INTRESSEN
AKTUELLA ÄMNEN
GÄSTBOK
FOTOALBUM

 

Bittert minne av massakern

Femårsdagen av massakern i Srebrenica högtidlighölls av Bosniens muslimer på tisdagen. Massakern förändrade krigsutvecklingen och bäddade för Natos ingripande. Tre tusen muslimer tog sig på tisdagen till utkanterna av staden Srebrenica som ligger i serbiska delen av Bosnien. Många var överlevande kvinnor från juli 1995 då serbiska styrkor intog denna muslimska enklav i östra Bosnien.

De internationella styresmännen i Sarajevo har fruktat att en alltför massiv muslimsk närvaro i Srebrenica kunde utlösa oroligheter. I Srebrenica bor numera nästan uteslutande serber, många flyktingar från andra delar av Bosnien. En buss utsattes för stenkastning av serber i den närbelägna byn Bratunac.

Minnesdagen har också frammanat självkritik inom FN. Världsorganisationen hade lovat skydda Srebrenica och fem andra platser i Bosnien men misslyckades skändligen. Generalsekreterare Kofi Annan sade i ett tal på måndagen:
- Tragedin i Srebrenica kommer att för alltid plåga FN:s historia, betonade generalsekreteraren. Staden Srebrenica kom tidigt i blickpunkten under det bosniska kriget. Här nära gränsen till Serbien var muslimerna i påtaglig majoritet. Den etniska rensning som serberna genomförde i regionen våren 1992 var blodig och skoningslös.

Srebrenica och det närbelägna Zepa lyckades emellertid undvika att intas. De blev muslimska enklaver i serbkontrollerade områden tillsammans med Gorazde längre söderut och Bihac i nordvästra Bosnien. Även den delade huvudstaden Sarajevo omringades av serber.

Tillsammans med staden Tuzla proklamerade FN dessa områden som skyddade zoner. Där placerades också FN-förband. Förfrågan skall ha utgått till Sverige om de svenska trupper som fanns i Tuzla kunde användas i Srebrenica.

Svaret blev nej och holländare stationerades där istället. De holländska FN-soldaternas uppträdande i juli 1995 har orsakat uppslitande debatter i Nederländerna. Om zonerna angreps kunde FN även kalla på insatser av Natoflyget som ständigt patrullerade Bosniens luftrum. FN tvekade emellertid att gå till aktion. De flyginsatser som begärdes efter lång tvekan blev patetiska misslyckanden.

De lätt beväpnade FN-trupperna saknade förmåga att skydda zonerna. Förbanden kunde inte ens stoppa muslimska räder mot den omgivande serbiska landsbygden. Det var sådana utfall som ledde till det bosnienserbiska beslutet att inta Srebrenica och Zepa. Srebrenica föll den 11 juli 1995. Den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladic ledde själv operationen.

Män skiljdes från kvinnor och barn. De flesta kvinnor transporterades till Tuzla. Kolonner av muslimska män försökte bryta sig igenom till muslimskt område men många dödades. Andra fördes till närbelägna orter där de avrättades i mängd.

Röda korset har uppskattat att antalet offer uppgick till i storleksordningen 7000. Hittills har 4000 kroppar hittats i massgravar. Srebrenica är sannolikt den värsta enskilda massakern i Europa sedan andra världskriget.

Det anmärkningsvärda är att den genomfördes trots att världens blickar var riktade mot den intagna FN-zonen. Ratko Mladic och ledarna i Serbien befann sig också i förhandlingar med internationella representanter, bland andra Carl Bildt, medan massavrättningar genomfördes.

Priset för den serbiska hämnden blev emellertid högt. Medan Mladic var sysselsatt i Srebrenica gick kroaterna till offensiv i västra Bosnien, en framryckning som i sin tur innebar katastrof för de rebelliska serberna i Kroatien. Hela den serbiska fronten i väster kom i gungning.

FN:s fiasko i Srebrenica fick omgående konsekvenser. Rätten att beordra bombningar överfördes från civila FN-män till organisationens militära befälhavare. Dessa var ledande Natogeneraler.

Två månader efter Srebrenica hade Nato genomfört massiva bombningar av bosnienserberna. Större delen av den kroatiska armén ryckte fram i Bosnien och serberna befann sig på kaotisk reträtt. När vapenstillestånd proklamerades i oktober 1995 var det serberna som räddades av gonggongen.

Ratko Mladic och bosnienserbernas dåvarande politiske ledare Radovan Karadzic har av FN:s tribunal i Haag två gånger utpekats som krigsförbrytare, vid ena tillfället med hänvisning till Srebrenica. Under den tid de hade kunnat gripas vågade dock den Natoledda Sforstyrkan inte slå till.

Idag lever Mladic i Belgrad och är utom räckhåll för det internationella samfundet. Var Karadzic numera finns är inte klarlagt. Möjligen bor även han i Serbien. I december 1998 greps däremot generalmajoren Radislav Krstic och fördes till Haag.

Krstic var Mladics närmaste man under operationen i Srebrenica. Rättegången mot honom pågår i Haag fem år efter massakern i Srebrenica.

Fredrik Braconier

Sv Dagbladet 12/7 2000

Bosnien splittrat


Kriget i Bosnien 1992-95 mellan muslimer,serber och kroater var en konsekvens av det kommunistiska Jugoslaviens upplösning. Kriget följde på kortvariga strider i Slovenien och ett betydligt blodigare krig i Kroatien 1991. Kosovokriget våren 1999 är det fjärde och senaste Postjugoslaviska kriget.


Sedan fredsfördraget i december 1995 finns starka Natoledda trupper i Bosnien. Jämfört med Kosovo har få dödats i Bosnien efter krigsslutet. Grundläggande politiska och ekonomiska problem kvarstår dock. Under senare tid har de tre befolkningsgrupperna politiskt splittrats inbördes.