En amerikansk läkare har gjort den egendomliga upptäckten att man genom att på ett visst sätt utöfva tryck på fingrarna - tummen, när det är fråga om framtänderna och hörntänderna o. s. v. - kan bedöfva tandnerverna och därigenom häfva tandvärk. Äfven mot vissa andra sjukdomar är metoden smärtstillande och ofta kurerande. För denna nya intressanta läkemetod redogöres närmare å sid. 8, 10 och 11.

Mannen och hans nya läkemetod.

"Tandvärk kan stillas och ofta botas genom att man trycker på stortån eller tummen." Vore det icke därför att betydande läkarvetenskapliga namn stodo bakom detta påstående och därför att meddelandena om den nya läkarmetoden framkommit i mycket vederhäftiga tidskrifter, skulle man ovilkorligen strax hänvisa det till humbugsreklamernas område. Men som sagdt, uppgiften kommer med god barlast, äfven om det är en
amerikan som är upphofsmannen till den nya läkarmeetoden - det s.k. nervtrycket. En af Englands finaste och pålitligaste tidskrifter har nyligen gjort reda för d:r Fitzgeralds metoder och resultat, och med ledning häraf skola vi i det följande omtala dem. Det är nu godt och väl ett par år sedan d:r Fitzgerald första gången framkom med sina sensationella meddelanden. i början funno de mycket ringa tilltro inom den medicinska världen, och att motståndet för närvarande är brutet inom vidsträckta kretsar är i verkligen en triumf för d:r Fitzgerald. Denne nu så mycket
omtalade man har sin verksamhet som ledare af avdelningen för näs - och halssjukdomar vid s:t Francislasarettet i Hartford. Han har förut bl.a. i två år verkat vid "Central London Hospitals afdelning för öron -, näs- och halssjukdomar och lika länge i Wien, där han var assistent hos de berömda professorerna Politzer och Otto Chiari. Han är ledamot af de flesta amerikanska medicinska samfund och erkänd som en af de skickligaste läkarna i hals -och nässjukdomarna i Förenta staterna.Detta var mannen. Men nu öfvergå vi att göra reda för hans läkemetod, som
ju intresserar väl så mycket. I korthet utryckt går denna ut på att man helt enkelt genom att trycka på närmare angifna ställen kan bedöfva vissa nerver och därigenom stilla värk i zoner. Till hvilka dessa nerver höra. Det är således fråga om en ny bedöfningsmetod, hvilken kan utföras med ytterst enkla medel, om man blott vet. Hvar tryckcentra för kroppens olika zoner äro belägna. Men icke nog härmed. Enligt d:r Fitzgeralds uppgifter lär metoden äfven i en del sjukdomsfall, förutsatt att det inte är fråga om direkta inflammationer, kunna verka som
botmedel.
D:r Fitzgerald har "kartlagt" 300 "brännpunkter" i munhåla, näsa och hals, hvilka ha den egenskapen att när man utöfvar tryck på dem, bli de delar af kroppen, som motsvara "brännpunkterna", känslolösa. D:r Fitzgerald framställer icke teorier till förklaring af sina upptäckter. Han arbeter blott med fakta. En lycklig slump lärde honom att tryck utöfvadt på ett bestämdt ställe i näsborrarna lämnade ifrågavarande fall praktiskt taladt samma resultat som användningen af kokain. Detta är nu sex år sedan. Han började senare experimentera och fann att många
ställen i näsan, munhålan, halsen och på tungan hade den egenskapen att om man på dem utöfvade ett fast, tämligen kortvarigt tryck, åstadkom detta vissa bestämda delar af kroppen blefvo känslolösa. Han började därför använda vid sina operationer i st.f. lokal bedöfning med narkotiska medel, och har så småningom vant sig vid att blott i undantagsfall bedöfva på det vanliga sättet. Allt som allt har han kartlagt inemot 300 brännpunkter i näsan, halsen, munhålan och på tungan. Nervtrycket är emellertid icke ett ofellbart medel. Det verkar icke i alla fall, men det
gör morfin icke heller. Enligt d:r Fitzgeralds undersökningar skall det i 65 fall af 100 helt och hållet häfva värken, under det att det att det i 80 fall skall minska den; blott i 20 fall af 100 skall det således vara verkningslöst. Detta är som sagdt enligt upptäckarens rön, under det andra, som försökt det, uppgifva lägre siffror som resultat af sina experiment, hvilket kan förklaras därmed att deras användningssätt icke varit helt riktigt, d. v. s. de ha icke tryckt på de rätta ställena.
"Brännpunkterna" äro icke större än tändsatsen på en tändsticka. Om trycket icke träffar just dem, är det utan verkan. De äro liksom elektriska kontakter. Trycker man i närheten af kontakten och icke precis på den, gör det ingen verkan.