Mars 2001 undertecknades ett dokument som betraktas som post-demokratins Magna Charta, det skrev en kolumnist i Guardian. Han hade fått ett dokument sig tillsänt som gällde GATS, General argreement on trade in services. I en av paragraferna VI.4 fastslås att om en konfliktsituation skulle uppstå mellan behov och folkvalda regeringars rätt att fatta beslut ska en panel inom GATS, tillsättas. Denna panel ska avgöra rättsfrågan. De folkvalda regeringarna blir endast rådgivare.

MAI stoppades
För några år sedan lyckades en folklig opposition med stöd av Frankrikes vänsterregering stoppa MAI-förslaget, skapat av de rika länderna inom OECD. I stort sett går GATS ut på samma sak. En återuppstånden MAI. Det förefaller närmast vara en ordlek. Visserligen är GATS mer inriktat på tjänstesektorn men även där kan problemen bli stora och demokratin sättas ur spel.

Det då föreslagna MAI-förslaget gick ut på att om ett land ville införa hårdare miljöregler eller ändra arbetsvillkoren för löntagare måste besluten överprövas. Det är just vad som också gäller GATS. Reglerna vid konflikt kanske någorlunda kan tillämpas om det gäller jämnstarka stater men hur går det för de fattiga u-länderna?

GATS  – berör tjänstesektorn
GATS  handlar om tjänstesektorn. Denna sektor är mycket expansiv om man ser till utländska direktinvesteringar. Sektorn omfattar omkring 50 procent. Några av de områden som berörs av GATS är elförsörjningen, tele, utbildning, finansiella tjänster, transporter, sjukvård och turism.

Köpet av Stockholms tunnelbana är ett exempel på hur ett   utlänskt företag, i detta fall  franska Connex, tar över. Men vad händer om ett stort företag t ex Sony/Eriksson  köper upp hela utbildningsväsendet? Eller om en läkemedelsfirma köper upp svensk sjukvård? Om alla dessa verksamheter ska konkorrensutsättas så bryts ländernas möjlighet att styra upp. De internationella aktörernas budgivning gör att respektive land inte längre kan behålla kontrollen över stategiskt viktiga verksamheter. En annan fråga är hur tjänstehandlen kan sägas vara fri om en representant från ett u-landsföretag  inte ens får passera gränsen p g a hårdare inresekrav från EU, USA och Japan.

Sverige - pådrivande
Sverige räknas idag som en av de mest pådrivande länderna för avregleringar. Ytterligare avregleringar har skett under Sveriges ordförandeskap i EU.  Senast vid toppmötet i Älvsjö. Frågan är om Sverige i framtiden kommer att kunna hålla viktiga sektorer undan från avreglering när man samtidigt förespråkar avreglering?

Det är bl a de stora motsättningar, som finns mellan de rika och de fattiga länderna, som tog sig uttryck bl a  i Seattle. De rika länderna bestämmer dagordningen. De fattiga länderna måste lyda. I Genéve där många sammanträden äger rum, kanske 55-60 i veckan, har de rika länderna stora delegationer. De fattiga länderna kanske bara en representant. Om någon alls.

I Storbritannien har parlamentsledamöterna i viss mån reagerat. De begär en fullständig analys av GATS och en öppen diskussion om konsekvenserna. Det har inte Sverige hittills gjort.

Världens största frihandel
I Québec deltog 34 stats- och regeringschefer i det tredje interamerikanska toppmötet som skulle skapa världens största frihandelsområde  med över 800 miljoner människor från Kanada i norr till Chile i söder. I slutna rum, medan demonstrationerna samtidigt  pågick,  förhandlades en gemensam avsiktsförklaring fram om den allamerikanska frihandelszonen (FTAA). FTAA är tänkt att träda i kraft 2005. Den amerikanska frihandeln ska omfatta alla länder – utom Kuba.

Arrangörerna ansåg att det brister i demokratin på Kuba. Men råder det demokrati i alla övriga GATS  medlemsländer? Råder det demokrati inom frihandeln? USA har t ex ett totalt handelsembargo mot Kuba. Det är inte Kuba som ställt sig utanför frihandeln. Är det frihandelsdemokrati att USA i praktiken förbjuder sina allierade och beroende stater, som t ex även Sverige, att handla med lilla Kuba med sina omkring 4 miljoner invånare? USA:s förre precident försökte förgäves lätta litet på restrektionerna men utan större framgång. Vi kan räkna med hårdare tag sen presidentskiftet i USA.

Marknadsliberala mot Kuba
Vissa liberala förespåkare menar att det är den marknadsliberala politik som t ex Chile tillämpar som har lett till landets ekonomiska framgångar. Det kan man till viss del hålla med om.  Kuba har t ex  fyra gånger lägre bruttonationalprodukt, BNP, än t ex Chile. Kubas BNP har inte heller stigit nämnvärt de senaste decennierna men Kuba har, trots skral ekonomi, kunnat hålla en god folkhälsa. Barnadödligheten är t o   m något mindre  än i USA med sina 25 gånger högre BNP per capita. Och Kuba är således fortfarande klart bättre än Chile både när det gäller  hälsa och utbildning. Och hade Kuba tillåtits att få ta del, i varje fall  lite, av frihandlens möjligheter hade Kuba förmodlingen lyckats även ekonomiskt. 

Frihandel, fattigdom, GATS, demokrati, embargo, WTO – en flora av nära nog oöverskådliga avtal och regler. Är det den verkliga post-demokratins Magna Charta som nu träder fram?

Fördömande
Internationella journalister fördömer hemlighetsmakeriet i Quebec.  The International Federation of Journalists, IFJ, fördömde i ett pressmeddelande den 12 april  det hemlighetsmakeri som omgärdade förhandlingarna om världens största frihadelsavtal i Quebec. "Detta är en skam", kommenterade  IFJ ordförande "Den mest långtgående överenskommelsen i världen, med inverkan på miljontals människors framtida liv, förhandlades bakom stängda dörrar."

Nu har dock viktiga delar av slutdokumentet läckt ut. The institute for Agriculture and Trade Policy har publicerat det 41 sidor långa kapitel, som behandlar hur stort inflytande företagen kommer att få rätt till – över miljöhänsyn, arbetsrätt och mänskliga rättigheter.

Läs mer http://www.iatp.org

INETMEDIA

Åter Hemsidan