 författaren,
läsaren, målaren |
 |
| Vad är en författare? Jag har hört många gränsdragningar kring ordet, med breda
högaktningsfulla marginaler. Jag vet vad jag är. En läsande och skrivande människa. Diktar ihop nya verkligheter.
Kalla det författare om du vill. Läsandet och skrivande hänger ihop. Växelbruket pågår som processen i en bra kompost. Nedbrytning av ord och metaforer till minsta beståndsdelarna för gynnsamt återbruk. Nyanvändning. Odla och kanske skörda. Man vet aldrig på förhand om allt faller på hälleberget. Dikt och verklighet. Återskapande och nyskapande. Att minnas och föreställa sig. Att umgås med de obefintliga. Att ge de osynliga röster. Det är att skriva. Likheterna med måleriet är slående. Att se det man inte sett. Att återskapa visioner och drömmar. Ibland blir det bra. Inramning och så sökandet av en ny väggyta för tavlan. |
Medlem i |
| Egen produktion Förutom debattartiklar, noveller och dikter i tidningar och tidskrifter kan min produktion ev framgrävas ur bibliotekshyllan, i Skrivarförlagets källare i Luleå, samt i min bokhylla där jag lagt upp ett litet, litet lager. Diktsamlingen "Den japanska speldosan" (Skrivarförlaget 1988) skrev jag efter en resa till Tokyo - inspirerad av en japansk 1300-tals-dagbok. LL-boken "När de ville skjuta pappa" utkom efter en pristävling där tio manus valdes ut för utgivning. En spännande lättläst bok för barn och ungdom - max 25 sidor, var förutsättningen. "När de ville skjuta pappa" utkom 1985 på förlaget Opal. Boken är illustrerad av Viveca Kleineman Lähet. Ett litet urval egna dikter publicerade i olika tidskrifter med vintermotiv - passar kanske så här års? Medverkat i att antal antologier: - Lika viktig som daggmasken (TCO -1989) |
|
 |
