Den norske professorn  Johan Galtung är  världens kanske mest kände  freds- och konfliktforskare. En mycket framgångsrik och mångsidig person. Kanske  en av världsfredens främste agitator. 
   Men Galtung uppfattas på en del håll som kontroversiell och alltför frispråkig. Han är direkt ogillad av personer i Vita Huset och Pentagon, Washington DC. Men det finns anledning att uppfatta nyanserna  i hans  kritik.
   Han är mycket kritisk mot USA:s utrikespolitik med det  tillhörande  militära  våldet men han kritiserar inte USA som nation och inte heller USA:s folk. "I love the Americian Republic - I hate the American Empire." 
   Han är också kontroversiell när det gäller  u-hjälpen i dess nuvarande form. Men han har ett budskap: Förnuftiga människor världen över, förenen  er i en gigantisk fredsrörelse!  Ni har bara era fundamentalister att förlora.

Fundamentalism
Galtung beskriver tre sorters fundamentalismer som vi, väldens folk, är utsatta för. En är muslimsk, den wahabistiska sunni från Saudiarabien, som skulle ligga bakom attackerna den 11 september 2002.
    En annan är kristen. Den puritanska protestantismen ursprungligen från England men som idag återfinns i USA. Johan Galtung anser att de ser sig som utvalda folk. Valda av Gud. Men han menar att det är inte muslimer och kristna generellt utan utväxter från deras  ursprungliga religioner, fundamentalister.  
   Den tredje fundamentalismen är marknadsfundamentalismen. Som också  har ett utvalt folk: företagsledarna.  De som inte tycker som marknaden, de som har andra ekonomiska idéer eller ideal behandlas som förrädare.

100 000 människor dör dagligen
Men frågan är vilka som är förrädarna utifrån Galtungs resonemang. Han anser att marknadsfascisterna inte berörs av andra människors lidande och behov. Som t ex att 100.000 människor dör varje dag huvudsakligen därför att marknadskrafterna  inte kan eller vill tillfredsställda deras grundläggande behov av mat, medicin och rent vatten. En fjärdedel av dessa dör av hunger.  

Världens huvudproblem
 Galtung anser att man måste kämpa mot USA- imperalismen.
     Om någon skulle ha frågat mig i slutat av 20- och 30-talet så skulle jag ha sagt att värdens huvudproblem var nazismen. Och problemen att kämpa mot den. Världen  har också idag många problem. Men ett problem är större än andra. Problemet har ett namn: Förenta Staterna. 
      Det är inte USA som nation utan den amerikanska imperalismen som finns överallt i världen. Geo-fascistiskt, en viss demokrati på insidan, fascistisk på utsidan.
    Den bekämpas nog bäst genom ekonomisk  bojkott, menar han. Genom att man inte köper amerikanska varor. Men samtidigt  är det viktigt att upprätthålla  diskussioner och  dialoger  med Amerika. Det är mot Washington  man ska sätta in sin kraft. Men Galtung är inte så naiv så han tror att  hela världen skulle bli ett paradis bara för det. Men han ställer sig ändå frågan: Om USA är en demokrati varför är landet  då så ofta i krig?  

Kritisk till u-hjälp.
Galtung anser att u-hjälpen i dess nuvarande form är ett misstag. Vi tillför u-länderna pengar men vi borde istället frigöra  teknologi för deras egen utveckling.  Slopa de flesta patenten och göra teknologin allmänt tillgänglig.  Så att utvecklingsländer kan hoppa direkt in  på högre nivå när det gäller industraliseringen. Så att de kan handla med oss på lika villkor. Vi borde öppna för import.  Det skulle betyda väldigt mycket mer.  Där begår vi ett misstag  utan like, säger Johan Galtung

Symmetrisk u-hjälp
U-hjälp är acceptabel där den är symmetrisk, anser den norske professorn.  Där vi delar med oss av vår kunskap och teknologi.  Men knappast när det sitter ett gäng 30-åriga norrmän, ekonomer, teknologer och  utvecklar en totalplan  för Tanzania. Det är helt i sin ordning om vi också  godtar att det sitter folk i Tanzania och utvecklar en totalplan för Norge. Låt dem skicka hit tanzanier som reser Norge runt och kartlägger  våra problem. 

Vännen Palme
Galtung var studiekamrat med Olof Palme under 50-talet. Palme var president i det  svenska studentförbundet för internationella frågor och Galtung var vicepresident  i motsvarande norska. Båda kom från borgerliga hem.
     – Palme tog neutralitetspolitiken och gjorde den till en ny stormaktspolitik, säger Galtung. Han talade om de båda supermakterna och om kärnvapennedrustning i öst och väst. Något som amerikanerna hatade eftersom Palme likställde de  två supermakterna. Olof Palme gjorde analyser av internationella  relationer. Det var  värdefulla internationella insatser som Sverige gjorde under hans tid.
     – Palme gjorde ett fantastiskt arbete. Men han betalade med sitt liv, konstaterar Galtung.   

Recept för fred
Galtung har ett recept för fred: Jämlikhet, rättvisa och symmetri. Ett uttryck är jämlikhet inför lagen. Men om ett land eller ett folk tror sig stå över lagen är detta ett hot mot freden. Om de inte självmant kliver ner från sin föreställning  bör någon annan tvinga dem att göra det. Exempel: Irakkriget, vars syfte främst var att tillfredsställa girigheten efter olja och pipelines hos USA:s nuvarande regim. Liksom i Afghanistan och Kosovo.
   Galtung ser en väg, en modell  att gå mot fred. Föredömet  är Helsingfors-konferensen 1973-75. En konferens för säkerhet och samarbete i Mellanöstern behövs.  Länder som bland annat bör finnas på agendan är Irak och Kurdistan, Palestina-Israel.

Åter Hemsidan