Efter massakern på Himmelska Fridens Torg i Peking 1989 upprättade EU ett vapenembargo mot Kina. Men minnet hos vissa politiker i Sverige såväl som inom EU  är kort.
    Ekonomin spelar dessutom idag en större roll än mänskliga rättigheter. EU beräknas gemensamt stå för cirka en tredjedel av världens totala handel med krigsmaterial. Uppförandekoden inom EU för vapenexport väger lätt. Kina har inte avkrävts några specifika krav för att stärka de mänskliga rättigheterna.  Dessutom föreligger en stor risk för att Kina inleder en militär konflikt med Taiwan. 

Hävandet av vapenembargot mot Kina
EU:s export av vapen är betydande
    Per Ahlmark, f d partiledare för fp, skrev i DN, nätupplagan 15/2 –05 under rubriken: ”EU-vapen till Kina kan krossa Taiwan. ”
- Ty vilken  europeisk nation vågar riskera kinesiska köporder på åtskilliga miljarder.
     Av den uppförandekod för vapenexport som EU enades om 1998  framgår att länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter inte ska få köpa vapen från EU. Kina  tillhör värstingländerna när det gäller mänskliga rättigheter.  Världens största diktatur kränker ständigt sina egna medborgare. Ahlmark skriver: ” Man pratar om ”uppförandekod”  (som inte betyder så mycket men som låter trevligt).”

Persson & Reinfeldt
Statsminister Göran Persson ringde fredagen den 17 december 2004, mitt under pågående förhandlingar i Bryssel, moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Frågan handlade om upphävandet, för Sveriges del, av vapenembargot mot Kina. Reinfeldt  sa ja.
   Persson agerade i EU utan mandat från Sveriges riksdag och i EU-nämnden har han och regeringen fått kritik. Enligt lagen om vapenexport bör Sverige inte sälja vapen till länder som kränker mänskliga  rättigheter. Kina  avrättar fler medborgare än något annat land. Men detta land ansågs inte längre, enligt  Persson och Reinfeldt,  behöva vara  föremål för restriktioner  Persson och  Reinfeldt enades om att  embargot mot Kina spelat ut sin roll.

Påtaglig kritik
Kritiken på hemmaplan, från riksdagen har också varit  påtaglig. Såväl miljöpartiets Gustav Fridolin som centerns Åsa Torstensson och folkpartiets ordförande Lars Leijonborg tyckte att beslutet var olyckligt. Leijonborg  ansåg att vi kan handla med Kina men inte sälja vapen.  Nu finns egentligen inga påtryckningar kvar mot Kina.    Regelverken är så svaga att de knappast  hindrar vapenexport när embargot hävs. 
     Vapen från EU-länderna kan Kina använda dels mot sina egna medborgare om de vill ha frihet och demokrati, dels  mot de 25 miljoner kineser som lever på Taiwan  och som  är en egen stat och bör så förbli. Men år efter år har Taiwan hotats ekonomiskt, militärt, verbalt och diplomatiskt av Kina.  

Annan åsikt
Men Persson  och Reinfeldt hade en annan åsikt. Embargot är förlegat, det pågår redan en vapenexport från EU till Kina. De båda hävdade att ett enat EU med påtryckningar kan spela en större roll när det gäller Kina och dess avsaknad av mänskliga rättigheter. Mot detta resonemang finns dock invändningar.

Flest människor avrättas
Kina är det land i världen där flest människor avrättas. Människorättsorganisationen  Human Rights Watch har dessutom rapporterat om misshandel av religiöst troende oliktänkande, fackföreningsaktiva, Falunggångutövare som fängslats eller skickats till arbetsläger, Internetanvändare som  fått långa fängelsestraff. Vidare har påstådda separatister i bl a Tibet har utsatts för tortyr och massarresteringar.

Ambulerande bussar som avrättningskammare.
Amnesty skev den 30 december 2004  ”Världen Ett  – människorättsbokslut 2004” bland annat: ”Flera länder har avskaffat dödsstraffet under året, däribland Senegal, Samoa och Bhutan. Dödsstraffsmotståndet i USA växer och antalet dödsdomar och avrättningar minskar. Tyvärr ser vi ingen sådan positiv trend i Kina; där döms tusentals människor till döden i bristfälliga  rättegångar varje år och för att påskynda avrättningarna används i vissa regioner ambulerande bussar som avrättningskammare.”

Avsaknad av fackliga fri- och rättigheter
Situationen i Kina är extrem.  Landet har 1,2 miljarder invånare men saknar fackliga fri- och rättigheter. I Kina samlas allt mer av världens produktion inom bland annat leksaks, textil och teknik. I Kina riskerar inte företagen några fackliga konflikter även om anställningsförhållanden och löner är usla.

Politisk omoral
Per Ahlmark skrev  i DN: ”På samma hänsynslösa sätt som preminärminister Chirac på 70-talet sålde en kärnreaktor till Saddam Hussein har president Chirac nu lockats till stora affärer med en annan aggressiv diktator."
    Per Ahlmark förefaller besviken och skriver:” Till slut har Sverige avslöjat sin egen politiska omoral. Åtskilliga vänner till mig i den moderata riksdagsgruppen har länge varit pålitliga och starkt engagerade i stödet till det fria Taiwan.”