på Påskafton 496 kung Clovis i Reims katedral; avled 13/1.533.

1/10c: TERESA av Jesusbarnet: (Mässboken /MB/) Levde 1873-1897. Föddes i Alencon; blev som 18-åring OCD.nunna vid Lisieux; helgonförklarades 1925. Förklarades 1947 vara Frankrikes med-skyddshelgon vid sidan av Jeanne D'Arc; avbildas med rosor. Läs hennes egen bok  - "Histoire d'une âme, le livre" -  utgiven på 60 språk. "Thérèse de Lisieux, ou la grande saga d'une petite soeur", Fayards förlag 1997 av Gouley-Mauger-Chevalier. Sven Stolpe tyckte det var synd att hennes katedral överlevde andra världskriget, emedan han ansåg den vara hiskelig  -  andra tycker den är fantastisk. -Jean-Paul II place Thérèse dans le Panthéon des saints francais, ceux qui, disait-il au Bourget, le 1:er juin 1980 "ont exercé une grande influence sur moi". Ett av gästrummen på Norraby OC-kloster i Sireköpinge s:n är uppkallat efter henne.

2/10a: SKYDDSÄNGLARNA: (Festen infördes i Sverige på 1500talet; MB). Maria av Pisa (+1431 {22/12}) såg en gång sin Skyddsängel  -  hela livet erhöll hon mystiska erfarenheter, och en gång kom en Ängel och hjälpte Giovanni Angeloptes (Ravennas bisp 430-435 {27/11}) att celebrera Nattvarden och den var synlig endast för honom; och en Ängel räddade mirakulöst ~år 303 den romerske prästen Anthimus från att drunkna i Fiume Tevere {11/5}. Jfr Francesca 9/3.

2/10b: LEODEGARIUS (Saint Leger): (LK: "Leodogarj episcopi et martyris) Föddes 616; blev OSB-munk vid Saint-Maxentius, och år 659 Autuns biskop; marterades 678.

3/10: MENNE: Jungfru av Lorraine, släkt med helgonen och martyrerna Elaptius och Eucherius. Hon dog en naturlig död runt år 395. Ett nunnekloster grundades vid Poussay av Bertold, Touls bisp till 1026, vars klosterkyrka heter 'Jungfrur Marie och Menne Kyrka'. Mennes reliker förvarades i detta kloster  - Poussay är hennes kultcentrum  -  till 1792. Efter en del äventyr, orsakade av revolutionen, har relikerna sedan 1846 vilat i sockenkyrkan Puzieux i Vosgeserna.

4/10: FRANCISKUS av Assisi, alias Fausts 'Pater Seraphicus': (Efter dyrkanspåbudet 1228 ingick han i ett 1200tals-kalendarium i Skara stift, och i detta stift nådde han aldrig högre grad än simplex. I Strängnäs firades förr även 'Translatio Francisci' 25/5. LK: "Francisci confessoris"; MB) Levde 1181-1226. Sommaren 1972 gjordes en potatiskällare i Varv om till det lokalt berömda Franciskus-kapellet, där man säger att det började spöka på 1990talet. OFM-kloster har funnits bl.a. i Jönköping [från 1293], Skara [från 1286] och Växjö [1485-1531], se Klosterordnarna, och nutidens Franciskuskyrka i Jönköping skall invigas formellt 1999. 1998 skadade ett jordskalv helgonets huvudkyrka i Assisi.

5/10: FELICIA MEDA: Levde 1378-1444; föddes i Milano. Anslöt sig 1400 till Klarissorna vid stadens S:t Ursulas kloster, och blev dess abbedissa 1425. Startade 1439 ett dotterkloster i Pesaro.

6/10a: BRUNO av La Grande Chartreuse: (I Västerås finns ett O.Cart-breviarium bevarat. MB; se Klosterordnarna, där O.Cart-helgonen finns uppräknade) Bruno levde 1032-1101; föddes i Köln; studerade i Reims & Paris; blev kansler i Reims stift. 1084 drog han och 6 andra sig tillbaka till La Grande Chartreuse (Cartusia) vid Grenoble, på ägor skänkta av Hugo, biskopen av Grenoble 1080-1132. Baserande sig på OSB utvecklade de sju Kartusianorden. Deras nunneorden skapades av Giovanni Spanioren före 1160. Bruno var påve Urbanus II's rådgivare i Rom; grundade LA TORRE-klostret i Kalabrien, dit han drog sig undan. Bruno var Bibelexeget; gjorde arbeten om Psaltaren och om Pauli brev; han helgonförklarades 1515! Kända kloster är: SAINTE ALDEGONDE, {som mellan 1341 och 1470 återspeglade osäkerheten beträffande överdriven mariadyrkan och anti-konceptionismen: O.Cart införde Visitatio 26/7 först 1405, Temptatio 2/7 1468, Conceptio 8/12 1470, Praesentatio 1474 och Compassio 1477}. MIRAFLORES vid Burgos, byggt 1442-98 och i dess k:a finns Juan II's och  Donja Marias grav. MARIEFRED (Pacis Mariae) fr.o.m. 14/12.1498; klosterkyrkan invigdes 15/2.1504; klostret upphörde 17/1.1526; revs 1537. SVARTSJÖ (Suartesioegensi) 1491-97. ASSERBO söder om nuvarande Tisvildeleje/ Själland, grundat under ärkebisp Assers tid 1104-37. Ett av deras ännu oidentifierade kloster är ett som grundlades "in Gothia" vid tidigt 1400-tal, alltså i Götaland. Vidare: KARTAUSE SEITZ i Steiermark, vilket Avignonpåve Urban VI (1378-89) ansåg vara ordens medelpunkt. Klostret MARIENKRONEs dedikationsdag var 9/7 Octaua Visitationis. I Pommern finns vidare GOTTESGNADE vid Stettin och GOTTESFRIEDE vid Schivelbein. I Yorks stift finns KINGSTON-UPON-HULL, vars 'minster' är helgad åt ärkeängeln Mikael, Maria och Thomas Becket.

{O.Cart har egna hemsidor på Internet. Kattrasen Chartreuse har namn efter ordens första kloster}

6/10c: ESKIL: (I Skara stift firades han på denna 'Sanct Escillus Translatio' efter helgonets introduktion här på 1300talet. Vid sent 1300tal flyttades datumet för honom till 8/10 se dito, men han blev aldrig populär i stiftet. Nu firas han 12/6, se dito).

6/10d: MIKAELS OKTAVDAG: LK: "Octaua Michaelis. Qui uult".

6/10e: FIDIS (Foi): (Vall-1198 och i Köln 6/10, men 12Str. 5/10: "Fidis virginis; hon firades av O.Cart i Sverige innan Bruno 1515 fick 6/10 som festdag: "Fidis virg z mir") Jungfru från Agen-Aginnum i södra Frankrike, martyr genom bål under Max Herculeus på 200talet i den staden. Hennes existens betvivlas icke. Hennes gyllene skrin i Conques-klostret var berömt på medeltiden, och finns alltjämt kvar, och hennes kult lever in på 2000-talet. Några reliker togs till Glastonbury, varför hon förekommer i Sarum-kalendariet. 

7/10: MARKUS, påve: (LK: "Marci pape) Icke-martyr från Rom; dog samma år som han blev påve  -  336. 

8/10a: ESKIL: (Jfr 6/10 strax ovan. Han firades denna dag från sent 1300tal och framåt i Skara stift; LK: "Eskilli episcopi et martyris. Qui uult") Nu firas han 12/6, se dito.

8/10b: BENEDICTA: ("Benedictae vg in territorio Laudunensi"; Vall-1198: "Benedicte virginis") Denna dag är i Laonbygden födelsedag för denna jungfru och martyr  -  på 300talet. Enligt legenden var hon missionär i Gallien. Hon har givit namn åt orten Origny-Sainte-Benoïte, där ett kloster har växt upp runt hennes grav.

8/10c: THAÏS: (Joseph Dunney hävdar att S:ta Helena kände till Thaïs liv på 1130-talet, se kap VII i hans redogörelse). BoS berättar: "Botgörerska kanske på 300-talet. Påstås vara en förmögen och vacker kurtisan i och från Alexandria, som omvändes av Paphnutius (andra källor anger Bessarion eller Serapion) och murade in henne i en klostercell i tre år. Först framåt slutet av hennes liv tilläts det henne att leva ett komplett klosterliv med de andra nunnorna". Dunney hade hämtat sin version från en 1100-talspjäs av Hroswitha. Vidare finns berättat: "Man lyssnar till henne, och hennes glöd gagnar de andra filosoferna, som vänder sig till Thaïs vid Festmåltidens slut i en sorts trans. De igenkänner i henne den Eviga Helena  -  förtjusande som under Priamos' dagar, och Eunoia. Aldrig hade Helena känt ett sådant förgudande alltsedan Goethes verk...". "Helena är närvarande i Thaïs... Hon är återförkroppsligad i kurtisanens kropp... Hon lånar ut sin grace till filosofernas Festmåltid, och staden Alexandria bugar sig till sanden och till hennes fötter. Munken Paphnutius ser en fresterska kallad Helena uppstå i sina syner; han korsar öknen för att omvända Thaïs till Kristendomen, och han finner genast en gynnsam terräng i kurtisanens ande, som redan mottagit dopet  -  hon dör i gudomlig frid och leds av en ängel till himlen".

8/10d: VÅR FRU AV ROSENKRANSEN: (MB)

9/10a: INGRID av Skänninge: (MB) Som nybliven änka ca.1270 slog hon sig ned vid Skänninge St. Martinkyrka. Under detta årtionde besökte hon Rom, Jerusalem och San Diago de Compostella. Hennes kloster, Monasterium beati Martini/ OP., grundlades 1272  -  invigdes 15/8.1281, och Ingrid blev dess abbedissa; hon hade alltid varit Gudssökande, asketisk och barmhärtig mot fattiga. Hon erfor mystiska upplevelser. Redan 1282 2/9 avled hon, kanske bara i 30-årsåldern. I Linköpings stift firades hennes skrinläggningsdag 30/7; i Upsala stift firades hon 9/10. Ingridreliker finns i Skänninge St. Martinkyrka; hos OFM i Köpenhamn och Roskilde, och i Vårfrukyrkan i Köpenhamn; några finns sedan 1595? i Blåkyrkan/ Vadstena. Äldsta bevis för att hon var helgon kom 1401-02, när vittnesmål dök upp om hennes ingripanden. Avbildningar av henne finns i Rumskulla och San Marcokyrkan/ Firenze.

9/10b-c: sammanblandning av två DIONYSIUS: b)"Några anslöt sig dock till Paulus (i Athen) och trodde: bland dem fanns Denys, medlem av Aréopagens koncilium, en kvinna vid namn Damaris, och ytterligare andra (Ap.17:34)"  -  detta är det enda som är säkert om denne "Dionysius". Man har lagt till att han blev Athens 1:e biskop och att han blev martyr vid år 95.

   c)(I ett 1200tals-kalendarium i Skara stift var en annan "Dionysius" antecknad denna dag med röd text. LK: "Dyonisij sociorumque eius. Semiduplex") Saint Denis var från Italien. Han blev Paris' 1:e bisp, och grundade en kristen koloni på en ö i Seine. År 250 halshöggs han jämte diakonerna ("cum sociis") Eleuterius & Rusticus, och över deras grav uppförde Dagobert år 626 Denisklostret. Salebys ena kyrkklocka, den från 1228, bär denne Dionysius' namn, och ett gårdsnamn i grannsocknen är bildat av det namnet. Han finns som mässhakebild i Skaradomen, och finns avbildad i S.Råda. Vissa stift firar 21/4 Inuencio S.Dionysii soc. eius.

9/10d: GIOVANNI LEONARDI: (MB) Föddes runt 1550 i Diecimo/ Lucca stift; prästvigd 1571; grundade 1593 'Guds Moders Ordensbundna Kyrkotjänstemäns Institut'; avled i Rom 1609. 

10/10: GEREON: (LK: "Gereonis sociorumque eius martyrum") Tyvärr, liksom i fallet med Rufus 27/8, så har förväxlingar inträffat mellan olika och samtida, i detta fall gäller '200talet', helgon med samma namn, så att resultatet blir nonsens. Enligt LK skall det handla om en Gereon i en martyrgrupp. En soldat Gereon blev kristen martyr i Xanten, och hans alltså samtida namnë, kollega och Broder blev martyr i Bonn. En 'Gereon' hade i alla fall en relik i Gumlösa 1192-1720.

11/10: MARIA DESOLATA TORRES ACOSTA: Levde 1826-87 i Madrid; var en stor välgörare i Madrids fattigkvarter; tilläts ej bli OP.nunna. Skapade 1848 tillsammans med en präst ett Institut, som skulle hjälpa sjuka i sina hem  -  Marias Tjänarinnor. Hon grundade 46 sjukhem; helgonförklarad 1970.

12/10a: RAGNHILD av Tälje: Hon var gift med kung Inge d.y. och levde ca.1075-1125. Under sin pilgrimsresa till Palestina (västerlandets kontroll över landet fullbordades 1124) blev hon plundrad, men skyddades av änglar, som gav henne nya kläder. De äldsta delarna av hennes kyrka i Södertälje är från 1100talet, viz. mittskeppet och tornets undre del. Hon avbildas på Södertäljes kommunvapen. På 1970talet upptäcktes hennes källa i Medelplana s:n, nära Råbäcks Tusenårsek. Se MÄLARDALS-SPECIALEN nederst under juni månad.  

12/10b: PANTALUS: Legendarisk biskop av Basel; ingår i Ursula-sagan. Han ingick i såväl Ursulas resesällskap som i hennes martyrgrupp.

13/10: THEOPHILUS: (Omnämns i Missale Scarense, 1100talet, men firades inte) Österländsk filosof som studerade de heliga Skrifterna i uppsåt att angripa dem, men han omvändes istället till Kristendomen. Blev Antiokias bisp. Tre av hans verk finns bevarade, t.ex. Apologien. Han jämför de grekiska Myterna med de heliga Skrifterna; utvecklar idéen om Logos. Avled år 181.

14/10: CALIXTUS I: (Vall-1198: "Kalixti pape". LK: "Calixti pape et martyris"; MB) Föddes i Rom; blev påve 217, och år 222 blev han antagligen martyr; begrovs i S.Maria Trastevere, men kyrkogården vid Via Appia bär hans namn. I Todi firas han på 14/8. De gnostiska fragment som kallas Elenchos "ger många detaljer om kyrkolivet på Calixtus I's tid som påve".

15/10: TERESA av Avila: (MB) Föddes 1515 i Avila/ Kastilien; blev 1533 OC-nunna; grundade 1562 OCD-klostret S.Joseph i sin hemstad; avled i Alba de Tormes 1582; erhöll titeln Doctor of the Church 27/9.1970.

16/10a: MARGUERITE MARIE ALACOQUE: (MB) Föddes 1647 i l'Hautecourt i Burgund; slöt sig 1671 till Visitationsorden i Paray-le-Monial; fick en uppenbarelse 1675 rörande kulten runt Jesu Hjärta i Chapelle de la Visitation, se 2/7 ovan. Hon avled 1690; helgonförklarad 1920. Under månaderna maj till oktober kommer en stor mängd pilgrimer årligen till hennes Chambre des Reliques i Paray-le-Monial.

16/10b: HEDVIG (Jadwiga) av Schlesien: (MB) Levde 1174-1243; tant till Elisabeth av Ungern; grundade flera kloster bl.a. Trebnitz (OSB.Cist), dit hon drog sig undan som änka; helgonförklarad 1266.

17/10a: ETHELDREDAS TRANSLATIO: (Hon & den firades i Skara stift redan på S:ta Helenas tid, alltså på just denna dag, jfr 23/6. Kulten hade kommit hit med engelska kalendarier. Detta bekräftas av ett 1200tals-dito brukat i stiftet).

17/10b: IGNATIUS av Antiokia: (I Skara stift firades han på 1/2 under 1300talet, på vilken dag han konkurrerade ut Brigida, och på 17/12. År 1520 användes hans dag i samma stift för datering av strider mot danskarna. Se MB där hans egna ord citeras, s.1159-60) Efter 40 år som Antiokias biskop, kastades han runt år 107 till vilddjuren i Rom. En relik av honom vilar i Peterskyran.

17/10c: Kyrkoårets sista möjliga 'Dominica 18 efter Pingst'  -  för denna söndag finns en helt bevarad Mässa från 1200talet och Skara domkyrka.

18/10: LUKAS: (LK: "Luce ewangeliste; MB) S:ta Helenakyrkan i Skövde erhöll denna dag år 1509 ett avlatsbrev utfärdat av Skara stifts näst-näst-siste biskop, 1505-20, Vincentius. Lukas var en läkare från Antiokia, som troligen dog en naturlig död före år 100. Sol in scorpione.

19/10a-b: JEAN de Brebeuf & ISAAC Jougues: (MB) a)Jean föddes 1596 i Condé/ Frankrike; sändes till Quebec 1615; blev martyr 1649 i USA; helgonförklarad 1930. b)Isaac hade kommit till Canada 1636 som SJ.missionär, och marterades 18/10.1646.

19/10c: PAULUS av Korset: (MB; Klosterordnarna) Föddes 1694 i Ovada/ Piedmont; prästvigd i Vatikan-basilikan 1727 och levde sedan klosterliv på Argentaroberget nära Orbitello; avled i Rom 18/10.1775.

20/10a: RELIKFEST I SKARA: (Firades redan på S:ta Helenas tid i stiftet. 12SS: "Festiuitas reliquiarum").

20/10b: MARIE THÉRÈSE de Soubiran: Levde 1834-89; var från Carcassonne. Ville bli OC.nunna, men grundade istället Marie Auxiliatrix-institutet 1855. Hon ägde en högtstående mystisk begåvning. Blev orättvist behandlad och uteslöts ur sitt eget konvent; upprättades postumt; beatifierad 1946.

20/10c: MARTHA & SAULA: (Husward: "Martha et Saula cum aliis pluribus") Heliga jungfrur som led martyrdöden vid Köln; hör till Ursulas mystiska krets.

21/10: URSULA & DE ELVA JUNGFRURNA: (Husward: "Ursula et sociae ejus"; "Coloniae XI milia virg." Kulten var känd inom Skara stift redan på S:ta Helenas tid. Firades av O.Cart i Sverige och Tyskland. LK: "Undecim milia uirgines. Simplex") Ursulakulten är knuten till Köln, vars stifts existens är daterad till "några år före 325", och den har viss anknytning till S:ta Helenakulten, se Ursulas hemsida, men varken Ursula, de Elva eller de övriga 'helgon' som nämns i samband med dem, anses ha existerat, och kulten upphörde universellt 1969. Exempelvis kan nämnas att Ursulas martyrium har daterats till så skilda årtal som 238, 304 eller 452 e.Kr. Man påstår att Ursula på 300talet skulle ha utbildats tillsammans med eremit-flickan Kennera (29/10) i skotska Kirk-Kinner, och med abbot Regulus av Patras/ Peloponnesos (17/10), jfr vid aposteln Andreas nedan. Linderöds k:a har två Ursulamålningar. Bildsviten med Ursula på antemensalet i Broddetorp och hennes reliker i Eriksbergs- och Jälaskrinen bevisar hennes kults förekomst i stiftet på 1100talet; OP.munken Petrus de Dacia fick en av jungfruskallarna med sig som relik till Sverige; Ursulas relik i Mölltorp är från 1400talet. På Ivön ligger 'Ursule Källa' nedanför kyrkan. I kyrkan S.Nicolo i Merano finns Ursulas Altare från ~1500. En underbar målning existerar föreställande hur Ursula i en dröm kommer till Vittore Carpaccio  -  han levde ca.1460-1525 och var målare inom venedigskolan: Hon bär vingar och liknar mer en Ängel.

22/10a: SALOMÉ: En av Jesu lärjungar. Hon frågade en gång Jesus: "Hur länge måste det ske att människor dör?"; Jesus svarade: "Så länge som kvinnor föder barn!" Hon avbildas bärande en lerkruka eller två glasbägare, ty söndagen efter Korsfästelsen hade hon köpt väldoftade oljor för att smörja Kristi Lekamen med: I soluppgången närmade hon sig så Graven, undrande vem som skulle rulla undan stenen... Hon är avbildad vid sidan av jungfru Maria och Maria-av-9/4 i Elleköpinge altarskåp, nu i Åhus' Mariakyrka.

22/10b: CORDULA: (Firades av Johanniterna i Eskilstuna. Linköping: "Cordule virginis et martyris. iij lectionum") Apokryfisk jungfru i kretsen runt Ursula, som blev martyr 453. Under 1100talet fanns Cordulareliker i Kongahälla, och andra av hennes reliker upptogs 1278 i Kölns Johanniterkloster av Albertus Magnus, som då var bisp i Regensburg. Trots det angivna årtalet, uppges hon ha ingått i Ursulas martyrgrupp; hon flydde martyrskapet 21/10, och kom efter en dag fram och böjde sig under svärdet, och det är orsaken till att hon firas dagen efter de andra. "Quedam virgo nomine cordula timore perterrita nocte illa se in naui abscondit: sed in crastino sponte se morti offerens coronam martyrij suscepit. Sed cum eius festum non fieret illo die eo quod cum alijs passa non effet: ipsa post longum tempus cuidam recluse apparuit. Precipiens vt sequenti die a festo virginum eius quoque solennitas recolatur. Passe sunt autem virgines anno domini. ccxxxviij. Breviarium Lincopense 1493 22/10".

23/10a: SEVERIN (Seurin): (LK: "Seuerinj episcopi et confessoris") S:ta Helenas Oratorium och Källa utanför Skövde erhöll denna dag år 1425 ett 40-dagars avlatsbrev av skarabiskopen Sigge. Severin kom från Bortre Asien och blev biskop av Bordeaux 405 till sin död år 420; begrovs i sin k:a i Köln.

23/10b: URSULIN-NUNNORNA: Dessa elva Ursuliner guillotinerades mellan 17 och 23/10.1794: A.M.Erraux, Augustine, C.Paillot (abbedissa), Cordule, F.Lacroix, Josephine, Laurentine, Marie Ursule, M.L.Ducret, Natalie samt Scholastique.

23/10c: GIOVANNI da Capistrano: (MB) föddes 1386 i Capistrano i Abruzzi; blev änkling och OFM-munk 1406, och påvlig legat i bl.a. Böhmen. Avled denna dag år 1456 i Jugoslavien.

24/10: ANTONIO MARIA CLARET: (MB; Klosterordnarna) Föddes 1807 i Sallent/ Katalonien; prästvigd 1835; blev bisp av Santiago på Cuba. 1856 blev han drottning Isabella II's biktfar, och gick i exil med henne 1868. Han ägde profetians gåva och medverkade i underverk; avled i Frankrike 1870.

25/10a: CRISPIN & CRISPINIANUS: (LK: "Crispinj et Crispinianj martyrum") Bröder och skomakare. Man tror att de verkade i Faversham/ Kent en period undan förföljelsen mot kristna, innan de kom till Frankrike och halshöggs i Soissons år 285. De är skomakarnas patroner. Se Shakespeares Henry V, akt IV, scen 3. Det har antecknats i Skara att bisp Bengt Johansson avled denna dag år 1321. Bröderna har ett eget kapell i Torino-katedralen.

25/10b: MARGRETHE av Roskilde: Lokalhelgon som dräptes denna dag år 1176 av maken; skrinlades i Vårfrukyrkan i Roskilde 19/7.1177. 26/10.1192 lades en relik från "Margrethe av Roskilde" ned i Gumlösa altare genom Absalons försorg.

26/10: CUTHBERT: Munk vid Lyminge kloster (OSB) i Kent; blev Herefords bisp runt år 736 och Canterburys ärkebisp runt 740; brevväxlade med Bonifatius-av-5/6. Denne Cuthbert avled 758.

27/10a: Sankta HELENAS JORDISKA FÖDELSEDAG år 1102. I skånska Kullabygden kallas Helenas legendariska syskon Arild, Karen och Thora (som kanske är en förvrängning av Thorsten), och de förknippas med respektive orten Arild, med Karens Kilde och Skov på Själland och med Torekov.

27/10b: LK: "Vigilia in piscibus".

28/10a-b: SIMON & JUDAS, apostlar: (LK: "Symonis et Iude apostolorum; "Judas Tathei"; bägge i MB) Judas lär ha predikat i Mesopotamien, och ha blivit martyr tillsammans med Simon i Iran.

29/10: NARCISSUS: (12Str.: "Narzissi ep") Kommen från Grekland blev han vid hög ålder bisp av Jerusalem; deltog i ett kyrkomöte under vilket Påskfirandet avhandlades; avled runt år 222.

30/10a: HELEN av Serbien: Levde på 1300talet; är mor till helgonen Stephanos Milutin och Dragutin, vars klosternamn blev Theoctistus. Helen är helgonförklarad inom Östkyrkan.

30/10b: EUTROPIA: En Eutropias lårben lades år 1145 i Lundadomens högaltare  -  avser detta denna dags Eutropia, som marterades runt år 253 i Alexandria? Jfr hennes namnë på 14/12.

31/10a: KVINTINUS (Saint Quentin): (LK: "Quintinj martyris") Romare, som blev missionär i Gallien och som evangeliserade runt Amiens. Blev martyr okänt år där en stad i Aisne Dép. vid Sommeån nu bär hans namn; en säkert historisk person.

31/10b: LK: "Vigilia in sicco" inför Alla Helgons Dag.

NOVEMBER

1/11: ALLA HELGONS DAG: (LK: "Festiuitas omnium sanctorum"; oktavdag i Skara stift 8/11; MB) Festen firades på 300talet inom Östkyrkan; av franker & kelter från 700talet; infördes på 800talet i romerska kalendariet. G:la Allhelgonakyrkan i Lund byggdes 1080; Nya Allhelgonakyrkan invigdes 1891.

2/11: ALLA SJÄLARS DAG: (År 998 infördes festen av Odilo, abbot vid clunysektens kloster. Firas i Skara stift alltsedan 1000talet. Om dagen inföll på en söndag, flyttades den till följande dag. LK: "Commemoracio animarum"; MB med tre olika mässor) I Skaradomen fanns ett särskilt Själakapell och en tillhörande prebenda.

3/11a: HUBERT: ("Hupertus bisch" i nordeuropeiska kalendrar) En hovman hos Pippin av Heristal som, efter att ha blivit änkling, ägnade sitt liv åt religion. När han, under pågående jakt, såg den Korsfäste mellan hornen på en råbock, omvändes han till kristendomen; anslöts till Stavelot; efterträdde S:t Lambert vid år 706 som Maastrichts biskop, varifrån han flyttade biskopssätet till Liège; är jägares skyddshelgon. Avled 727.

3/11b: TORSTEN av Vättlösa: (Se hans hemsida) Levde sitt korta liv runt år 1100; vaktade boskapen åt storbonden i Birvm. Efter att han fört ut djuren, brukade han be hela dagarna kristet invid en sten, som hade blivit hans altare. Han påbörjade bygget av ett kapell där. Storbonden var allergisk mot Kristendomen, och beskyllde felaktigt Torsten för att ha slarvat bort en tjur, vilken bonden själv hade bundit i den stora dödisgropen på åsen. Efter att han avrättat Torsten och ett mirakel hade inträffat på Birvms Gård, började bondhustrun och snart hela trakten betrakta Torsten som ett helgon. "St Thorstanii Capellum" avbildades 1693 av Erik Dahlbergh, och dess ringmur och centralt belägna källa finns kvar inte långt från ruinen av Birvms Gårdskyrka. En Torstenskälla till finns längre österut, vars vatten botade särskilt sjuk boskap. Äldsta nedteckningen av legenden gjordes 1623 av J.Vastovius. En Torstenkult med källa och kapell finns även i Grevie s:n på Bjärehalvön.

4/11: HELENA ENSELMINI, jungfru: (Festen är eg.flyttad till 7/11) Föddes ~1208 i Padua. Som 12-åring blev hon klarissa i det närbelägna Arcella, upptagen personligen av S.Franciskus. Hennes enda föda under månader var Nattvarden; avled denna dag år 1231 (1242?); jordfäst i Arcella, men flera gånger flyttad; beatifierad 29/10.1695. Hennes kvarlevor befanns vara intakta 28/10.1932, och återfördes definitivt till Arcella i maj 1957.

5/11: MALACHY (Maolmhaodhog): (12Str.: "Malechie ep". Firas enligt Allmäna Kalendariet 3/11, såsom man gjorde i Lunds stift: "Malachias") Levde 1094-1148; var "den iriska kyrkans reformator vid tidigt 1100tal"; var ärkebisp i Armagh 1132-38; återfann 24/3 (år 1135?) Brigidas kvarlevor, vilka hade bortförts av ockupations-makten från Downpatrick, och även Columcilles och Patricks kvarlevor. Malachy avled i St Bernhards armar i Clairvaux under sin 2:a återfärd från Rom till Irland; helgonförklarad 1190.

6/11: LEONARD: (12Str.: "Leonardi abb cf"; de kunde fira honom även 30/10?) Saint Rémy omvände honom (före 533), och han blev abbot på klostret Micy vid Orléans. Senare blev han eremit i skogen Noblac; avled runt år 559. Kulten var vitt spridd på medeltiden.

7/11: WILLIBRORD: (Festdagen finns bland annat i ett fragmentariskt Collectarium Scarense och i det år 1510 tryckta Missale Haffniense, däremot icke i senare svenska liturgiska böcker. Vall-1198: "Villibordi episcopi") Föddes i North Umbria år 658 på kung Oswius tid, son till Mena och Wilgilis. Willibrord utbildades vid Ripons OSB-kloster som oblat. (Ripons klosterk:a invigdes 671, f.ö.). Willibrord for till Irland för att tränas i klosterliv på Rath Elmisigi (Mellfont/ Connaught), vars abbot Egbert var en av sin tids största andliga mästare {+729; 24/4}. Runt 689 kom Willibrord därifrån till Frisland i sällskap med elva andra engelska munkar. Sergius I, påve 687-701, biskopsvigde honom 21/11.695 och gav honom palliet, och han grundade sitt Utrechts Stift. Han etablerade Kristendomen framgångsrikt bland friserna, på Helgoland och i Danmark och Slesvig. Med kung Pippins (levde 635-714) hjälp grundade han OSB-klostret Echternach i Luxemburg 698 (färdigt 751), vilket var hans missionsbas. Samarbetade 719-721 med Bonifacius; grundade 718 klostret i Susteren och Plectrudes sjukhus. Han återvände till Echternach och avled där denna dag år 739. Hans reliker finns ännu kvar där och vördas i nutid, och på 9 andra orter.

8/11a: FYRA KRÖNTA: (12Str.: "Sancti Quatuor Coronatia". LK: "Quattuor Coronatorum. Memoria") Skulptörerna Kastorius, Klaudius, Nikostratus (dvs namnë med Elene i mykenesläktens styvson) och Symforian blev runt år 305 martyrer i Pannonien i nuv. Ungern när de vägrade hugga en avgudabild. Vittnesmålet om dem anges vara viktigt och autentiskt; relikerna fördes till Rom. (En annan samtida 'Fyra-Krönta'-grupp består av Karpoforus, Sekundus, Severian och Viktorinus  -  de blev martyrer i Albano). I Italien finns 300tals-klostret dei Santi Quattro Coronati, nybyggt 1084. 

8/11b: Relikfest på La Grande Chartreuse/ O.Cart.

8/11c: JOHANNES MESSENIUS: Föddes 1579/80 på Freberga/ Kälvesten; son till Jöns Thordsson och Birgitta Andersdotter. Jöns dog tidigt; Birgittas nye make, en smed, var bokligt intresserad och sände sin styvson Johannes till Vadstena Skola i 3 år. Johannes inskrevs sedan vid Jesuitseminariet i Braunsberg vid Danzig 10/11.1595; var i Rom några veckor hösten 1604; gifte sig med en dotter till Sigismunds informator Lucia Grothusen; blev professor i Upsala; beskrev S:ta Helena, och uppgav då hennes korrekta dödsår 1140. Dömdes till döden för brottet att vara katolik  -  hans straff omvandlades till livstids fängelse, medan två söner avrättades. Han sköttes i Uleåborgs fängelse av hustrun; han avled denna dag år 1636. 

8/11d: LK: "Octaua sanctorum. Simplex".

9/11a: HELENA (Ilona) av Ungern, jungfru: Föddes vid tidigt 1200tal; blev OP.nunna vid Veszprém i västra Ungern. Hon var stigmatiserad  -  habuit cicatrices in ambabus manibus et pedibus et pectore; erfor många mystiska nådegåvor; åstadkom mirakler både under och efter jordelivet; avled 15/11 år 1240, och är beatifierad inom OP. och i Ungern. 17 år efter hennes himmelska födelsedag restes en magnifik minnesvård över henne i Veszpréms klosterkyrka.

9/11b: THEODORUS TYRO, Venedigs 1:e skyddshelgon: (LK: "Theodori martyris) Kristen martyr på 300talet  -  han hade satt eld på avgudatemplet i Cybele i Euchaita nära Amasea i Pontus, varför han dömdes till bålet.

9/11c: LATERAN-BASILIKANS INVIGNING år 324: (MB).

10/11a: LK: "Qui uult. Comedat" ty Leo I firades inte denna dag i Skara stift under medeltiden.

10/11b: LEO den Store (Leo I): (Efter tyskt föredöme firades han i Skara stift från 1200-talet och i 250 år på 11/4; därefter på 28/6, på vilket datum LK har honom som 'Leonis pape et confessoris. Memoria'. Vall. firar "Leonis pape" på 14/3. Numera firas han på 10/11, se MB) Han var från Toscana, och 440-461 var han påve. Hans (och påve Gelasius I's) Sacramentarium Leonianum innehåller 267 prefationer, och drygt 100 av hans predikningar finns bevarade. I Peterskyrkan har han i Cappella della Colonna ett eget altare.

11/11: MARTIN av Tours, det västerländska klosterväsendets grundare: (Strängnäs stift firade hans Translatio 4/7. LK: "Martinj episcopi et confessoris"; MB) Föddes vid Donau 316; kom som soldat till Gallien; blev munk efter sin omvändelse. Som bisp av Tours grundade han år 372 med sina präster Marmoutier-klostret, 4 km öster om Tours längs Loire. Han dog en naturlig död denna dag år 397 i Candes, 1.5 km öster om Montsoreau. Lunds Mårtenkyrka är från 1100. År 1126 nedlades en Mårtenrelik i Lundadomens kryptas norra altare. Hans relik i Härnevi k:a lär finnas kvar. I stenrelief utanpå Forshems k:a är han avbildad, och en gård i den socknen bär hans namn.

{I främmande stift bestämdes 1:a Advent med utgång från denna dag, Mårtensdagen, och Adventstiden kunde benämnas Jejunium sancti Martini; Adventus domini evenit in dominica post festum sancti Martini. Söndagen efter 11/11 ansågs vara en lämplig gästabudsdag för t.ex. bröllop}

12/11: JOSAFAT: (MB) Föddes 1584 i Polen; byzantinsk munk; abbot av Vilna; ärkebisp av Polotz/ Litauen 1622; en samlande gestalt för de ukrainska katolikerna världen över; mördad 1623; helgonförklarad 1687.

13/11: BRICCIUS (Brice): (LK: "Briccij episcopi et confessoris) Lärjunge till Martin av Tours och dennes efterträdare som Tours bisp. Först var han känd för sin arrogans, sedan för sin ödmjukhet. Avled 444.

14/11a-b-c: SERAPION, METRANUS & COINTHA: (Ansluter till Appollonia, 9/2, +249) Det är bisp Dionysios av Alexandria som har efterlämnat beskrivningen av alla dessa fyra helgons öden under tyrann-kejsaren Decius' tid: a)Serapion, vars dag detta är, blev martyr i Alexandria under upploppet mot kristna 249 genom att han nedstörtades från sitt eget hustak. b)Metranus, som firas 31/1, var egyptier och marterades vid samma tidpunkt där. c)Cointha, som firas 8/2, var en egyptisk fru /en del säger ung jungfru/ som vid samma tidpunkt där släpades till döds efter en häst på Alexandrias gator.

15/11: ALBERTUS MAGNUS (Albertus den Store): (MB) Föddes i Schwaben runt år 1200; var lärare i Köln åt Thomas av Aquino; OP.medlem, avled i Köln 1280; helgonförklarad 1931.

16/11: DIONYSIOS av Alexandria (Denys den Store): (Vall-1198: "Dionisij episcopi" på den rätta dagen enligt Allmäna Kalendariet: 17/11; ingår som kalenderdag i ambrosianska liturgien) Föddes i Alexandria; efterträdde sin lärare Origenes som rektor vid kateketiska skolan; blev 248 stiftets patriark; bevittnade S:ta Appollonias martyrium i februari år 249, vilket han beskrev i ett brev till Antiokias bisp Fabius, och det var Caesareas bisp Eusebius som bevarade det (Hist. Eccl., I, vi, 41). År 250 sändes han i exil till Libyen, varifrån han fortsatte leda sitt stift. Efter ytterligare en exil, återinsattes han av Gallienus. Athanasius betitlar honom Hela Kyrkans Lärare; var en stor teolog; avled 265.

17/11a: AIGNAN: (Ingår i ett kalendarie-fragment i Upsala stift; 12Str.: "Aniani ep.") Föddes i Wien 358; blev Orléans femte bisp; räddade staden från hunnernas anfall 451 genom dialog med Attila. Aignan avled 453; hans reliker finns i Orléans; hans k:a där förstördes 1428, men är återuppbyggd; har stor 1100tals-krypta med ovanliga pelarhuvuden. Redan före 650 fanns Saint-Aignans kloster (OSB?) inom Orléans stift. 1852 bildades Saint-Aignans Systrar.

17/11b: HUGO av Lincoln: (Firades med Candelarum XII lectionum-grad av O.Cart enligt senmedeltida pergamentshandskrifter bevarade i Västerås) Föddes 1140 i Bourgogne; anslöts till O.Cart 1160; inbjöds 1175 av kung Henry II att grunda Englands 1:a O.Cart-kloster i Witham/ Somerset; valdes 1181 till Lincolns bisp. Vid hans begravning år 1200 bars han av Englands och Skottlands kungar; helgonförklarad 1220; avbildas i O.Cart-dräkt eller som biskop bredvid en svan.

18/11a: PAULUS KYRKA (1854) och PETERSKYRKAN (1626) i ROM: (MB) Festen gäller kyrkornas ursprungliga invigningar, firade just denna dag alltsedan 1000talet. Sol in cagittario.

18/11b: LK: "Octaua Martinj".

19/11: "ELISABETHA" av Ungern (av Thüringen): (Hon hade en lokal kult i Vättlösa/ Skara stift. Hon firades denna dag i Linköpings, Lunds och Skara stift. LK: "Elizabeth vidue, regine Ungarie". MB har henne på hennes moderna dag 17/11; se hennes hemsida)  S:ta Helenas kyrka i Götene erhöll denna dag år 1436 ett 40-dagars avlatsbrev av skarabiskop Sven. Elizabeth levde 1207-31; OFM-tertiär; helgonförklarad 1235. Lundadomen äger en Elizabethrelik. Altaret i Upsala, se strax nedan. I Länghems k:a invigdes en Elizabethklocka 1549, alltså post vastatium.

20/11a: EDMUND (Aemund): (Firades vid tidigt 1200tal i Skara stift genom bruk av engelska kalendarier: "Passio Edmundi; regis et martyris". I stiftet firades även hans Translatio 29/4 före 1250. Kulten försvann härifrån under 1300talet) Föddes 849; blev kung 855; marterades av danskarna 869 vid Hoxne/ Suffolk. Hans sista ord var namnet Jesus! 20/11 år 1440 invigdes i Upsaladomen ett altare för S:ta Helena av Västergötland och Elisabetha av Ungern.

20/11b: Kyrkoårets första möjliga datum för dess sista söndag: KRISTUS KONUNGENS DAG: (MB s.777; Or. s.311 n:r 305-307; Cecilia n:r 600-601)

21/11a: JUNGFRU MARIE TEMPELGÅNG: (B/M: "Present. b. marie vg. in templo"; MB) Invigningsfest av Mariakyrkan nära Jerusalems tempel, dit Maria, enligt ett apokryfiskt evangelium, fördes som barn. På 1300talet, när festen upptogs i det romerska kalendariet, var kyrkan sedan länge förstörd. "Maria vårdades som en duva i Herrens tempel och mottog mat ur en ängels hand. Se Maria har blivit 12 år gammal i Herrens tempel. Vad skall vi nu göra med henne så att hon inte befläckar Herrens, vår Guds tempel"

21/11b: HELIODORUS med sällskap: (Ingår i nordeuropeiska kalendrar) En grupp kristna som runt år 270 marterades i Pamfylien under Aurelianus.

22/11a: CECILIA: (Denna bevisligen historiska person, firades bevisligen redan på S:ta Helenas tid i Skara stift. LK: "Cecilie uirginis et martyris. Qui uult"; hon nämns i en Missalebön från 1400talet i Ö.Stenby k:a/ Östkinds härad; MB) Romersk jungfru som levde och blev martyr under 100- eller 200talet, jfr 14/4. Enligt en legend var hon gift. Först begrovs hon på Calixtus I's kyrkogård (catacomba di San Callisto)  -  år 820 ombegrovs hon under högaltaret i hennes basilika (byggd av Pashalis I 817/824, ersättande föregångaren från 300talet, uppförd på hennes hus) vid Piazza S.Cecilia  -  "hon är inte uppdiktad, utan vilar ännu i sin sarkofag"; Lundadomen äger också en Ceciliarelik. Hon var redan på 300talet ett av de mest firade helgonen; hon är musikens och musikers patron; avbildas med rosenbukett och svärd eller med instrument. Katolska Psalmboken är uppkallad efter henne, liksom, enligt J. Dunney, S:ta Helenas dotter. Längbro k:a har en glasmålning av henne och Täbys olofskyrka en relief. Tio scener ur hennes liv avbildades 1504-06 i hennes oratorium från 1300talet i kyrkan S.Giacomo Maggiore. Berömda Ceciliakällor är den i Borrby, först dokumenterad 1767, och den strax V om Bosebo k:a. År 1599 återfann man Cecilia i sin grav, och man gjorde en staty av henne precis som hon då låg, av vit marmor: i "framstupa sidoläge", svept från topp till tå; händer och fötter synliga.

22/11b: HELENA, dotter till Valdemar I och dotterdotter-sondotter till Inge d.ä.; gift 1202 med Wilhelm av Lüneburg; hertiginna; mor till Herzog och Otto; stammor till det engelsk-hannoverska kungahuset. Otto stödde sedermera Valdemar Sejr. Helena avled denna dag år 1233; 5/229.

23/11a: COLUMBANUS: (12Str.: "Columbani abb cf" på 21/11*; hans förekomst är en av många indikationer på att Strängnäs haft besök av iriska missionärer; MB & AK på 23/11) Han levde 543-615; grundade 1)ett kloster nära Cluny. 2)Luxeuil-les-Bains år 590. 3)Bregenz vid Lac de Constance. 4)Bobbio 4 mil från Piacenza: inga byggnader kvar av 600tals-anläggningen, men nu finns där en liten modern abbotkyrka och en krypta med mosaikgolv från 1100talet, och i en snidad sarkofag vilar Columbani kvarlevor; biblioteket är välförsett. --- (*I Upland avses uttryckligen en annan Columbanus, en martyr, som de firar på dennes riktiga dag 21/11, men "abb cf" visar att man i Strängnäs avser Columbanus-av-23/11).

23/11b: FELICITAS: (Hennes kult i Skara stift kvävdes av Clemens I's; här klassades hon som "uirginis"; endast lokal kult får förekomma efter 1969) Hon var från Rom, och blev martyr år 165 och begrovs denna dag på Maximus' kyrkogård vid Via Salaria i Rom. Den gregorianska predikan från mellan 590 och 604, som Brynolf 1288 infogade i S:ta Helenas Mässa, ingick ursprungligen i denna Felicitas' mässa.  

23/11c: CLEMENS I: (LK: "Clementis pape et martyris"; MB) Han blev år 91 Petri tredje efterträdare på Påvestolen. Hans brev från år 96 till Korinths församling är bevarat, se Oremus n:r 333. Han dränktes i Svarta Havet vid år 101. På hans bostad i Rom vid Piazza S. Clemente, uppfördes 385 den k:a som bär hans namn. Hans k:a i Lund grundades av kung Knud den Store, och Laholms k:a är helgad till Clemens, liksom en källa i Ränneslöv. Bild av honom finns på det tidigare omnämnda broddetorps-antemensalet, och i Kinne-Kleva s:n har ett apokryfiskt Clemensgille funnits med tillhörande kapell. Han var Aarhus' Stiftshelgon. "Clemens av Rom vet att de kristna har doppat sina blickar i den gudomliga Gnosis' djupheter, men att det är genom Jesus Kristus som de kan smaka på den odödliga Gnosis".

{I S.Clemens träkyrka i Århus begrovs 1180 S.Niels Helenesen, i vilken stad han avlidit. Han var född 1156 och var bror till S.Valdemar, se 18/7, och hans liv hade varit fyllt av övernaturligheter. Träkyrkan revs 1191 och ersattes av Aarhus' domkyrka, som invigdes 1240. Vid Niels' grav skedde under; hans källa ligger i Östra Törslevs s:n}

23/11d: (I Skara stift ansågs denna dag vara vinterns ankomst).

24/11: CHRYSOGONOS: (Vall-1198: "Crisogoni". LK: "Grisogonj martyris. Qui uult". B/M: "Crissogoni mr". Efter officierna för Cecilia och "Crysogonus" följer en utläggning om några hebreiska bokstävers betydelse m.m. i Breviarium Lundense 1477) Han förekommer i Anastasias legend (25/12), och blev martyr runt år 304 i Akvileja (som grundats 181 f.Kr), norrut i Italien nära Venedig. "Märkligt nog firas hans kult bara på två platser på jorden  -  i Skara och Rom, där hans egen basilika står! Namnet betyder "Guldhörning". Basilikan San Crisogono står några kvarter ostsydost om Piazza Sant'Apollonia, på Teveres andra sida, och var först en Tituli dvs ett privathus använt som kristen kyrka. Pelare finns kvar efter 700tals-kyrkan; nuv. byggnad är från 1100talet; mosaik pryder absiden. Triumfbågen är av porfyr. År 1626 förseddes basilikan med en portico mot trottoaren.

25/11a: ELIZABETH den Goda: (Kulten godkändes 1766) Levde 1386-1420; föddes i Waldsee i Würtenberg; OFM-tertiär. Erfor mystiska erfarenheter; stigmatiserades; svalt frivilligt periodvis.

25/11b: CATHERINE D'ALEXANDRIE: (Firades i Skara stift redan på S:ta Helenas tid. LK: "Katherine uirginis et martyris"; kulten upphörde universellt 1969, ty det anses föga troligt att hon har existerat) Född 294 i Alexandria. "Halshuggen under Maxentius i Alexandria efter att hon hade argumenterat med 50 hedniska filosofer"; avbildas hållande ett stort trähjul med vassa stålkoner på, vilket splittrades vid hennes beröring. Relikskrinet har funnits sedan minst 1000 år i det ortodoxa klostret vid foten av Sinaikullen. På order år 337? (före 330 eller efter 910?) e.Kr av den byzantinska härskarinnan Helena byggdes på platsen ett kapell åt den skrinlagda Mose Brinnande Buske. Catherines basilika av granit uppfördes 542-551. Inom klosterområdet finns även Mose Brunn där han mötte Zipporah. (I nutid verkar 22 Athos-munkar i klostret). På Egyptens högsta punkt, Jebel Katerina 2642 möh, återfann präster på 800-eller 900-talet helgonets påstådda reliker, dit de av änglar hade förts från Alexandria  - {Efter 7 års tjänst belönades en munk från Rouen i klostret på Sinaikullen med en relik: ett av den heliga Katerinas fingrar förflyttade sig utan yttre ingripande genom ett hål och fram till munken}. Catherine var ett av de två kvinnliga helgon som ledde Jeanne D'Arc, (såsom hon upplevde det  -  man tvivlar inte på att hon leddes av två andliga kvinnor, men om Catherine inte har existerat, måste det ha varit något annat helgon). Hon gav namn åt OFM-klostret i Skara (1242-1542), och i den staden hade hon ett gille och var hon avbildad på en silversked. Kalken i S:ta Helenakyrkan i Skövde pryds av en Karinbild; andra avbildningar finns i Blidsberg, Ekshärad, Gunnarskog, Gräsmark, Ljungsarp, Rudskoga och Visnum. {S:ta Katarinae Kapell, fd Sunderbys k:a på Kållandsö, har nog fått sitt namn efter en släkting till M.G. de la Gardie, analogt med den närbelägna Torssö k:a, som han döpt till S:ta Marie kapell efter hustrun Maria Eufrosyne. Norra Sunnerby nämndes tidigast 1360 4/7; dess k:a var en romansk sandstenskyrka, lik många av traktens kyrkor, med högt stentorn och hög, smal spira. 1689 hade de la Gardie planer på att bygga om kyrkan till hospital och skola, och en ritning från 1669 av Olof Falck finns bevarad; 1694 hade kyrkan stått öde och drabbats av röta, och 1707 revs stenmurarna}. Kyrkklockor som helgats till Karin finns i: Dalstorp, Flakeberg, Hemsjö, Hyssna, Karlskoga, Leksbergs-Karleby samt den i Bollebygd med runinskrift.

   {I sitt kapell i San Clemente avbildas Santa Caterina på en 1400talsfresk med ljust långt hår och gloria, knäfallande i mörkbrun klänning och svart mantel framför ett "notställ" av trä. Guldpelare håller upp rosa trävalvbågar; väggen bakom är mintgrön; taket består av ett rombmönster...}

26/11: LINUS (Firas utanför Skara stift oftast, och enligt AK, på 23/9, såsom i Strängnäs. I Skara och även enl Vall-1198, "Lini pp m", firades han 26/11, men hans kult var borta härifrån vid medeltidens mitt, och 1969 förbjöds den universellt). Efterträdde Petrus som påve år 67; dog en naturlig död 79. I främmande stift utgick bestämningen av 1:a Advent från Linus: Adventus domini sequitur solemnia Lini.

27/11a: JAKOB INTERCISSUS: ("Jacobus Intercisus". LK: "Iacobi martyris intercisi") Iransk officer som med flera andra kristna marterades år 421 under kung Varanes den Femte.

27/11b: Kyrkoårets första möjliga 1:a Adventsdatum. Advent betyder ankomst, och veckorna i Adventstiden är vår väntan på Jesus Kristus. FÖRSTA ADVENT är kyrkoårets första söndag, se MB s.50, Or. n:r 187-199. År 1480 på 1:a Advent utfärdade B.Gerlaksson, Skaras 40:de bisp, ett avlatsbrev för S:ta Helenakyrkan i Götene.

28/11: CATHERINE LABOURE: Levde 1806-75; slöt sig 1830 till Vincent de Pauls Välgörenhets Systrar. Hon erhöll visioner av Treenigheten; avled på Enghien-Reuillyklostret; helgonförklarad 1947.

29/11a,b,c: SATURNINUS (Saint Sernin): (Strängnäskalendarium: "Saturnini m") a)Missionär från Rom, som anses vara Toulouses l:e biskop; marterades runt år 257 genom att kastas framför en ursinnig tjur.

   Identifieringen är dock förmodligen fel, ty Linköpings stift har: "Saturnini et Sisinnij martyrum") Denne b)SATURNINUS var en romersk präst, född i Karthago. Han och hans diakon c)SISINIUS dömdes till straffarbete och dukade under runt år 309. De begrovs denna dag på St Thrasos kyrkogård vid Via Salaria.

29/11d: LK: "Vigilia in piscibus".

30/11: ANDREAS, Kristi ena lärjunge: (Gregorius den Store gynnade Andreaskulten. Andreas ingick i ett 1200tals-kalendarium i Skara stift. LK: "Andree apostoli"; MB) Påstås ha korsfästs på ett X-formigt kors i Patras/ Achaïa. En av hans påstådda reliker vilar i Linköpings dom; andra av dem stals från Konstantinopel 1210 och vilar nu i Amalfi i Italien; merparten(?) av dem påstods på 800talet ha förts redan på 300talet från Grekland till Skottland av Ursulas "skolkamrat" Regulus. År 1392 berikade jarl Erngisle Sunesson Växjödomens S:t-Andreas-kor. I Lund har en Andreaskyrka funnits. Andreasbilder finns i Ekeskog, Rännelanda och Skövde. Han är patron för Grekland, Ryssland och Skottland.

   Aduentus domini semper celebrari debet in dominica, que vicinior est die sancti Andree, siue precedat siue sequatur, vel in ipso die sancti Andree, quando in dominica euenit, ty enligt Brynolf Algotsson skall 1:a Advent firas på den söndag som infaller närmast Andreasdagen  -  antingen före eller efter  -  eller på själva 30/11. De fyra Adventsöndagarna intar en särställning, och vid ockurrens äger translation alltid rum. Även ferialdagarna är privilegierade, så helgonfester kommemoreras. Det är förbjudet att förrätta vigsel eller brudmässa under Advent alltsedan 1396. Gloria resp. Te Deum utelämnas alltsedan 1100talet under perioden, och Ite missa est ersätts med Benedicamus domino.

{På Andreasafton lät en häxa en flicka i Faust tydligt se vem som skulle bli hennes make. Man trodde att om en flicka anropade Andreas denna afton, som väl rätteligen torde vara vigilian 29/11, så skulle denna förhandsvisning kunna ske}

DECEMBER

1/12: ELIGIUS (Eloi): Levde 588-660; han var finsmed i Limoges; var myntslagningsmästare under Clotaire II; prästvigd 640 och var strax Noyons bisp. Evageliserade runt Antwerpen, Courtrai och Gent; grundade Solignac-klostret; avbildas som biskop stående på ett städ. Processions-krucifix från Limoges finns bevarade från kyrkorna i Edåsa, Hedared, Läckö, Sandhem och Södra Björke.

2/12a: BIBIANA: (B/M: "Biuiane vg et mr. 3 lect." Firades inte i Skara stift på medeltiden, men i andra svenska stift. Sedan 1969 är kulten lokalt begränsad) Okänt år //Dahlby anger 363// marterades denna romerska jungfru. Hennes kult blev mycket populär, särskilt i Spanien och Tyskland, av de många kyrkodedikationerna där att döma. Får numera bara firas i hennes egen basilika på kullen Esquiliae. Ursprungligen låg hennes familjs hus på platsen. I en nisch över altaret finns en Bibianaskulptur från 1626; hon håller i piskor med blykulor. I en alabasterurna vilar även hennes mor Dafrosa (4/1) och systern Demetria (21/6, d.s.å). Fadern hette Flavianus.

2/12b: JOHN RUYSBROECK: (Kulten bekräftades 1908) Levde 1293-1381. Var från Bruxelles-trakten; grundade 1343 Groenendael-klostret för OSA-kaniker, där han skrev de alster som har gjort honom till en av medeltidens största mystiker.

3/12: FRANCISCO XAVIER: (MB) Föddes 1506 på slottet Xavier i spanska Navarre; mötte Ignatius av Loyola på Paris' Varsitet, och de gav de första religiösa Löftena 1534 i Montmartre; missionerade på andra sidan jordklotet; dog //inte genom yttre orsaker// 1552 på Sancian (en ö?) när han försökte ta sig in i Kina; helgonförklarad 1602.

4/12a: JOHANNES av Damaskus: (MB) Föddes i Damaskus runt 676; utbildades av Cosmos, en munk från Sicilien som hade förts till Syrien som slav; bodde i S.Sabas' laura* vid Jerusalem; var en av de första teologi-författarna; skrev liturgiska hymner; avled år 749.

   (*Denna laura, Mar Saba, ligger i bergsöknen mellan Jerusalem och Döda Havet i Judeen. S:t Saba levde 439-532, och firades av Strängnäs stift: "Sabe" på 5/12).

4/12b: CLEMENS av Alexandria: (Han avsattes som helgon av Vatikanen 1751, möjligen pga av att han nästan var gnostiker) Han ersatte Panthenus som rektor vid kateketiska skolan i Alexandria. En av hans elever är Origenes. Det är denne Clemens som har skrivit de berömda Clementinska Skrifterna, vilka dock har förvanskats genom flera skikt av tillägg i efterhand. Avled runt år 217.

{Det är på 200-talet och i synnerhet i Alexandria som en kristen Gnosis skall bli mer fullt och systematiskt utarbetad. Clemens hävdar det rätta i att jaga efter Gnosis. Hennes utgångspunkt är tron, grundad på Herrens undervisning och på apostlarna, mottagen i Skrifterna, bevarad i Kyrkan. Tron och Gnosis har samma källa  -  uppenbarelsen av Logos  -  och har samma objekt  -  Guds mysterier. Skrifterna måste tolkas andligt, och man måste leva återhållsamt, strängt och rent. Utan rening kan inte människan bli "Gudskapabel". Agape finner sin perfektion i Gnosis}

{Enligt Clemens hade Simon fötts i samariska Gitta, utbildats i Alexandria och lärt sig grekisk vishet och trollkonster  -  vilket Helenianerna senare skulle ha ägnat sig åt. Clemens kallar Simon en gnostiker, som skulle ha blivit lärjunge till Johannes Döparens efterträdare som ledare för sin sekt, Dositheus. "Simon blev bekant med Helena, som kallas Luna och som hade varit Johannes Döparens enda kvinnliga lärjunge. Hon skulle ha kommit ned från de högsta av himlar, och var Visheten och alltings moder. Greker och barbarer krigade vid Troja för att vinna Sanningens Avbild, utan vetskap om att hon var Ende Gudens Väninna och Sambo..." Simon erkände tydligen för Clemens att han "om natten hade ansatts av en ängel som förmått honom att bekänna sina misstag i Antiokia", osv...}

4/12c: BARBARA: (Hon omnändes först på 900talet; kulten kom till Sverige i början av 1400talet. LK: "Barbare uirginis et martyris". Intill Upsaladomen fanns Barbros Hus och Kapell, vars avlatsbrev 16/8.1501 avslöjar att anläggningen då var ny; kulten upphörde universellt 1969, ty hon har aldrig existerat) Hon instängdes i ett torn ett okänt datum; dyrkas gärna vid vidskepliga försök att påverka väderleken. Avbildningar i Blidsberg, N.Säm, Rudskoga, Visnum och Ö.Sönnarslöv. Kyrkan, byggd ovanpå pyramiden över Romulus' Grav traspontina, som brann 1527, var helgad till Barbara. Den uppbyggdes av OC.orden 1566, jfr 9/2.  

5/12: GALGANUS: Föddes i Siena ungefär vid den tid då påve Alexander III föddes ibidem 1105. Han blev eremit på Monte Siepi/ Toscana. Han och Alexander III avled samma år, 1181, men denne påve hann helgonförklara honom och utse helgondag före 30/8 på Civita Castellana. 1196 byggdes en kyrka på Galganus' eremitage, vilken OSB.Cist erhöll 1201. 32 km från Massa Maritima/ Toscana finns Galgano-klostret inom samma orden med k:a från 1224.

6/12: NIKOLAUS av Myra, Rysslands nationalhelgon: (I Skara stift firades han enligt ett 1200tals-kalendarium. LK: "Nicolai episcopi et confessoris; MB) Biskop i Myra i Lycien; dog en naturlig död runt år 350. År 1087 stal italienska köpmän hans reliker, och nu finns de i ett skrin i Bari. Lunds Nikolauskyrka är från 1200talet, liksom hans kapell i Skara  -  nu en konserverad ruin, men den tillskrivs alternativt ett dalsländskt lokalhelgon*. Lidköpings vapen föreställer den riktiga Nikolaus, och stadens k:a är dedikerad till honom  -  Bosjöklosters k:a likaså, vid vilket kloster han även finns avbildad. Nikolaus är indirekt upphovsman till västvärldens Santa Claus, Jultomten, vilken kult har utvecklats framför allt under 1900talet. En träbild föreställande "St. Niculs" bars av bönderna i Telemarken om midsommarnatten runt tjärnen vid Eidsborg Kirke, och man doppade bilden i tjärnen för att vattnet skulle bli heligt och kraftfyllt. I Linköpings stift fanns en prior som icke ville tillåta sina munkar att sjunga ett nytt rimofficium på den helige Nikolaus' festdag. Nikolaus uppenbarade sig då själv på natten för priorn, drog upp honom ur sängen och pryglade honom i det att han intonerade början av det nya officiet: "O pastor aeterne...".

   {*Niclas var en präst som mördades när han var på väg till en sjuk med Hostian, vilket Honorius III (påve 1216-27) skrev om 4/11.1220 till bisp Bengt av Skara. S:t Niclas' Källa nära Edsleskogs k:a nämndes tidigast 1672, men det handlar nog om tre olika Niclasgestalter  -  en i Myra, en i Skara och en i Edsleskog}

7/12a: AMBROSIUS: (Firades under hela medeltiden i Skara stift 4/4  -  och han är alltjämt mest förknippad med det datumet  -  från 1294-1303 med duplexgrad. Ingår i ett scarensiskt 1200tals-kalendarium: "Sancti Ambrosii episcopi". LK: "Ambrosij episcopi et confessoris"; MB) Föddes i Trier/ Gallien 339; blev 7/12 år 374 Milanos bisp; avled Långfredagen 4/4 år 397. Den som är upphovsman till Ambrosius' liturgi och sånger är Milanos ärkebisp Mirocles  -  Ambrosius gjorde sig skyldig till en väldig mängd falska reliker och legender m.m., och så faller han själv offer för samma slags tillskrivanden. Hans storasyster Marcellina, ~330-398, 17/7, blev nunna på juldagen 353 genom Liberius' försorg (påve 352-66). Hennes kvarlevor är skrinlagda i Milano.

7/12b: LK: "Octaua sancti Andree"  -  denna oktav firades i Skara stift redan på 1200talet, och dagens mässa finns bevarad.

8/12a: VOTIVMÄSSA FÖR AVLIDNA BISKOPAR: (Firades i Skara stift efter engelsk förebild. Mässan utkonkurrerades av 'Concepcio beate Marie')

8/12b: JUNGFRU MARIE UTKORELSE OCH FULLKOMLIGA RENHET: (I Växjö förekom officiet "Conceptio b M v(irgine)" i en handskrift från tidigt 1300tal, "i tydlig motsats till OP-ordens inställning till just denna fest", ty den orden var nämligen anti-konceptionistisk. Festen hette Mariä Empfängnis hos O.Cart till 1470 av samma skäl. LK: "Concepcio beate Marie"; MB) Enligt Luk. 1:48 kommer alla generationer att prisa Maria salig.

9/12a: ANNA: ("Concepcio s.Annae quando concepit s.Deiparam". Hon firas numera 26/7, men på denna dag enligt LK: "Anne, matris Marie") Jungfru Marie hypotetiska mor. Hon ägde ett eget prebende vid Skaradomen; är avbildad i Ekshärad, Gräsmark och Trankil. Tredje-själv-bilder: Binneberg, Gräsmark, Kinne-Kleva, Suntak och Visnums-Kil. I Timmele finns en Annakälla. I Hudene k:a är den heliga familjen samlad.

9/12b: PIERRE FOURIER: Levde 1565-1640; föddes vid Mirecourt/ Lorraine; OSA-kanik 1585, och blev ansvarig för Mattaincourt, varest han grundade Vårfrukongregationen för flickors utbildning. Helgonförklarad 1897. Jfr Alix, 9/1. 

10/12: EULALIA: (Vall-1198: "Eulalie") Spaniens mest kända helgon. Augustinus nämnde henne och Prudentius skrev en lång hymn om hennes martyrium, vilket inträffade runt år 304: Hon var från Mérida i vilken stad hon brändes på bål pga sin kristna tro vid 13 års ålder under Diocletianus' tid.

11/12: DAMASUS I: (MB) Föddes av spanska föräldrar i Rom; var påve från 366 till sin död 384; bekämpade kätterier; utvecklade Kyrkans liturgi, restaurerade många heliga byggnader och martyrgravar, vilka han försedde md inskriptioner.  

12/12a: JEANNE FRANCOISE: (MB) Föddes 1572 i Dijon/ Burgund. Bytte bort sitt flicknamn Frémiot när hon gifte sig med baron de Chantal 1592, och hon födde 4 barn. Efter 8 års lyckligt äktenskap omkom maken i en jaktolycka, och Jeanne fann tröst hos Francois de Sales. De två skapade Visitationsorden, och under Jeannes livstid grundades 66 konvent; hon avled i Moulins 13/12.1641, men relikerna finns i Annecy i Savojen. 

12/12b: VIZELIN, Holsteins apostel: Levde 1090-1154; studerade i Laon 1122; O.Praem-medlem; prästvigd 1126 av sin mästare Norbert i Magdeburg; blev Oldenburgs bisp 1147; drabbades av slaganfall 1150; avled 1154 i klostret han grundat i Neumünster; relikerna fördes 1332 till Bordesholms k:a. Attribut: Kyrka på hans vänstra sida.

13/12: LUCIA d.y.: (Legenden om henne skrevs på 400talet. LK: "Lucie uirginis et martyris"; MB) Siciliansk jungfru, som vid år 304 blev martyr pga kristen tro i Syrakusa. Reliker finns i Lund och Venedig. Vattenkällor har dedikerats till henne i Alseda, Bellö och Ingatorp, och i Bellö finns hennes Offerkast. Textila bilder av henne finns i Berg och Torskinge; en målning i Askeryd. Hon är målad i kyrkan SS Nicolo ed Erasmo i Voltri/ Liguria och i S.Maria Forispertan i Lucca. Kyrkan S.Lucia ligger vid hamnen i Trani/ Apulia. I byn San Gavino Monreale på Sardinien ligger sedan 1850 klostret S.Lucia. Det förekom en stor årlig Luciamarknad i Tingvalla, nu Karlstad. I Trastevere finns utomhusrestaurangen Da Lucia på Vicolo del Mattonato.

{Lucia är det enda katolska helgon som verkligen firas i Sverige, och helgen inklusive vigilian 12/12, är visserligen mest profan, men är en av de 5 största i Riket alla kategorier. Till firandet hör Lussegubbarna, som utklädda och oigenkända drar omkring (i Västergötland) och samlar in gåvor i socknen; utkorandet av årets Lucia (skönhetstävling); "lussandet" i gryningen 13/12 med ljus, sång, processioner, glögg och pepparkakor  -  först belagt i Sverige 1848, nämligen på Kobergs slott. Luciatågen utomhus började 1927. Ljuskronan symboliserar helgonglorian}

{LUCIASÅNGEN i översättning, som på italienska passar till den kända melodien: 1.Silverstjärnan lyser på havet, vågorna är lugna, vinden är gynnsam. Kom till min snabba lilla båt, Santa Lucia, Santa Lucia! 2.Med denna milda västvind är det, o, så underbart att vara till sjöss. Upp passagerare, kom iväg! Santa Lucia, Santa Lucia! 3.O ljuva Neapel, o välsignade sol, som skapelsen ville le mot. Du är harmoniens makt, Santa Lucia, Santa Lucia! 4.Varför dröjer du? Kvällen är vacker, en frisk och lätt vind blåser. Kom till min snabba lilla båt, Santa Lucia, Santa Lucia!}

14/12a: JOHANNES av Korset: (MB; Or. n:r 413) Föddes 1542 i Fontiberos/ Kastilien; blev OC-munk 1562 i Medina; var biktfar åt Theresa av Avila 1572-77; avled 1591; helgonförklarad 1726. Han diktade om Själens Dunkla Natt och om Berget Karmels Uppstigande.

14/12b: VENANTIUS FORTUNATUS: Levde 530-610; föddes nära Treviso/ nord-Italien; vigd till bisp strax före år 600 i Poitiers; skrev Vexilla Regis och Crux Fidelis dvs Cecilia n:r 574.

14/12c: LK: "Hic anticipatur laudes Thome"  -  men Tomas Tvivlarens dag behöver ej längre flyttas hit vid ockurrens, ty han firas numera 3/7.

15/12: MARIA CRUCIFIXA di Rosa: Levde 1813-85; vårdade sjuka under koleran 1836, och grundade Välgörenhetens Tjänare 1839; hon älskade "Kristus såsom korsfäst"; helgonförklarad 1954.

16/12: ALBINA: (Denna dag år 1447 skrevs ett avlatsbrev för Appolloniadagen i Norra Vi k:a/ Ydre härad) Ung kristen jungfrumartyr vid Caesarea under Cecius' tid år 250. Formiae, nu Mola di Gaeta i Kampanien, anges alternativt vara hennes martyrieplats, och hennes reliker har sedan urminnes tider varit skrinlagda i Gaeta vid Neapel. Grekerna vidhåller att hennes kropp överfördes övernaturligt efter hennes martyrium.

17/12a: OLYMPIAS: Föddes i Konstantinopel; gifte sig med stadens prefekt Nebridius. Som änka bistod hon sedan Kyrkan, blev diakonissa och skapade ett konvent för jungfrur i sitt hem. Hon stödde Johannes Chrysostomos, och tvangs därför i exil; avled i Nikomedia 408.

17/12b: LK: "O sapienta imponitur. Responsorium Festina". Redan på 1200talet var de Sju Julantifonerna inskrivna, vilka sjöngs under vespern. De finns i Oremus n:r 191-197 för dagarna 17-23/12.

18/12: WINEBALD: Han hölls kvar sju år i Rom under pilgrimsfärden till Palestina pga sjukdom. Blev senare abbot vid Heidenheim, ett dubbelkloster, samt blev Eichstätts biskop; avled 761. Sol in capricorno.

19/12: URBAN V: (Alias: Guillaum de Grimoard) Levde 1309-70; föddes i Languedoc; abbot 1352 vid Germanusklostert/ Auxerre; sändes 1361 av påven i Avignon som delegat till Italien, och valdes till påve 1362; lyckades återföra påvestolen till Rom ett tag, men tvangs 1370 åter till Frankrike, där han avled.

20/12a: DOMINIC av Silos: Levde 1000-1073; föddes i nuv. Rioja/ Spanien; OSB-munk vid San Millán de la Cogolla. Fördrevs, och mottogs av Ferdinand I av Kastilien, vilken bad Dominic att renovera det kloster i Silos, som nu bär helgonets namn. Han var konstälskare. Vid hans skrin fick Aza de Guzman det barn, som hon döpte till Dominic efter detta helgon, se 8/8!

20/12b: LK: "Vigilia in piscibus".

21/12a: PETRUS CANISIUS, "Tysklands Andre Apostel": (MB) Föddes 1521 i Nijmwegen/ Holland; blev SJ.medlem 1543; avled 1597; helgonförklarad 1925.

21/12b: Vintersolståndet, solsticium hiemale, infaller denna dag.

21/12c: LK: "Thome apostoli"  -  förr firades i Skara stift Tomas Tvivlaren med föregående Vigilia; nu är festen flyttad till 3/7.

22/12: FRANCES XAVIER CABRINI: Levde 1850-1917. Hon föddes i Lombardiet; var 13:de barnet till Stella & Augustine Cabrini. 1874 undervisade hon föräldralösa barn i Codogno, och 1877 bildades Det Heliga Hjärtats Missionssystrar. 1889 förde hon över institutet till New York/ USA. Hon grundade 67 kristna skolor, barnhem, sjukhus etc. Avled på Columbus Hospital/ Chicago såsom amerikansk medborgare. Helgonförklarad 1946.

23/12a: HELENA GUERRA, jungfru: Levde 1835-1914; föddes i Lucca/ Toscana. Hennes liv kännetecknas av nitälskan för den Helige Ande och för Trons tillväxt. Grundade Sankta Zitas Systrar, som också kallas Helige Andens Tjänarinnor. Beatifierad 1959.

23/12b: JOHANNES av Kenty: (MB) Föddes i Kenty runt år 1390; utbildade sig i teologi vid Krakows Varsitet; arbetade för nödlidande; avled julafton 1473; helgonförklarad 1767; är ett polskt nationalhelgon.

24/12a: JULAFTON: (LK: "Vigilia soluitur in piscibus") Detta var en fastedag i Skara stift.

24/12b: PAULA ELIZABETH CERIOLI: Levde 1818-65; föddes i Soncini/ Cremona; uppfostrades av Besöksnunnorna; änka 1854. Hennes tre egna barn hade avlidit, och hon utbildade föräldralösa barn. Startade Den Heliga Familjens Systrar, och 1863 ett pojkhem. Helgonförklarad 1950.

25/12a: KRISTI FÖDELSE: (LK: "Natiuitas Domini"). Alltsedan år 1200 är det förbjudet att läsa mer än en mässa om dagen  -  utom på Juldagen, alltsedan 1213  -  och utom i Requiem-mässor. (På Juldagen år 800 kröntes Karl den Store till romersk kejsare av påve Leo III i Peterskyrkan. Karl levde 742-814; firas 28/1. Jfr 28/9 vid Lioba).

25/12b: EUGENIA: (Firades redan på S:ta Helenas tid i Skara stift tack vare en italiensk handskrift) Romersk jungfru som blev martyr år 257 och begrovs på Aproniakyrkogården vid Via Latina. Påstås ha klätt ut sig till pojke för att kunna bli MUNK på ett visst kloster. En "manlig" munk tvivlade senare på henne när hon sa att hon var kvinna, och då öppnade hon på klädnaden för att bevisa saken  -  allt enligt en kyrkomålning i S:Madelaines k:a i Vezelay. Hon har givit namn åt Katolska Eugenia Församlingen i Stockholm.

25/12c: ANASTASIA: (Nämns i Missale Scarense på 1100talet, men firades inte) Hon blev år 304 martyr vid Sirmium/ Dalmatien. Relikerna fördes till Konstantinopel. Hon har en egen basilika vid Forum i Rom, den fd privatbostaden 'Anastasiae'. I Sesto al Reghena/ Friuli står i OSB-klosterkyrkan från 730talet Anastasias marmorsarkofag. I Verona finns Anastasiakyrkan från sent 1200tal.

26/12: STEFAN (Étienne), protomartyren: (Den överallt vanliga Stefanusfesten firades redan FÖRE 1200-talet, alltså på S:ta Helenas tid, i Skara stift. LK: "Stephanj prothomartyris"; MB) Han stenades runt år 35, se Ap.6:8-10 och 7:54-60, vilket finns avbildat i relief sedan 1200talet i Trentodomen i syd-Tyrolen; ett kapell byggdes på martyrieplatsen vid vägen mellan Jerusalem och Nablus, vilket vid sent 1800tal överbyggdes av ett OP.-kloster. Hans kyrka i Lund har balkar daterade till år 1049, så hans kult i Skåne har sina rötter i 1000talet. I Övre Ulleruds k:a finns Stefanusreliker; jfr 3/8. (26/12 var en av Kyrkans två vattenvigningsdagar.)

27/12: JOHANNES, evangelist och apostel: (LK: "Johannis apostoli et ewangeliste"; oktavdag är 3/1; MB) Han dog en naturlig död runt år 100 vid hög ålder i Efesos. Enligt en legend kastades han en gång levande i en gryta med kokande olja, men klarade sig oskadd och förvisades till Patmos, vilket har firats särskilt 6/5. Johannes i en gryta finns avbildad i S.Helenas altarskåp i Önums k:a. Johannes uppgav själv att Gud tre gånger hade räddat honom från att bli gift. I dödsstunden i Efesos, då han hade nått hög ålder, sände han ut sina lärjungar, och själv omvandlades han till en vattenkälla.

28/12: MENLÖSA BARNS DAG: (LK: "Innocencium"; MB) De oskyldiga barnen som blev martyrer i Betlehem enligt Matteus, andra kapitlet.

29/12: THOMAS BECKET: (LK: "Thome archiepiscopi et martyris"; MB) Föddes 1118 i London av normandiska föräldrar; blev 1154 ärkediakon i Canterbury och 1162 Englands ärkebisp; levde i exil bl.a. hos påve Alexander III i Sens och i ett kloster vid staden. Han besökte i Soissons ortens 500-talsbiskop Drausinus' relikskrin  -  denne anropades mot fienders illfundigheter  -  innan han återvände till England för att denna dag år 1170 halshuggas av kungens soldater under vespern i katedralen i Canterbury. Han är avbildad i relief på Lyngsjös funt; en bildsvit med honom finns på ett relikskrin i Trönö k:a, tillverkat i Limoges på 1220talet. I Mariadomen i Anagnia finns ett Thomas Beckets relikskrin från Limoges, täckt med emalj. Han hade eget altare i Linköpingsdomen från 1271; egen k:a i Lund; reliker i Lund och Upsala. Thomas' syster var abbedissa vid klostret Barking, se 30/4. Giovanni och Pietro Becchetti var släktingar till Thomas  -  de var OSA.Erem-munkar i Fabriano i 1200talets Italien.

30/12a: DEN HELIGA FAMILJEN firas på söndagen i juloktaven, eller 30/12, se MB s.121; Or.n:r 205-206.

30/12b: SENSDAGEN: Eftersom S:ta Helena helgonförklarades av påve Alexander III i Sens, fyller Ordinis Helenium denna oftast helgonlösa dag med några Sens-helgon, flyttade från 31/12:

   1.COLUMBA av Sens  -  en spansk flicka som lämnade sitt land för att kunna bevara sin kristna tro. Medföljde några andra kristna till Frankrike, där de alla blev martyrer år 273 nära Meaux. Hennes skrin står i eget kapell i Senskatedralen, och ett kloster från tidigt 900tal i staden bär hennes namn  -  Sainte-Colombe Senonensis. Hon var ett av Frankrikes mest firade helgon.

   2.SABINIAN  -  Sens' 1:e biskop; martyr runt år 300.

   3.POTENTIAN  -  Sens' 2:e biskop, som också blev martyr vid år 300. Dessa två vördas nu som Sens' stifts skyddshelgon.

   Sens var centralort för gallerna, omgiven av en mur. Viktigt ärkebiskopssäte, särskilt sedan 800talet. Katedralbygget inleddes ca.år 970. Domänerna omfattade Chartres, Meaux, Orléans och Paris till 1622. På 1100talet var Sens den kristna världens huvudort. S.Étienne-kyrkan påbörjades år 1130 av ärkebisp Henri Sanglier. Koret invigdes år 1164; skeppet var klart ca.1180. Sveriges 1:e ärkebiskop, Stephanus av Alvastra, vigdes till sitt ämbete här den första lördagen i augusti år 1164, och S:ta Helenas helgonförklaring kan ha genomförts tidigast under hösten det året  -  om den inte rent av genomfördes där och då i Sens? Att Alexander III befann sig i exil i Sens beror på schismer i Rom. Även Thomas Becket besökte påven där.

31/12a: ELENA REGINA: Före år 1172 avled helgondrottning Helena, Sverker d.ä.'s dotter, på Vreta kloster denna dag, se sonen biskop S:t Valdemar 18/7 och Aebelholts abbot Wilhelm 6/4 (OSA). Fr.o.m. 1512 lästes varje tisdag en Helene Kollektbön på Aebelholt. På Vreta kloster var Elenas syster Ingegerd Sverkersdotter priorinna 1162-1202.

31/12b: SILVESTER I: (Vall-1198: "Ecclessia Wallandathwnae Syluesstris"; "Dedicacio ecclessie Siluesstri". LK: "Siluestri pape et confessoris"; MB) Romare; var påve 314 till sin död 335, dvs under den tid då kejsar Konstantin gav Kyrkan frihet genom Milanoediktet. Silvester-reliker finns främst i San Silvestro i Capitoleum i Rom, även i Upsaladomen. Han avbildas hållande en liten drake eller en kedja. 12/6.1255 beviljades avlat för bön inför Silvesters bild i Sånga k:a. Och Vallentuna k:a var alltså helgad åt Silvester.

Fredag 8/9 2000 kl.11.40

(Torsdag 29/8 2002 kl.09.36

Annandag Pingst 2003 kl.11.34)

SDG

****

Saint Apollonia

Sluta leta efter bästa företaget för att ta billiga mikrolån på 1000 kronor
. Hos Passagen konsumentguider hittar du en bra samling av olika låneföretag på ett ställe.