Vid två tillfällen har vi träffat läkare som var med när vi förlorade Amanda.
Första gången träffade vi en specialistläkare som delgav oss en del av resultaten bl.a. provet på moderkakan. Av detta kunde man inte se något fel. Några kromosomavvikelser på Amanda fanns ej och ej heller några genetiska fel. Några andra svar kunde vi inte få den gången då obduktionsrapporten inte var klar.
Några veckor senare träffade vi den barnläkare som var med vid räddningsförsöken. Då han hade fått obduktionsrapporten kunde han berätta dödsorsaken. Den var ett funktionsfel på ett blodkärl mellan stora och lilla systemet i hjärtat. Detta kärlet är öpppet när barnet ligger i magen och ska stänga under födseln när barnets lungor tar över andningen från moderkakan. I Amandas fall hade detta inte stängt vilket ledde till att lungorna blodfylldes. Normalt hade man kunnat klara detta med hjälp av intubation. Då Amanda hade dubbel gomspalt hade man stora problem med att föra ner slangen till lungorna och på detta sätt trycka undan blodet och hjälpa igång andningen. Han berättade också att det inte fanns några tecken på att hon led utan att hon somnade in fridfullt.