Skicka in dina egna bisambilder nu! Här nedan finner du de senaste bilderna.
*Klicka för större bild!




































Bisam råttan (Ondatra zibethicus L.)
Bisam är en stor gnagare. Dess närmaste släktingar i Sverige är övriga sorkar.
Den är 30-40 cm lång utan svans och väger drygt 1 kg. Svansen, som är naken och tillplattad från sidorna, är nästan lika lång som kroppen.
Pälsen är mörkbrun och mycket tät. Pälsen med den mycket täta och isolerande bottenullen är det främsta skälet i andra länder till farmning och till jakt hos oss.
Arten lever i lugna sjöar och vattend ag, som helst ska ha en riklig vegetation. Den äter främst starr, vass, säv, fräken och flytbladsväxter.
Under våren äter den också musslor och kräftor, där dessa finns. Bisam förökar sig snabbt och kan få upp till tre kullar per år med 4-5 ungar i varje. Första kullen kan i sin tur få ungar redan första året Djuren blir 1-3 år gamla. Den lokala populationens djurantal kan skifta starkt mellan åren på grund av bl.a. yttre miljöfaktorer och predation.
De vanligaste predatorerna är mink (Mustela vison) och rödräv (Vulpes vulpes). Jakten på bisam är liten, eftersom priserna på skinnen är låga (ca 40kr). Bisam är lagligt byte året om, men den jagas främst under islossningen med finkalibrigt vapen, t.ex: .22 Long. Uppskattningsvis skjuts mellan 1000-2000 bisam per år.
Två typer av levandefångstfälla är numera också godkända. Arten kallades förr i Sverige för si'betråtta eller bisamråtta. Eftersom djurets närmaste släktingar är sorkar, är den korrekta benämningen numera enbart bisam.

skriv gärna i vår Gästbok. Klicka Här!

Nyheter
Bisam invaderade norra Sverige för ca 50 år sedan och sprider sig nu söderut med ca 10 km per år.
Under augusti 1996 undersöktes den sydliga spridningsfronten i Västernorrlands och Västerbottens län.
Fronten går nu ungefär från Husum vid kusten norrut genom Örträsk vid Öre älv och Lycksele vid Ume älv, säger forskarna Anders Villumsen och Kjell Danell vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
De har tillsammans studerat bisams invandring och bosättning i Sverige.

Vi på Bisam Community har försökt att få en kommentar från de ledande forskarna innom området, men har tyvärr nekats några kommentarer.