Hallå!

Efter att ha sett denna föreställning (Tyvärr dagen efter premiären…) kände jag mig tvungen att dela med mig av erfarenheten. Jag fick äran att tala lite med ANDERS ANDERSON efter föreställningen, och dramastuderade som jag är förde jag en del anteckningar och hade några frågor redo. ANDERS, liksom MAGNUS THOMPSON på telefon tidigare, var mäkta imponerad att ett par Stockholmare (Ja, jag hade förstås en polare med mig!) hade åkt hela vägen till Skåne för att titta på dem - UTAN att åka vidare till Pop Stad! Två tummar upp och kommentaren "Det är verkligen underbar feedback" fick vi tillsammans med ett brett leende.

Vi frågade ganska direkt hur länge gänget hade repat. "Vi har repat i exakt en månad, faktiskt. Vi har suttit i köket och fått idéer och sprungit ut på scen för att pröva om det funkar och så där," förklarar ANDERS med ytterligare ett varmt leende. "Skriver ni allihop?" undrade jag. (Jag skriver en hel del själv, just for the record, så det var ganska intressant att veta!) "Ja," nickade ANDERS.

Vidare frågade vi vart JONAS SYKFONT höll hus, eftersom han inte var med i föreställningen, eller på affischen för den delen. "Han är faktiskt i skola i Norge för tillfället, men han var här igår och hjälpte till," sa ANDERS och smilade igen. "Men han var med när vi uppträdde på Rockbjörnen i Stockholm häromdagen." Jag och min kompis dog. Hade vi verkligen missat det? "Kunde ni inte ha sagt det tidigare?" förbannade vi, men ANDERS skakade på huvudet. "Vi fick faktiskt inte berätta, annars hade vi såklart gjort det!" skrattade han.

Vi svalde faktum att för ett par dagar hade Lund och Stockholm bytt plats, utan att vi visste om det… (Suck!) Men vi hade fler frågor, så vi koncentrerade oss på dem.

"Blir det någon video?" undrade min kompis. Detta hade vi diskuterat under den drygt fyra timmar långa tågresan dit, så det var lite kul att få höra att visst kommer det en video! "Ja, i vår kommer det en köpvideo. Med först en timme av det vi tycker var gött från VaranTV och sen en halvtimme med tidigare outgivet material, som inte kom med på grund av platsbrist," förklarar ANDERS stolt. Vi nickade stumt och drömde om att hålla i den kassetten, men jag gick snart vidare till nästa fråga. "Hur många avsnitt av 'Kreml High' har ni spelat in?" ANDERS tänkte en sekund innan han svarade. "Först var det ju två avsnitt i VaranTV 2, och sen kom det ju tio till. Men sen finns det material till många fler, som vi sparar på tills vidare. Så det kanske kommer i framtiden."

Frågorna började sina och vi kom in på ämnet teaterskola. ANDERS visade stolt ett antal bilder som han och gänget hade hittat någonstans i någon dramabok, som de tryckt upp och hade på väggarna inne på teatern. "Titta på de här, de är ju jättehemska!" skrattade ANDERS halvseriöst och pekade på de stela, tråkiga, och rent ut sagt jättehemska (!) bilderna. "Så här kan man ju inte spela teater, men vi tyckte att de kunde få sitta uppe ett tag." Bilderna föreställde (I svart-vitt) en grupp barn, typ fjortisar, som krälade runt på golvet, stod i en ring, eller t.ex. hoppade på lärarens kommando. Alla i 70-talsfrisyrer och trikåer. (Hmm, jag tror boken var från 70-talet…) Vidare förklarade ANDERS att ingen, absolut ingen i gänget hade någon som helst teaterutbildning. "Vi är ju helt och hållet outbildade, vi tycker bara att det är jättekul!" (Och kul verkade de ha, minsann!)

Jag kom till min sista fråga. "En sak som jag har undrat mycket över… Hur gamla är ni egentligen?" ANDERS log igen. "Jag är 28, och jag är ju ett år äldre än alla andra," förklarade han. Vi tackade för intervjun och begav oss. I dörren sa vi adjö till OLOF WALLBERG, och bakom honom stod FREDRIK LJUNGBERG och DAVID WIBERG och nickade mot oss instämmande. Vi skulle såklart ha velat intervjua dem med, och såhär i efterhand har vi ju kommit på en hel del frågor till. T.ex. "Hur kommer det sig att det blev just ni som bildade ett teatergäng?" eller "Hur länge har ni känt varann?" eller "Varför just 'Varanteatern'?" (Jag har hört ett antal rykten om hur det namnet uppstod, så när jag hade chansen skulle jag såklart ha frågat!)

Men vi fick leta tillbaks till vandrarhemmet, och lyckades komma in fem minuter innan det skulle vara 'nattystnad'. Så hade vi stannat längre i Varangängets sällskap skulle vi fått ett rent helvete i alla fall, så kanske det bara var bra att vi inte fick alla frågor besvarade. Jag menar, då har vi ju en anledning att åka tillbaka igen! Och det vill vi… Men, men, det kostade lite drygt 800 kronor bara i boende, resa och teaterbiljett, så om vi inte vinner två tusen eller mer innan den 20:e, ja då får vi vänta tills nästa gång de sätter upp en pjäs! Och det blir väl snart, eller hur Anders? *Ler*

Vill du veta något om "Latinamerika" eller Varanteatern, som du tror att jag kan svara på? *Hehe* Skriv då till: gizmo_jailbreak@hotmail.com!